Mina tankar kring senaste veckans äventyr med kattlåda och domäner…

Jag verkar gilla att skriva långa bloggtitlar för tillfället, men jaja – vad ska man göra, liksom? Idéerna har sinat i mitt huvud senaste tiden och allt har handlat om tråkigt skit som bara jag bryr mig om, vilket är som vanligt domäner och annat bajs (bokstavligt talat i det här inlägget). Jag har dock efter veckans äventyr insett hur jävla trött jag är på det här och hur mycket jag bara vill lägga allt onödigt bakom mig på riktigt för en gångs skull.

Majas nya kattlåda – Automatisk och gigantisk

Innan jag går in på äventyren med mina domänbyten jag hållit på med senaste tiden så vill jag börja med att prata om något roligare, nämligen kattskit. Som jag skrev för ett bra tag sen så ville jag ha en ny kattlåda till Maja och vi beställde till sist en så kallad Litter Robot. Den var skitdyr. Kostade nästan 7000 kronor med frakt men vi fick hem den snabbt. Den kräver nästan en kvadrat i yta, för vi köpte till en trappa för att hjälpa Maja komma in i den, men även för att hjälpa till att samla upp kattsanden som kan hamna utanför. Maja är nämligen expert på att dra med sig kattsand utanför lådan, vare sig det är vanlig kattsand eller pellets från PeeWee lådan, och kattlådans entré sitter väldigt högt upp.

Först ställde vi den inne i vårt TV rum, men idag flyttade vi den in i köket istället. Det tog ungefär ett dygn innan Maja började använda den. Första gången hon gick och kissade i den så blev jag förvånad. Jag satt och kollade på YouTube i rummet och Maja kom bestämt in, gick rakt in till kattlådan, nosade en hel del och efter kanske en minut eller nått så gick hon in, kissade och sen gick hon ut. Jag började filma när hon klev upp till entrén. Efteråt fick hon massvis med beröm och hon tittade på mig som om att jag kom från en annan planet. ”Jag har ju bara kissat, Mamma?! Varför behöver du bli så glad över det?!”.

Rätt kul blick jag fick. Nu har hon använt den säkert 5 gånger om inte mer, för hon har kissat mer än vanligt tror jag senaste dagarna. Vanligtvis går hon på lådan tre gånger på en dag, två för att kissa och en för att göra nummer två. Det är i alla fall jävligt trevligt att slippa bry sig om lådan. Maja kommer alltid ha en ren låda att gå på och vi kommer bara behöva tömma underdelen kanske en gång i veckan. Vi har köpt miljövänlig kattsand dessutom, men vi kommer inte spola ner detta i toalettstolen som vi gjorde med PeeWee pellets, men det känns bättre för sinnet att veta att sanden gör lite mer nytta än annan betonitlera. Sanden vi har köpt är den som fått absolut bäst betyg, World’s best Cat Litter. Den är jättedyr, men med tanke på att det bara är det som är använt som kastas så blir det nog drygt i längden. Vi köpte en tre kilos påse först för att prova, men snart ska vi beställa en större säck.

Kanske var det lite sent att köpa allt detta efter att Maja snart fyller 11 i april, men det skiter vi i. Det är hon värd och vi (men mest jag) är grymt trötta på lukten av kattskit och piss på toaletten, pellets som ligger överallt och rensa lådor. Nä, även om detta var en dyr lösning så är det värt det i längden. Även om det inte blir fler katter efter Maja (för det har vi redan kommit överens om, även om jag mycket gärna vill fortsätta ha katt efter Maja), så tycker jag det här systemet är värt det. Vi köpte också ny kattmat till henne, Applaws Cat Adult Chicken Senior till henne och hon älskar det fodret så mycket att hon typ tappat intresse för all annan mat vi ger henne så det är ju lite positivt. Det är utan fisk (undantag laxolja), för veterinären misstänkte att hon är allergisk mot fisk. Maja har skrivit mer om detta i sitt senaste inlägg.

Om allt är ok med Maja så kommer hon förmodligen lätt leva minst 5 år till, kanske förhoppningsvis 10 år till. Katter har ju stora tendenser att bli typ 18 år, liksom… Hon har i större delen av sitt liv fått riktigt bra foder och varit superfrisk vad vi vet. Dock har hon tandsten som ska åtgärdas om ett par veckor. Då ska hon också vaccineras igen och hon ska ta ett blodprov så vi får veta hur hennes värden är. Jag är rätt övertygad om att hon är fortfarande väldigt frisk, för hon visar inga tecken på att hon börjar bli gammal. Hon är lika rörlig som alltid etc. Och sitt gamla vanliga jag, där hon är allmänt osocial om hon kan och jävligt gosig och pratglad när hon får möjlighet. Min lilla bebis… ❤

Så var det allt med domänerna då…

Ja, här kommer uppdateringen för #intresseklubbenantecknar, eller nått. Jag har sagt upp min ameriksson.se domän, och det gjorde jag på grund av all irritation jag har känt gällande allt med domäner och sånt. Jag är så trött på det! Den kommer alltså inte förnyas när den går ut i Juli nästa år. Men fram tills dess kommer den vidarebefordras hit. Det jag gjorde var att jag letade upp ställen där jag kunde hantera domänerna utan kostnad för att låta Google Webmaster Tools crawla de olika sidorna och pekas om rätt till alla bloggars nya domäner. Det har varit ett riktigt jävla helvete och det tog dagar, om inte veckor att få ordning på allt. Än så länge är inte allt 100% under kontroll, men jag börjar närma mig. För det första så stämmer namnservern igen till egensajt.se vilket har tagit veckor att få ordning på…

Till sist hittade jag Namecheap och flyttade namnservern för bägge mina domäner dit och använde deras gratis dns tjänst. Det tog inte lång tid innan jag kände mig tvingad att skapa ett konto på deras webb hotell, för att typ återskapa min gamla multisite. Orsaken till varför jag köpte webb hotell igen var för att det kostade mindre än 100 kr för ett helt år och säger man upp det inom 14 dagar får man tillbaka pengarna. Hur jag än gjorde dock så funkade inte mina subdomäner. Trots att jag installerat SSL certifikat etc. Jag höll på att bli lagom galen. Saken görs ju inte lättare att min hjärna tror att allt alltid går i 190 när det inte gör det, så att bara vänta är något jag är skitdålig på. En minut kan kännas som timmar i min hjärna, när jag vill att något ska hända eller jag väntar på något särskilt. Sen efter några dagars testning hit och dit så gav jag upp och sa upp allting och till min förvånad så funkade det sen att crawla de flesta sidor i alla fall via Google Webmaster Tools, men jag vill inte hålla på med webb hotell längre. Nej, för privat bruk vill jag inget hellre än bara lägga sånt bakom mig. Och ska jag någonsin ha en .se domän igen så ska jag i så fall ha den på en tjänst som jag vet är bra, typ Binero eller så men jag har förmodligen inget behov av det. Och det är skönt.

Faktum är att jag skiter just nu det här med att bli hittad på nätet. Det kommer lösa sig till sist ändå. Nyligen kollade jag också upp alla mina gamla subdomäner (samt ameriksson.se där min gamla hemsida för mitt CV låg) och vad folk söker på för att hitta dem. Alla bloggar utom den här, min personliga blogg har typ inte fått en enda sökning på månader, så då är det ju verkligen skit samma med hur det går att skicka domänerna vidare. Antons blogg med nya domänen funkar nu också och den har fått ett flertal sökningar som är Grand Danois relaterade, så det är nice. Största anledningen till varför omdirigeringarna är viktiga är för gamla länkar som folk kan råka ha klickat på från gamla delade inlägg etc. WordPress i sig självt är dock duktiga på att omdirigera gamla länkar till nya men jag vet inte riktigt hur det funkar. Jag tror det har med inläggets s.k. post_id att göra som alltid är samma oavsett länk till inlägget.

Majoriteten av de som läser mina bloggar är folk som känner mig via sociala medier. Jag får en hel del Google sökningar, men de sökningarna gäller väldigt enskilda inlägg och det som folk söker absolut mest på är min lösning för känsliga näsor, där man använder sesamolja och särskilda näsprayburkar köpta från bodystore för att slippa blöda näsblod som en tok. Över 90% av alla som söker på något kommer hit enbart för det inlägget. Sen är det lite spritt gällande min tandställning och några få sökningar kring Fibromyalgi och bloggar om Aspergers Syndrom. Detta är liksom grejer jag skriver om extremt sällan, så jag tycker knappt det är lönt att försöka då.

Det jag helst hade velat att folk skulle söka på för att komma hit är väl grejer om unika perspektiv, intressanta bloggar, humor etc. Jag vet att jag skriver mest om mitt vardagsliv, men det är sällan inläggen är i stil med att ”först gick vi dit, sen gick vi hem och sen tvättade jag strumpor”. Nä, som sagt – majoriteten av er är folk jag känner via sociala medier, där de flesta kommer först från Facebook, följt av Twitter och ytterst (om ens någonsin) från Google+. På sistone har jag dock fått många kommentarer på mina inlägg på G+ och det är något nytt vilket jag är tacksam för. Dock är kommentarer alltid som trevligast att få här på bloggen istället för på sociala medier, men hellre lite respons där än inget alls överhuvudtaget.

Jag bloggar ju främst för mig själv, för att få ut all skit som sitter i huvudet som inte kan hanteras på något annat sätt, men man vill ju gärna känna att det man upplever kan hjälpa någon annan och därför är det viktigt för mig att ha läsare som kan lära sig nya saker av att få höra mina åsikter och perspektiv på saker och ting.

Men nu är det i alla fall slut med allt tjafs om domäner på ett bra tag. För nu har jag alla bloggar där jag vill ha dem, på diverse ställen via WordPress.com.

Underbart!

Medan jag skrev det här lyssnade jag dock på den här spellistan på Spotify:

Nu funkar vanliga domänen igen!

Efter ca tre dagars total galenskap så verkar det som om att den här bloggen återigen går att nå på sin vanliga domän, vilket är blogg.ameriksson.se. Dock efter allt skit jag har varit med om så har detta bara bidragit ytterligare till att sluta använda den domänen, men jag kan inte komma på någon annan som är bättre lämpad, även om jag har idéer. Enda anledningen till varför jag behöll den var för SEO:n’s skull och för att jag i flytten inte hittade en bättre domän och det gick att mappa domänerna. Det enda jag hade velat idag är att flytta över bägge mina domäner till wp.com, men de kan inte ta hand om .se domäner så där skiter det sig, tyvärr. Plus att jag orkar inte krångla och betala för flytt och annat heller. I alla fall inte just nu och idag. Kanske imorgon eller nästa vecka. Eller om tre år. Man kan ju hoppas på det senare med tanke på hur mycket jag hatar strul och krångel.

Att ha dem på egensajt.se är inte särskilt kul dock men det finns ju andra webbhotell som jag kan i så fall flytta dem till. Namnservern till egensajt.se har fortfarande inte ordnat sig, liksom! De är så långsamma när det gäller domänflyttar och annat… Men så länge som bloggen funkar så är allt lugnt just nu. Åtminstone får jag tvinga mig själv till att tänka så.

Nu eftersom allt är i sin ordning så får jag låtsas som om att inget har hänt och göra mitt bästa till att vänta och bara fortsätta blogga som vanligt. Åtminstone tills jag bestämt mig hur jag gör. Som ni vet så går det ju vanligtvis i 300 knyck från beslut till handling i min hjärna så jag lär ju agera hux flux precis som vanligt med det här när jag väl hittat en lämplig domän, eller bestämt mig hur jag ska göra.

Om ni har några förslag på lämpliga domäner (främst för denna bloggen I huvudet på en Grand Danois galning), så lämna gärna en kommentar. Om det gäller enbart denna bloggen så är ju domänen där redan given, men jag vill också tänka lite mer långsiktigt så jag slipper köpa flera domäner senare. Jag kan ju också återgå till greatdanemaniac.com kostnadsfritt har jag fått veta, men jag vet inte.

Det vore egentligen den bästa lösningen, för den domänen motsvarar mer bloggens namn och handling mer än blogg.ameriksson.se. Sen vet jag också om att namnet på min blogg är väldigt långt, men jag älskar titeln så jag kan liksom inte sluta använda den. Det är ju precis så den ska heta, liksom! För det är ju tusen saker vanligtvis som snurrar i mitt huvud som bara måste ut och jag är ju totalt supergalen i hundrasen Grand Danois.

Det kan ju dock bli förvirrande ifall engelska bloggen plötsligt stadigt får många fler läsare och den domänen representerar den här bloggen? Då vill jag ju förmodligen återgå att ha den domänen för min engelska blogg för enkelhetens skull. Med tanke på hur dåligt jag har det med läsare på min engelska blogg just nu så kanske det bara drar ner SEO:n för den här bloggen också. Men jag vet inte hur det hela fungerar.

Samtidigt så vill jag behålla min domän, eftersom jag inte vill ”bryta” mot min regel jag skapade för mig själv när jag återgick för evigt till WordPress som bloggplattform. Då hade jag heller inte planen att jag skulle flytta från self-hosted till wp.com heller och inte ha multisite som grund för alla bloggar. Därför var det liksom då en bra idé att ha samma domän med diverse subdomäner för de olika bloggarna jag valt att driva. Anton hade sin egna blogg på en bra subdomän, arkivet hade sitt och jag hade en perfekt domän för mitt CV och mer professionella hemsida. Det funkade liksom bra då. Nu känns det helt annorlunda eftersom wp.com är uppbyggt på ett annat sätt.

Det vore en helt annan grej om jag hade kunnat ha en domän som jag kan koppla kostnadsfritt via cname till de andra wp.com bloggarna, men vad jag vet så måste man ha en kostnadsplan och uppgradering numera för alla bloggar man har på wp.com ifall man vill ha personliga domäner och inte någon som slutar på wordpress.com. Och då blir det svindyrt. I dagsläget betalar jag typ 300 kr eller nått per år inklusive domän för den här bloggen. Det kan jag tycka är värt det eftersom jag har en stadig grupp läsare till varje inlägg, även om det är en relativt låg nivå. Och jag bloggar dessutom flera gånger i veckan i snitt.

Sist jag kollade låg det i snitt på 30+ läsare per inlägg vilket är helt ok för mig. Det hade ju självklart varit bättre om det istället hade varit 300 eller 3000 läsare, men så poppis är jag inte idag och kommer förmodligen aldrig bli. Inte förrän den dagen jag faktiskt har en Grand Danois och mitt bloggande om hundrasen kan sätta igång på allvar! Hade jag dock senare valt att skaffa domäner till både min engelska blogg och till Antons blogg så hade det kostat mig 3 gånger mer, och det blir då dyrare än alla webbhotell tillsammans så det är liksom inte något jag är intresserad av, om inte WordPress.com återgår till att erbjuda enbart domäner för $13 styck som de tyvärr nu tagit bort. Nu är man tvungen att ha en kostnadsplan om man vill ha domän, vilket är lite trist för bara en domän hade räckt för mig idag…

Just idag är ju det lite annorlunda eftersom jag är på wp.com nu och här vill jag stanna. Med vad jag vet nu så hade jag aldrig velat flytta från wordpress.com, eftersom det är inte så begränsande som jag en gång trott. Eller ja, det kanske var det i början men hade jag varit smart så hade jag ju gjort massa saker annorlunda, som ni borde känna till (mina trogna läsare, alltså). På ett vis är man ju fortfarande begränsad här, men å andra sidan är det perfekt när man bara vill blogga vilket jag måste för en gångs skull lära mig att göra. Allt det andra krånglet får liksom innebära att lära sig koda, kanske lära sig matematik m.m. Om jag har tur att komma in på en utbildning på högskola eller universitetsnivå till hösten så lär jag ju inte orka nått annat än bara skriva mina känslor om jag måste lära mig att bli programmerare i någon form. Så att fokusera på att blogga är något jag måste fokusera på. Inte allt annat skit med domäner, webbhotell och allmänt krångel.

Oj, så bra det går! Not…

2017 – förändringarnas år

Det här året har varit sprängfyllt med så kallade förändringar och insikt. I år har jag insett både det ena och det andra och sakta men säkert har jag börjat ta steg mot bättre hälsa och en ny karriär inom programmering. Det har hänt mycket, och jag ska gå igenom allt i det här inlägget.

I början av 2017 hade jag problem med det mesta. Jag klagade över vikten, hälsan och jag hade extrema problem med kläder som var för små och byxor som gick sönder ständigt. Vi var nyinflyttade till Arlöv och nybörjare som vegetarianer, vilket hölls hemligt på bloggen i ett halvår. Flytten till Arlöv kände man nästan direkt att det inte var någon höjdare, men året som vegetarian har varit riktigt bra.

Jag gick och hoppades på att jag skulle gå ner alla kilon mirakulöst snabbt, men ett år senare så kan jag med stor säkerhet säga att så blev det verkligen inte. Det är alldeles för lätt att vara onyttig som lakto-ovo vegetarian, eftersom det är typ mjölk och ägg i allt, och vi är extremt lata av oss. Men jag har åtminstone inte gått upp, utan antingen har jag gått ner lite, eller så står jag stilla. I slutet av Januari så tänkte jag dock ut en plan som skulle lösa alla problem. Jag kan i dagsläget säga att det blev mer som jag hade förväntat mig, än mirakulösa resultat. Allt började sakta men säkert vända dock när jag äntligen fick på mig ett par herrjeans från Dressmann och jag hittade min nya mobiltelefon som skulle bli en BlackBerry KeyOne. När jag fick på mig byxorna så fick min Nexus 6P i alla fall plats i fickan, vilket jag tog som ett smått mirakel. Det här året var också första gången på hur många år som helst (typ innan jag blev ihop med Henrik för 9 år sen) som jag har mått dåligt i perioder. Nu i efterhand vet jag exakt varför, och den första perioden berodde på att jag höll på att gå in i väggen av flera anledningar för att mitt jobb började bli alldeles för monotont. Jag fixar liksom inte det. Jag måste tänka kreativt för att orka med. Inte sitta dag ut och dag in som en robot och göra saker jag blir tillsagd att göra. Jag behöver använda hjärnan. Nu i efterhand är allt sånt löst, men jag återkommer mer om detta och ni som läst min blogg detta året vet precis allt om vad som har hänt mig.

I mars månad började förändringarna på allvar att ta fart. Vi började leta efter ny lägenhet, kollade på radhus och vi köpte lägenheten som vi bor i nu. Det var en extremt lång väntan på att äntligen få flytta in här, men vi hade tur och kunde flytta in flera månader tidigare än planerat och det var bra. Nu i efterhand kan jag säga att lägenheten vi köpte är underbar, även om det är lite grejer som ska fixas till. Vi trivs dock så jävla bra här och har möblerat det så bra att vi inte alls behöver flytta på många, långa år och det känns tryggt. Och det funkar att ha Grand Danois här! Vi ska också ordna med livförsäkringar ifall något skulle hända så nån av oss slipper flytta ifall någon av oss avlider (hemska tanke). I mars månad bytte jag också webbhotell och där började en till helveteshistoria som jag gärna vill glömma. Jag bytte webbhotell från Binero och först till Inleed, men det var inte kul alls. Kort därefter bytte jag till Egen Sajt, och det var inte heller någon höjdare. Nu sitter jag på WordPress.com, som ni alla borde känna till vid det här laget, och härifrån tänker jag inte flytta i första taget. Jag är så trött på webbhotell, så jag skiter i det. Jag vill ju som sagt bara blogga, och det är lite svårt när man har webbhotell som bara vill suga ur pengar från en eller som har dåliga tjänster. Det enda som kan förändras nu är att jag delar på min personliga blogg och Antons blogg igen, då jag fått tillgång till den (efterlangtadeanton.wordpress.com), tack vare fantastisk support från WordPress.com’s support och den engelska bloggen kan få en bättre domän än vad den har idag.

I början av april så testade jag på att börja programmera lite och började en kurs i C# som fanns gratis via Microsoft. Då hade jag också bestämt mig att börja leta efter en ny karriär inom programmering på något sätt, men jag väntade säkert ett halvår innan jag gick ut med det offentligt, för jag var orolig för att kollegorna på jobbet typ skulle sparka mig om jag sa något. Nu i efterhand så löste sig allt riktigt bra och alla är nöjda, så det är positivt. Problemet, som vanligt var ju det här med tröttheten och energinivån som aldrig verkar komma upp stadigt till en nivå där man faktiskt orkar göra allt man vill. Nej. Jag hade otroligt svårt att göra den där kursen. Dels så ville hjärnan min fokusera på alla problem som mitt webbhotell hade, och dels ville jag fokusera på ”roligare saker” att göra på jobbet. Jag hade också en idé till jobbet som jag arbetade en hel del på, som tyvärr inte leddes någonstans mitt i allt personligt kaos.

Maj månad, var riktigt påfrestande men också då jag gick ut med en ”hemlig” framtidsplan, som jag även idag hoppas stämmer. Den gick bland annat ut på att jag skulle omskola mig till någon typ av programmerare, orka arbeta mer och ha ett jobb som är flexibelt och stabilt nog för Grand Danois. Om det blir av återstår att se, men jag är hoppfull där. Jag spenderade också årets första vecka som gräsänka, där planen var att jag skulle äta supernyttigt, vilket sket sig riktigt snabbt…

Sommaren var praktiskt taget enbart flytt till nya lägenheten, extra lång semester som verkligen behövdes och efter min semester återgick jag till ett extremt lugnt schema, vilket också behövdes för att kunna återhämta mig från den ”hemska” våren jag hade haft än så länge. Vi gjorde några resor till Skånes djurpark och till Köpenhamn, och i Augusti kapade jag av håret och det är inget jag ångrar. Däremot saknar jag mitt blonda och rosa hår, men när jag har stabil ekonomi igen och bestämt mig hur jag ska göra så ska jag återigen börja bleka och ha roliga färger i håret igen. I slutet på sommaren fick jag också ryggskott, och någonstans i den vevan tog jag och min bästa vän en väldigt välbehövd paus som ledde till att jag spenderade i stort sett nästan hela hösten utan ”vänner”. Det var tråkigt, men det behövdes verkligen. Jag valde också att rensa Facebook på vänner som jag inte vill ha kontakt med och jag råkade också tappa vänskapen med en annan vän som jag verkligen ville behålla, men gjort är gjort. Förutom flytten och lång semester så var det mest positiva att jag satsade ett par veckor med att äta så fiberrikt jag bara kunde och utan ansträngning, praktiskt taget, så gick jag ner minst 5 centimeter över magen och jag gick ner en byxstorlek. Centimeterna återkom så klart när jag började återigen äta mer onyttigt, men jag fick det bevisat i alla fall att fibrer är nyckeln till nästan allt! Och min struliga IBS mage har nu också vant sig vid fibrer, så nu vet jag direkt vid toalettbesök om jag ätit något bra eller något dåligt. Bra innebär att det går fort (och utan större ansträngning), allt kommer ut direkt och pappret är rent när man torkar sig från början. Dåligt innebär allt annat som anses jobbigt. I vanliga fall går det åt metervis med papper av diverse anledning som du kan gissa själv. Det är inte kul i alla fall att ha det så, men fibrer hjälper mot IBS – det tar bara lite tid, och när du väl upplevt det på en stadig basis så vill du bara uppleva det igen. Det är inte kul att ha en strulig mage…

Hösten var präglad av ensamhet och mer ensamhet. Älsklingen åkte iväg med jobbet en vecka i två omgångar, en i början på september och sen en vecka i oktober. Första gången var relativt ok att vara ensam, men den andra var fan hemsk. Under den perioden skapade jag också den här konstiga besattheten över Apple, eftersom det funkade skit att ha en Blackberry av olika anledningar, men i sista minuten kom älsklingen till min räddning och jag vill nu inte längre ha en iPhone att leka med. Jag klarar mig fint med min Lenovo P2, åtminstone tills jag byter ut den någon gång nästa år till en OnePlus av något slag. Beroende på hur desperat jag är över en ny mobil till sommaren så kanske det blir en OP6, men jag kanske väntar längre än så. Allt hänger ju på ekonomin som jag ännu inte vet hur den kan bli. Det hänger på om jag lyckas komma in på en riktig utbildning redan nästa år, om jag får behålla jobbet under tiden och lite andra småsaker.

Under hösten blev det också officiellt att jag skulle skola om mig och att jag dessutom går ner i tid på Funkibator. Från 50% till 25%, vilket känns bra, och jag har spekulerat i vilka utbildningar jag vill gå. Som läget är nu så satsar jag först på programmering 1 och sen på Matte B (eller 2 som det numera kallas) och jag tänker söka till flera utbildningar på högskola eller universitet, bland annat till Malmö Högskola och hoppas på att jag kommer in på något 2018 så jag slipper vänta ett helt år till på att utbilda mig.

Som ni borde veta vid det här laget, så kan jag knappt vänta på att ta steget och bli någon typ av programmerare och jag bara hoppas och önskar att något blir som man hoppats och att sakerna funkar, trots sämre ekonomi och annat skit som kan hända.

GOTT NYTT ÅR, ÖNSKAR JAG TILL ER MINA KÄRA LÄSARE!!!

Att fokusera på att blogga…

Syftet med min flytt till wordpress.com var  av två mycket stora anledningar. Den första är att jag tröttnat på allt strul som webbhotell generellt har. Den andra är att jag vill ju bara blogga som sagt. Jag har ingen aning om hur det kommer gå men jag är i alla fall hoppfull.

För det första så känns det fantastiskt att ha valmöjligheter. Det här inlägget skrivs faktiskt från mobilen. Det har jag inte gjort på evigheter! Främsta orsaken till det är för att appen inte funkat för mig på skitlänge. Orsaken vet jag dock inte. Problemet dök upp när jag flyttade till mitt senaste webbhotell, egensajt.se. De har inte löst det och stängt mitt support ärende och det enda de vill (verkar det som) är suga ur pengar. Det känns skönt att slippa nu och framöver ska jag göra mitt bästa för att bara fokusera på att skriva. När jag inte gör det hoppas jag på att kunna jobba och återfå lite mer energi och när jag går ner i tid i januari och sen börjar plugga så hoppas jag också på att det ska gå fint att lära sig programmering.

Det beslutet jag tog när jag ville fokusera på programmering, byta karriär och sluta strula med webbhotell så har det ju hittills inte gått som planerat. Det enda jag gjort är bråkat med dem, betalat en massa (onödiga) pengar som jag inte vill spendera och fått huvudvärk av ilskan som ständigt brusar upp pga allt strul.

När man väl börjar tänka på det så är det inte så konstigt att jag börjar bli smått besatt av att bara ha saker omkring mig som bara funkar. Jag är så galet trött på strul! Giriga webbhotell, energitjuvar och allt annat jag drabbats av i år. Det är slut med det nu! Hoppas jag.

Framöver är det bloggande, lärande och roliga fritidsaktiviteter utöver ett jobb som gör skillnad. Och en glädje att jag kan skriva detta utan massiva felstavningar via mobilen…

Det gick att mappa domänerna!

Men jag fick betala rätt dyrt för det, men å andra sidan billigt. Jag vill ju bara slippa strul. Jag vill inte hålla på längre med webbhotell, byta domäner lika ofta som folk generellt byter underkläder och jag vill inte hålla på och spendera massa pengar för att få saker och ting att fungera. Jag vill ju liksom bara blogga.

hvdvrk.

Jag har också märkt på sistone, när jag har haft sådant strul med webbhotell att jag blir så förbannad och arg, ledsen och besviken för att senare antingen känna mig dum i huvudet för att lösningen var så lätt, eller så börjar jag bara leta nytt hotell. Det är en galen process som pågått av och till sen jag först köpte min domän typ 2007 eller nått sånt. Och jag är galet trött på det! Det är inte hälsosamt! Nu när jag äntligen har bestämt mig för att lära mig programmering så har ju webbhotell och allt jävla strul det innebär bara varit i vägen. Jag vill bara blogga. Skriva ner mina känslor och upplevelser, för att sedan dela med mig av allt till läsare, oavsett om de är 3 stycken eller 3000.

WordPress är den bästa plattformen – åtminstone för mig.

Att behålla WordPress som bloggplattform har det aldrig varit tvivel om. Åtminstone inte sen jag bestämde mig på riktigt för det 2014 och jag blev kund hos Binero i samma veva. Min personliga blogg och Antons blogg har blivit en och samma. På ett vis är det lika bra, då Antons blogg förmodligen inte kommer uppdateras alls på flera år. Rätt dumt då att ha en blogg som bara dör ut. Min blogg som jag har på Engelska har också flyttat till WordPress.com och du hittar den än så länge på den här domänen: gdmrants.wordpress.com. Jag har kvar mina domäner sen tidigare, men greatdanemaniac.com väljer jag att bara föra vidare till bloggen, istället för att mappa domänen. Det kostar för mycket, så jag skiter i det. Med tanke på att den bloggen typ max fått 5 besökare i veckan i snitt så är det inte alls lönt att lägga pengar på en blogg som nästan ingen person läser. WordPress.com har också sina stora fördelar. Enda nackdelen jag hittat är att jag verkar inte kunna ändra slugs, alltså hur jag vill att en länk ska se ut. Verkar som om att man bara kan ha datum i sin länk. Jag har haft det i många år tidigare, men ändrade det för nått år sen tror jag till en länk som liknar det här: blogg.ameriksson.se/kategori/titel-på-inlägget. Nu ser det istället ut så här: blogg.ameriksson.se/årtal/månad/datum/titel-på-inlägget. Det får jag leva med.

Ja, vi får se hur det här går. Förhoppningsvis är det här de sista hundralapparna på ett år jag behöver spendera för att få blogga utan störningsmoment. Jag hoppas också till att det kommer leda till att jag bloggar oftare och att jag skriver bättre, eller mer innehållsrikt, men det hänger ju på vad som händer i mitt liv.

Testa gärna att lämna en kommentar nedan så jag vet att allt är ok med kommentarerna här på bloggen. Tack på förhand!

Inget SSL, inget WordPress bloggande?

Jag älskar WordPress. Det är ingen hemlighet. Jag har bloggat här av och till sen jag började blogga via webbhotell i början av 2009 och sen 2014 bestämde jag mig på riktigt att jag aldrig igen skulle byta plattform att blogga på och det har hållit i sig i nästan 3 år nu. I juli är det 3 år i alla fall.

Bli inte rädda nu, eller arga. Jag kommer fortsätta blogga på WordPress. Det finns liksom ingen annan bloggplattform jag älskar så mycket som WP. Denna plattform har liksom allt och lite till som jag efterfrågar. Dock finns det ett problem vilket innebär att snart så kommer jag behöva göra en sak jag verkligen inte vill göra. Jag behöver byta Webbhotell.

Jag är lite smått förvirrad och vet inte riktigt hur jag hamnade i den här situationen, men förhoppningsvis blir det bra.

När jag först började blogga och skapade min första hemsida, köpte jag domänen greatdanemaniac.com från webbhotellet Crystone. Jag visste då absolut ingenting om något gällande domäner, bloggande etc och jag gjorde tusentals misstag. Jag har råkat radera mina huvudbloggar ett X antal gånger, jag har raderat viktiga blogginlägg som jag aldrig kommer få tillbaka, orsakat en otroligt massa php fel (eller vad det nu kallas för) och gjort bloggarna mina totalt oåtkomliga utan att veta varför. Jag har testat multisite, lokala installationer på min egna dator, separata WP installationer, hundratals olika plugins och jag har spenderat större delen av min fritid med att köra copy paste och googla på små sketna lösningar på att få till småsaker såsom jag vill utan att ofta lyckas. Oavsett vilket så har jag haft skitkul och jag vill verkligen fortsätta med allt det här.

Idag, och sen sommaren 2014 har jag varit nöjd kund hos Binero. Jag har betalat 79 kr per månad för själva webbhotellet, använt en bråkdel av utrymmet (ca 400 MB av 100GB) och ännu mindre i trafik. Jag har ingen populär blogg, men förhoppningen är att när jag äntligen blir GD ägare så hoppas jag att mitt generella läsarantal ska gå från ca 30 per inlägg till kanske 3-400. Man kan alltid hoppas.

För ca en vecka sen upptäckte jag att min blogg, när jag loggar in, inte är skyddad av SSL. Innan har den varit det, eller så har min webbläsare lurat mig. Detta är ett problem. Jag är ändå väldigt skyddad. Jag har ett bra lösenord och mina WP installationer har den senaste php versionen, nästan inga plugins installerade och alltid den senaste WP versionen. Jag loggar praktiskt taget alltid in på bloggen hemma via min stationära dator och aldrig via publika nätverk när jag väl är på resande fot. Än så länge har jag inte blivit hackad och det är dels ren tur men också kanske lite skicklighet.

Dock, eftersom SSL kostar 99 kr hos Binero så har jag tagit beslutet att byta webbhotell. Binero ska dock införa gratis SSL med Let’s Encrypt senare under 2017, men eftersom de inte vet när detta blir av så orkar jag inte riskera eller vänta på att det implenteras så jag har tagit beslutet att leta upp ett nytt webbhotell och jag har hittat var jag ska ta vägen.

Det blir till Inleed. Ett komplett webbhotell jag aldrig hört talats om, men de är grymt billiga och kunderna har bara positivt att säga om dem. När detta blir av återstår att se, men det är något jag ska undersöka i alla fall snarast möjligt. Under den tiden blir det svårt att komma åt mina bloggar på vanligt vis, men förhoppningsvis när transfern/ompekningen väl har börjat så hoppas jag på att det går på mindre än utlovade 48 timmar.

Nu ska jag bara se till att förbereda allt och jag hoppas att det nya webbhotellet kommer fungera bra. Framförallt kommer det innebära en rejäl besparing i pengar. Istället för att lägga runt tusen kronor om året inklusive mina domäner, blir det istället ett par ynka hundralappar. Det känns också lite bättre.