Kategorier
Vardagsliv

Trenden börjar vända med sömnen, äntligen

I förra inlägget skrev jag mer detaljerat hur livet med kattungen Majken är. Det står fast fortfarande. Det är underbart, men också jävligt jobbigt i sina stunder. Jag har hört att föräldrar till barn tycker likadant. Nu börjar det dock vända och det är skönt. Och även om jag har börjat få lite mer normal sömn nu så är det inte hugget i sten att allt är bra och ordnat nu.

Fyra nätter i rad har jag fått sova när jag hade möjlighet till sovmorgon för snart en vecka sen. Vad har jag gjort för att se till att det händer? Jo, framförallt handlar det om hjärngympa när jag själv leker med Majken, men en viktigare aspekt verkar vara att göra lägenheten riktigt jävla dödstråkig på nätterna. Alltså, att jag plockar bort alla leksaker, primärt de som för oväsen och om hon kommer till mig på nätterna, gör nått hyss eller för oväsen så är det bara att ignorera det. Innan har jag ju reagerat genom att typ bli asförbannad, vilket inte är roligt, varken för mig eller för henne, men så funkar jag när jag inte får sova. Jag kunde aldrig tro att det skulle vara så enkelt att ignorera henne på nätterna! Efter några sekunder ger hon upp, äter lite mer om det finns mat och sen går hon och lägger sig. Detta gäller primärt med att väcka mig på nätterna genom att slicka på mig eller ha mig som lekplats.

Det innebär också att tv bänken som hon lärt sig hoppa upp på har fått mera dubbelhäftande tejp på sig, så sen dess går hon inte dit. Jätteskönt! Likaså har jag fått ställa undan allt i badrummet, som tidigare stod på handfatet. Det är lite mer störigt dock, men hellre det och det är tyst på nätterna än att jag vaknar en gång i timmen (för att överdriva) av att hon river ner allt som är där bara för att hon lärt sig hoppa upp där också. Alla synliga och tillgängliga kablar har virats in i plast som jag köpt på Clas Ohlsson, så nu är lägenheten ytterligare mer kattsäkrad.

Sen jag började med detta så har jag i princip inte behövt säga nej eller fya henne. Så jävla skönt, då jag hatar att bli arg. Majken känner av den här förändringen också och har blivit helt jävla underbar, vilket innebär att hon börjat leka mer själv, och när hon väl leker har hon skitkul och det är kul för mig att se också. Hon leker så mycket hon vill, och hon kommer till mig när hon vill gosa eller behöver något annat från mig. Främsta anledningen till detta kan dock bero på att jag dränkt hennes leksaker i kattmynta och haft en del godislekar i närheten av hennes leksaker. En tunnel hon har fått låna av min granne har då lett till att den är superkul att leka med, och likaså klätterställningen är numera jätteskoj för henne. Livet med katt börjar alltså bli sådär som jag vill ha det. Lugnt, mysigt och roligt större delen av tiden istället för jobbig och påfrestande.

Första natten jag gjorde detta så vaknade jag i ren chock. Dels under natten så blev jag förvånad över hur snabbt hon gick och la sig, och hur snabbt hon gav upp när hon kom för att gosa med mig under natten. Jag sket i att ge henne uppmärksamhet när hon vaknade på morgonen och sov vidare, och vaknade typ kvart över tio på morgonen. När jag vaknade så var jag helt chockad. Va, har jag verkligen fått sova typ ostört i 8+ timmar för det första och sen fått fortsätta sova tills jag vaknade naturligt? Fan, vilken skum känsla det var… Jag har för övrigt varit ledig från skolan, så har kunnat ta sovmorgon 4 dagar i rad (inkl helgen), vilket har varit jätteskönt.

Majken ligger och vilar i mitt knä.

Det som är mest chockerande nu är att Majken förmodligen sover längre på morgonen nu. Jag är inte helt säker, men de gånger jag har kunnat kolla vad klockan är så är den efter 8 i alla fall, vilket är en stor framgång från typ 3 eller 5 på morgonen, eller bara tidigare innan hon kastrerades vilket då är typ 6 – 7 på morgonen. Detta stämde rätt bra över de fyra dagarna då jag fick sova. Sen har hon varit mer vaken på nätterna, men hon gör inte så mycket hyss som för oväsen, det är bara mer att hon inte vill sova. Hon ligger då mest och vilar på badrumsmattan, leker med sin svans eller försöker bara hitta på något att göra.

Jag kommer dock fortfarande vilja fortsätta gå på sömntabletter ett bra tag till, då jag inte vill vara utan dem riktigt ännu. När jag väl börjar trappa ner antar jag att jag kan börja med halv dos, men det får bli senare. Jag vill verkligen få det bekräftat nu att Majken har ett bättre sovschema innan jag påbörjar en minskning av de tabletterna. Just nu har jag inte särskilt många tabletter kvar, så ska försöka kontakta läkaren om att få ut lite fler tabletter så jag kan trappa ner lite senare.

Tabletterna för övrigt fungerar mycket bra och jag blir inte trött av dem. Som jag kanske nämnt innan så är det allmän brist på sömn som gör mig trött som fan dagen efter. Nej, det enda jag märker av dessa är att jag sover mycket djupare och blir inte alls lika lättväckt, vilket är skönt. Dock så fortsätter jag att ta magnesium bara för att och de gör mig sömnig har jag märkt. De hjälper inte mycket med fibromyalgin dock, för jag har börjat få mycket värk igen, så det är lite jobbigt.

Dock är det för tidigt att ropa hej ännu, även om trenden verkligen börjar vända. Sen skolan började igen så har hon försökt hitta på nya hyss om nätterna eftersom lägenheten och jag är så tråkig och natten mot måndag ville hon gosa en bra bit före att väckarklockan ringde, så jag har inte fått fullvärdig sömn på flera nätter nu. Hennes nya hyss är att krafsa på dörren till städskåpet, för därinne finns sopborsten som hon är helt besatt av. I början av veckan höll hon säkert på i en timme av och till med att krafsa på den, och natten till idag säkert lika länge, men jag ignorerade det och lyckades sova igenom det mesta. När hon väl sover så sover hon dock och i natt lät hon mig vara mycket längre. Det går som sagt lite upp och ner, men jag vet vad jag behöver göra för att få bättre ordning på henne.

Leka med henne, tills hon är trött om hon nu vill leka med mig. Hon leker inte alls lika mycket numera, men verkar inte rastlös vilket är bra. Töm lägenheten på leksaker. Ge henne kvällsmat och sen gå och sova och ignorera henne under natten. Så simpelt är det.

Kategorier
Ragdoll

Livet med kattunge är underbart. Jobbigt, men underbart…

Jag fick häromdagen höra av uppfödaren att fyra olika personer på en och samma dag hört av sig till henne och oroat sig för Majken. Exakta detaljer vet jag inte men fokus var att jag tycker Majken är jobbig för att hon inte är lugn. Vad sanningen är beror på hur man tolkar det men jag ska försöka förklara mig nu.

Sen Maja dog så har jag varit totalt jävla skitledsen över att inte ha en katt i mitt liv. I början saknade jag bara Maja såklart men sen blev det mer att vara utan katt som var jobbigt. Det var så tomt i knät, så tomt i lägenheten och vanorna man hade med katt bara försvann. Nej, jag tänkte inte vänta länge på katt så vad skulle jag göra? Det slutade med att jag valde att köpa kattunge hos en uppfödare av rasen ragdoll. Inte för att jag egentligen ville ha kattunge, men för att forma min nästa katt såsom jag vill ha den. Att leva några månader med en busig kattunge var priset jag fick betala för det. Jag ville också ha kattunge för att leva med katt potentiellt så länge som möjligt, och jag ville vara säker på att katten var frisk utan sjukdomar. Att skaffa en katt från ett pensionat har inte samma säkerhet eller trygghet tycker jag.

Det jag vill ha är ett liv med katt. Livet med Maja efter att hennes kattunge period var över har bara inneburit mys, lugna dagar och väldigt lite aktivering från vår sida. Det jobbigaste med henne efter den tiden var att rensa lådan och hitta kattvakt inför resor. Hon var ett perfekt sällskap. Nyfiken på allt, men livrädd för snickare och andra hantverkare. Tiggde mat så fort det lagades något vilket resulterade i att vi fick skapa nya rutiner så hon uppskattade mer att exempelvis få malt eller en mush bulle medan vi lagade mat istället för att tigga vår mat. Nån gång i veckan kanske fick Maja nått rus och sprang runt lite i lägenheten. Några gånger i halvåret eller så (minns inte) så aktiverade vi henne med en fjäder leksak eller laserpekare. Annars satt hon mest i knät och sov när vi var hemma eller inspekterade/observerade vad som pågick. Hon sov hela nätterna och ibland hela dagarna också så att ta hand om Maja var det lättaste som fanns. Livet med katt var underbart!

Eftersom Maja var så lik ragdoll i sitt sätt så blev det naturligt för mig att välja den rasen. Vad jag har hört och sett från andra ägare till den här rasen så kan jag förvänta mig ett liv med katt som liknade det jag hade med Maja väldigt mycket. Det är det som gör att jag valt det här. Med alla tillhörande konsekvenser. Jag visste vad jag gav mig in på, och efter ett par månaders ”slit” så vet jag att det kommer vara värt det.

Majken är en kattunge. Dyr som fan, för så är det när man köper raskatt. Men det var hon värd. Varenda krona, och särskilt om det framtida livet med henne blir såsom jag önskar. Det jag vill ha är en katt som är lugn, mysig och social vilket Majken är så länge som hon inte busar och far rundor över hela lägenheten och mig. Anledningen till varför hon gör det är för att hon är ju en kattunge, och de har energi till tusen. Då är det ok, för jag valde att köpa kattunge.

Av dygnets 24 timmar brukar det se ut ungefär så här:

Hon vaknar någonstans runt sju på morgonen, plus eller minus någon timme beroende på läggdags. Vanligtvis sover hon i alla fall åtta timmar i sträck på natten. Hon får frukost helst runt kl åtta för att jag vill lära henne att det är en bättre tid att äta frukost på men det funkar inte alltid. Samt att är det skoldag så är det en bra idé att ge henne mat precis innan jag sticker till skolan så hon inte ser sådär jäkla superledsen ut när jag går ut genom dörren. Är jag borta i skolan så sover hon större delen av tiden tills jag kommer hem vad jag vet. Beroende på vad som händer så är hon vaken i några timmar när jag väl kommit hem. Det kan vara alltifrån nån timme eller två men ofta är det ungefär fyra timmar eller mer. Sen får hon lite mer mat och sen tar hon en tupplur till. Då sover hon oftast till ungefär 21 på kvällen. Sen busar hon och leker lite till. Behövs det så aktiverar jag henne också men sen hon lärde sig att vi ska sova på nätterna så har hon börjat aktivera sig själv väldigt bra så jag behöver sällan leka med henne. Ungefär vid 22 tiden är det dags att förbereda sig för sängen och beroende på hur aktiv hon är så ligger jag vaken i sängen medan hon leker tills hon tröttnar och ätit kvällsmaten. Att somna före 23 händer dock inte. Nu ska jag vara överlycklig om det sker före midnatt. Jag har ju utvecklat lite sömnproblem, ifall ni inte visste det… Mer om det senare i det här inlägget. Efter att hon ätit brukar hon komma till mig i sängen, tvätta av sig och sen gosa med mig tills att hon somnar. Det gäller iofs oavsett tidpunkt på dygnet. Har hon ätit letar hon upp mig för att vara så nära mig som möjligt då hon tvättar sig efter sin måltid. Ibland ligger hon kvar med mig i sängen i flera timmar och ibland går hon till sin klätterställning och sover där. Sen sover hon då till morgonen.

Dock senaste veckan då hon kastrerades så har hon börjat med en ny rutin vilket är att runt fem på morgonen så ska hon komma och gosa med mig i sängen. Då ska det pussas och slickas så det står vilt till. Pussa mig på näsan, slicka mig i pannan, slicka på mitt hår, ligga så nära hon bara kan, så senaste nätterna har jag bara halva kudden, för den andra halvan ligger hon på. Sen slocknar hon efter ett tag antingen på min kudde som vi då delar på, mellan kuddarna eller i min famn. Sen sover vi tills det är morgon igen och alarmet ringer och så börjar en ny dag. Är jag ledig så sover vi tills hon vaknar och vill äta frukost. Hon visar att hon är hungrig genom att börja leka och föra oväsen, för då vet hon att jag vaknar. Kollar jag på klockan och den är åtminstone efter sju så får hon mat, annars försöker jag få henne att somna om. Sen går vi och lägger oss igen och sover till minst klockan tio.

Ja så ser schemat ut. Vanligtvis är detta inte så jobbigt. Det blir bara jobbigt när hon är extremt rastlös och hittar på bus som hon inte får, men hon gör bara detta när hon vill ha min uppmärksamhet eller är hungrig. Och hungrig är hon! Herregud vilken katt till att äta… 😳 Nu är jag uppe i sex mush bullar per dag plus att hon äter så mycket torrfoder hon vill ha.

Idag till exempel så har hon härjat i typ 8 timmar i sträck. Mellan 16 och 18 så var hon extremt rastlös och efter jag hade provat allt, gissa vad det var hon ville göra? Jo, ligga i mitt knä för att sova! Det var nått nytt. Jag förstod inte det för då hade jag dragit fram datorn och börjat hålla på med lite sidoprojekt och hon ville konstant upp i knät men inte ligga still. När jag äntligen tog bort datorn och satte henne i knät så slocknade hon rätt fort. Hon låg i mitt knä i kanske en halvtimme, sen var jag tvungen att fixa nån slags middag så jag får med mig lite lunchlådor resten av veckan. Jag kunde flytta henne till hennes sovplats i klätterställningen men hon stannade inte där länge. Hon vaknade efter en stund och fortsatte leka i säkert nån timme till. Strax efter kl 20 så gick hon dock och la sig, och nu är hon trött. Totalt däckad. Typiskt nog så vaknade hon igen efter bara någon timmes sömn, så nu får vi se hur busig hon blir, men jag tänker ändå satsa på att hamna i säng tidigt.

I natt hoppas jag dock att hon inte väcker mig vid fem för att gosa, även om det är supermysigt, men p.g.a mina nuvarande sömnproblem så måste jag få in all sömn jag kan få. Det är därför jag har som mål att lägga mig kl 22. Ju fortare jag somnar efter det, desto mer timmar av sömn kan jag få in. Jag har varit trött de senaste dagarna, men det beror mer på att jag inte sovit tillräckligt än att tabletten verkar fortfarande. I natt till exempel sov jag förmodligen lite mer än natten innan för jag var rätt pigg när jag väl klev upp ur sängen, medan igår så var jag ett vrak typ hela dagen. Drömmen just nu hade ju varit att gå och lägga sig 22, somna max 30 minuter senare och sen sova utan större störningar fram tills klockan ringer. Potentiellt innebär det 9 timmar sömn per natt, vilket verkligen hade varit en välkommen standard. Jag gissar att när Majken är mer vuxen och därmed lugnare så borde det inte bli ett problem att få så många timmars sömn per natt.

Jaja, kortfattat så är livet med kattunge underbart. Men också jobbigt. Precis som med småbarn. Eller andra åtaganden. Det är en jävla tur att jag inte har några biologiska barn. Stackars ungar, och stackars mig för då hade jag väl inte sovit på flera år… Jag kunde ha valt att skita i att skaffa katt, och hade inte Maja gått bort så hade hon bott här hos mig istället, men nu blev det som det blev och jag har valt att leva med de här konsekvenserna. Första veckan var det asjobbigt när jag inte fick sova och jag har gjort misstag. Jag kommer säkert göra fler misstag, men jag ser positivt på framtiden. De stunder då livet med kattunge är jobbigt är ju bara några få gånger i veckan och till 99% så är det ju mitt fel, för att jag inte varit proaktiv nog och väglett henne, gett henne mat, eller aktiverat henne etc.

Och för att förklara ytterligare – Allt går bättre nu. Det har det gjort väldigt länge, både med Majken och med sömnen. Den konstiga förskjutningen på sömnen börjar gå åt rätt håll. Majken sover generellt hela nätterna. Hon är bara ”jobbig” när hon är rastlös och försöker få min uppmärksamhet och ju längre tiden går, desto lättare blir det för mig att läsa av hennes signaler och ligga ett steg före.

Ingen anledning till oro, alltså.

Kategorier
Vardagsliv

Majken är kastrerad och jag har fått sömntabletter…

I tisdags kastrerades Majken, vilket skedde på hennes 4 månadersdag. Operationen gick väldigt bra, och skedde på Evidensias veterinärklinik i Malmö. Priset var också mycket bra, under 1200 kr och bodyn som jag kunde köpa kostade bara några hundralappar till.

Sen operationen så har Majken varit extremt lugn, mammig och trött. Det har varit fantastiskt om jag ska vara ärlig. Det har ju varit riktigt jobbiga veckor sen hon kom, nästan så man undrar vad fan man gett sig in på men så pass lugn som hon har varit efter kastreringen så börjar allt kännas mycket bättre. När hon återfår sin huligan-energi så får vi se vad som händer dock, men detta är ett gott tecken på att det var värt det.

Ragdolls är ju väldigt lugna generellt och nu längtar jag tills tiden då hon kommer lugna ner sig rejält. Om det händer vid 6 månader, 8 månader eller 1 år eller senare återstår att se, men jag hoppas att det verkligen sker tidigare snarare än senare. Uppfödarens äldre katter som jag har fått träffa verkar väldigt lugna och inte superintresserade av att konstant leka, busa eller springa omkring, utan de verkar mer nöjda med att bara vara med. En av katterna de har är ca 8-9 månader när jag skriver det här inlägget och har varit väldigt lugn av sig under hela tiden jag har varit hos uppfödaren och hälsat på och enligt uppfödaren själv brukar de lugna ner sig vid 6 månader ungefär. Jag håller tummarna för att Majken är likadan, för när hon är lugn så är hon helt jävla underbar. Det hon gör då är att bara ligga i mitt knä och gosa, och det är precis så jag vill ha det.

Majken ligger bredvid min Macbook Pro och sover. En win-win situation där jag kan ha laptopen i knät och Majken nära till hands. Hon har en röd body på sig för att vara mer rörlig och inte kunna slicka på såret.

Så var det här med sömnen då… Jo, jag kan fortfarande inte sova. För några dagar sen så gick på närmsta köpcentret till en hälsokost butik och köpte med mig magnesiumtabletter och ashwaganda, för det ska förbättra sömnen utan att man behöver kontakta läkare eller ta starka tabletter för att sova. Den första natten märkte jag stor effekt och sov större delen av natten, likadant den andra natten, men sen så sov jag nästan inget alls vad jag vet under den tredje natten. Igår så fick jag nog och laddade hem kry appen och ringde läkarna där när det var mindre väntetid, och direkt så fick jag sömntabletter utskrivna. Det känns skönt, även om det känns jobbigt att ta sömntabletter utskrivna av läkare. Nu hoppas jag dock bara på att det ska funka. Natten till idag (torsdag) så fick jag sällskap över natten, och självklart sov jag bättre. Därför tog jag inte första tabletten igår. Jag sov dock inte perfekt, utan vaknade fan tusen gånger, men det beror mer på att sängen är lite liten för två personer att sova i, så att ligga bekvämt är svårt. Att sova ensam i den tycker jag fungerar väldigt bra. När jag väl har sovit i den d.v.s. Jag somnade också rätt så snabbt och sov större delen av natten.

De tabletter jag fick utskrivna heter Propavan, 25 mg och ska tas enligt läkaren en timme före sängdags. Mina vänner som tagit sömntabletter och specifikt dessa tabletter innan säger två timmar, då de ska stanna kvar i kroppen i ca 10 timmar. Mina vänner har tipsat mig om detta för att jag inte ska vara för trött när jag vaknar och för att minska risken för nån slags baksmälla som kan hända när man tar sömntabletter. Det jag tänker göra är att ta dem ca 2 timmar innan, men att vara redo för sängen när jag tar dem, så jag bara kan gå o lägga mig när jag verkligen inte kan hålla mig vaken längre. Jag vet ju inte hur pass effektiva de är så vi får se. Jag bara hoppas att jag somnar av dem, sover djupt och känner mig utvilad när jag vaknar. Får jag en till natt nu där jag inte kan somna före kl 3 på natten så kommer jag fan att gå galen. Om jag inte redan gjort det. Hela sömncykeln är liksom försjkuten, då jag typ gått till sängs till 22 på kvällen, ligger och vrider och vänder mig till typ 2 eller 3 på natten, somnar, sover någorlunda bra, vaknar vid 7 eller 8 beroende på om det är skola eller för att Majken ska ha frukost. Är det skoldag så har jag stannat hemma två dagar på två veckor för att jag orkar verkligen inte ta mig till skolan när jag knappt fått sova nått, så då sover jag bara vidare till typ 10 eller 11. Likadant om jag inte behöver gå till skolan, då tar jag bara sovmorgon.

Så istället för att sova normalt, vilket är typ (som jag planerat i och med flytten) är ungefär 23:00 – 07:45 på en skoldag och från midnatt till 10 dagen efter på en ledig dag eller helg. Så länge jag bara somnar före midnatt och får sova hela natten ostört så får jag in mina 8-9 timmar, men nu sker alltså de där 8-9 timmarna mellan typ 03:00 – 11:00 vilket är lite smått galet. Särskilt när jag ändå lagt mig i sängen för att sova någonstans mellan 22:00 och 23:00. Det hade väl varit ok om jag vänt på dygnet och inte haft nått bättre för mig, men eftersom jag har tider att passa, uppgifter att göra och ett normalt liv just nu så funkar inte det sovschemat.

Strax ska jag ta min första propavan tablett, och jag hoppas att det kommer fungera bra för mig, att jag sover, och sover djupt, drömmer mycket och inte vaknar femtioelva gånger på en natt samt att jag känner mig utvilad imorgon när jag vaknat.

Ja, det var väl det. Godnatt och håll tummar och tår för att tabletterna gör sin verkan. Skulle det visa sig att man blir lite för groggy av dem så är det ok att låta bilen stå i några dagar, även om det är lite slöseri med pengar, men hellre sömn.

Åh, herre gud – ge mig sömn!

Kategorier
Vardagsliv

Sömnproblemen fortsätter, men vad beror det på?

Jag har nu haft Majken i ungefär 1,5 veckor och på typ 10-12 nätter så har jag sovit bra i två av dem. När Majken äntligen började sova om nätterna, ja då hände nått konstigt med mig, så jag har inte kunnat sova särskilt bra senaste tiden, och det driver mig till vansinne!

Jag har haft sömnproblem hela livet. Det tar normalt säkert en timme att bara somna, oavsett hur trött jag än är, jag är lättväckt, har svårt att somna om i många fall och behöver mycket sömn för att kunna fungera normalt. Det har blivit bättre med åren, och överlag så har jag börjat sova bättre om nätterna, även om jag fortfarande är lättväckt.

När Majken inte kunde sova om nätterna och höll mig vaken, så blev det ju lite som det blev. Det som händer nu är dock nått jag typ aldrig varit med om tidigare, i alla fall inte i såna här ”mängder”. Jag är trött nu när jag går och lägger mig, men det är som om att kroppen och hjärnan är på olika nivåer. Jag är trött, vill sova. Min hjärna är också trött och vill sova. Däremot vill min kropp nått helt annat. Ut och springa eller vad det nu är. Jag har alltså fjärilar i magen när jag ska sova. I huvudet är det stendött med tankar, då ångest innan jag ska sova är mer standard än nått annat. Det brukar vara rusningstrafik i mitt huvud när jag ska sova, vilket är anledningen att det tar så lång tid att somna. Jag ligger och tänker på fan och hans moster i evigheter. Inbillar mig saker som inte har hänt eller kommer hända etc. Det gör jag vanligtvis tills jag somnar och börjar drömma ännu konstigare saker. Så är det alltså inte nu, utan magen liggar bara och pirrar, så hela jag vibrerar. Ibland är jag nästan skakis, typ som om jag har feberfrossa. Det är omöjligt att sova i alla fall. I snitt sen Majken kom till mig så har jag fått in max 4-5 timmars sömn per natt, så jag är lagom förstörd.

De gånger jag har sovit bra, har varit när någon sovit över. Då sover jag som en stock. Det har varit jätteskönt, men det är frustrerande att det inte är samma sak när jag sover ensam igen. Egentligen är det inte att sova ensam som är problemet, även om det är ovant. I alla fall tror jag inte det. När jag har pratat med några nära vänner så har de sagt att det förmodligen beror på att jag nu börjat landa i att jag inte är tillsammans med Henrik längre. I början av flytten så var det ju bara fullt ös – komplett meningslös som gällde, så det har ju tagit ett tag innan jag fått in en vardag och en någorlunda rutin.

Om jag ska vara sådär analyserande och reflekterande som jag brukar vara så tror jag att mina nuvarande (förhoppningsvis ytterst tillfälliga) sömnproblem beror på flera olika saker. Dels tror jag det stämmer att jag börjat landa i att bo ensam igen. Jag tror det är ovant att sova ensam, då jag sovit bredvid Henrik nästan varje natt i ungefär 11 år. Under dessa 11 år tillsammans så har vi max sovit utan varandra kanske 1-2 veckor per år, så vi är verkligen vana att sova tillsammans. Åtminstone är jag det.

Sen tror jag också att det beror på en framkallad ”rastlöshet” som jag själv orsakat. Sen jag flyttade in i den här lägenheten så har jag haft otroligt svårt att slappna av och bara göra det som jag har längtat efter. Det jag vill göra är att typ sitta med min laptop i knät och koda/göra skolarbete, se film eller bara ta det allmänt lugnt med tekniken i högsta hugg. Istället för att jag kan göra detta och bara njuta av det som jag gjorde innan flytten så har jag större intresse av att bara städa, hålla ordning eller göra vad som helst som inte innebär det jag alltid gör – vara lat och stirra på skärmar. Det är en mycket konstig känsla att jag inte kan njuta av det som jag annars bara älskar att göra. Visst, jag njuter väl när jag ser en bra film, men jag tänker typ konstant på nått annat jag kan göra istället. Och det är mycket irriterande.

Fördelarna med att jag känner dock att jag vill städa med mera är ju att jag lärt mig hålla ordning bättre. Jämfört med innan så är det en massiv förändring. Dock är det inte alla dagar man orkar hålla ordning, men med tanke på hur lite utrymme jag har så kan det gå maximalt en dag innan jag måste köra diskmaskinen exempelvis och diska upp efter mig.

Natten till idag (sön-mån) är första natten där jag sovit ensam sen Majken kom där jag lyckats sova större delen av natten. Jag har börjat dricka kamomillte, främst för att det ska ha en allmänt lugnande effekt och jag tänkte att det skulle hjälpa mot mina humörsvängningar och korta stubin. Ibland hjälper det mot det – ja, men det har en annan positiv effekt. Jag blir trött. Och sömnig. Vilket är precis vad jag behöver just nu. Igår var första gången sen Majken kom vad jag minns som jag drack en kopp kamomillte innan läggdags och jovisst lyckades jag somna. Jag drack teet ungefär en halvtimme innan läggdags, sen läste jag några kapitel manga efter tips från Henrik om jag inte är tillräckligt trött, då läsning gör mig supertrött. Sen la jag mig för att sova och somnade relativt snabbt. Dock så vaknade jag till kort efteråt och spenderade ungefär 90 minuter till med att försöka somna om. Efter att jag höll på att ge upp så ringde jag en kompis, då jag hade förvarnat henne om att det kunde ske, men hon svarade inte och då försökte jag ändå att somna om. Ja, det slutade med att jag sov praktiskt taget hela natten efter det, mellan ungefär 01:30 – 06:30 då Majken vaknade till och var döhungrig. Då fick hon sin frukost, sen gick jag och la mig igen och somnade om, och 07:45 ringde alarmet. Dock vaknade jag lite innan det då Majken prompt ville rulla upp gardinen igen för femtielfte gången sen igår…

Idag har jag dock typ halvsovit i skolan, och varit så jävla trött att även om jag hade fått tillåtelse att åka hem tidigare så hade jag varit för trött för att köra. Det blev bättre efter lunchen och sen jag kom hem efter skolan så har jag inte varit så trött att jag varit tvungen att ta en tupplur. Däremot lär det bli lite tidigare i säng idag… Om jag nu bara kan slita mig från datorn d.v.s.

Kortfattat nu så är jag mer hoppfull om att jag kan börja sova om nätterna igen och förhoppningen är att det kommer gå bättre och bättre för varje natt. Majken har också fått en rejäl klätterställning nu som är typ 170 cm hög med många gömmor och sängar samt klöspelare. Hon gillar att sova i den, men att se på den som världens bästa aktiveringsleksak är tydligen svårt. Nåja, med lite nya rutiner, godislekar och annat så lär hon börja klättra i trädet mer framöver. Hon sover som sagt genom nätterna nu, även om hon vaknar lite för tidigt om morgnarna, men det lär nog ändras det också tids nog.