Skånes Djurpark andra besöket och lite annat skoj

I fredags stack vi till Skånes Djurpark igen. Denna gången körde vi bil och vi åkte dit för att lite i förskott fira en liten 2 årings födelsedag. De som jag berättat om innan, min sambos kollega och hennes fru har nämligen en son som fyller 2 år idag (15 juli), så stort Grattis på födelsedagen, säger jag till Grabben G.

Vi hämtade upp dem på stationen och tog småvägarna dit för att spara på bilens batteri, men som tur var så kunde vi ladda bilen när vi kom fram. Den blev till och med fulladdad tills vi var klara, så det uppskattades mycket. Vi hade inte räknat med det, men så blev det. Vi började besöket med att käka pannkaksbuffé. Tyvärr fanns inga veganska pannkakor, men det var trevligt och gott ändå. Särskilt belgiska våfflor med nutella, mums! 😋 Sen började vi vår rundvandring. Jag åkte traktor, eftersom G är helt galen i traktorer. Dock fick jag inte plats i samma traktor som han och hans föräldrar, så jag tog den som hamnade bakom dem.

Vi var där i ungefär 4 timmar, och vi fick se en hel del djur, men tyvärr fick jag inte klappa någon ko, det hade jag hoppats på att få göra. Däremot fick jag klappa getter och kom väldigt nära älgarna. Vi såg också björnarna så det var skoj. Det var jobbigt dock att gå, men vi hade riktigt fint väder så det var också kul.

Vad gjorde man under resten av helgen då?

Ja, inte räknade jag någon matte i alla fall. Faktum är att jag inte räknat ett enda tal sen i onsdags tror jag. Jag har inte velat, inte känt för det och det beror mest på att jag måste muntra upp mitt humör lite. Det har jag ”löst” genom att bli smått besatt över .NET plattformen och skapa webb-applikationer med C#. Det är bara för att jag utgår ifrån att jag kommer börja den utbildningen i höst, men jag kommer så klart fortsätta räkna matte när jag får upp orken till det igen. Jag har upptäckt med mitt lilla lekande att .NET är en jävligt trevlig plattform och att skapa webb-applikationer går mycket fortare än att göra dem i java. Inte för att jag direkt tror att Java är lämpligt för webben, men om man jämför med vad jag kan göra i Java vs. C# och .NET(ASP.NET) så är .NET snabbare, lättare (i alla fall om man förstår grundläggande programmering och databaser, vilket jag gör). Det är liksom mycket från början som redan finns. Vill man exempelvis skapa iOS appar, eller android appar så är grunden redan lagd. Det du behöver göra är bara att lägga till funktioner och styla om det. Sen är det typ klart. Likadant är det för webb-applikationer. Jag upptäckte att det går snabbare att lägga till inloggning, för det är typ inbyggt. I java så tog det en halv evighet att luska fram hur man gjorde (om man inte redan är snabb på den här typen av programmering d.v.s.). Mitt nästa problem dock är att ta reda på hur man kombinerar allting så jag kan lägga till nya funktioner, nya fält till varje användare etc.

Jag har en liten app, utöver mitt spel som jag vill göra som började med någon lek i javaFX, men eftersom jag inte gjorde så mycket med databaserna i senaste projekt kursen så kommer jag inte riktigt ihåg hur allt funkade, men med .NET så är typ alla de problemen bortblåsta. Det stora kruxet är mer styling och kombinera funktioner. Men kul är det. Sen är Visual Studio totalt skräp. Den har inte stöd för fullskärm och sida vid sida någon annan app, exempelvis VS och Safari. Det är störigt som fan. Så jag använder mig av Jetbrains Rider istället. Så mycket bättre! Rider har också auto-save, vilket VS inte har.

Den enda riktiga nackdelen med att eventuellt hoppas på .NET utbildningen i höst är att jag kanske blir väldigt bunden till Windows. Det går liksom inte att utveckla appar specifikt till Windows på Mac, om man inte har Windows installerat på något sätt. Jag har Bootcamp på min dator, men Windows suger, och det suger ännu mer i Bootcamp. Min Mac dator blir supervarm och drar galet mycket batteri när man byter över och det är inte kul, så det får bli att ha laddaren med sig var man än går ifall det blir ny utbildning till hösten. Vilket det till 99% säkerhet lär bli. Informationen jag har fått från skolan är att använda sig av en PC dator eller laptop, eftersom i stort sett allt vi ska använda fungerar bara på Windows. Jag har en annan Windows laptop men använder helst inte den och jag har noll lust att köpa en ny skit-pc bara för att skolan kräver det. De tillhandahåller heller inte datorer. Vi får se vad som händer. Så länge som det är fokus på web-applikationer samt appar och/eller spel till android och iOS så är det lugnt, då funkar det jättebra med Mac. Jag är i alla fall hoppfull att de inte kommer vara nerdränkta i Windows utan att det går att komma på lösningar för att utveckla till alla plattformar.

Och varför bryr jag mig? Det är väl lite så att man blivit en Apple nörd när jag gick över från Android/Windows till Apple produkter för drygt ett år sen. Nu när jag använt det i över ett år så vill jag typ inte använda något annat. Det är simpelt, bra, stabilt etc. Jag känner mig inte särskilt låst heller på den här plattformen, i alla fall inte än så länge även om vissa saker är smått korkade. Ingen plattform är perfekt. Windows är spretigt, opålitligt, men billigt och tillgängligt. Dock så föredrar jag Apple nu, och iOS samt MacOS och jag hoppas att jag kan få använda Apples produkter i min framtida yrkeskarriär också, även om jag är öppen för alla plattformar och operativsystem.

Det bidde en tur till Skånes djurpark med!

Fast nu är det några dagar sen vi kom hem. I torsdags åkte vi i alla fall dit och det var skoj men åh vad trött man var när man kom hem sen. I alla fall, nu ska jag skriva om den äventyrsrika dagen – för det hände lite för mycket då.

Skånes djurpark

Överblick över Skånes djurpark, precis bakom entrén. Man ser stallet som ser ut som en gammal gård och massa människor.

I onsdags kväll föreslog älsklingen att vi skulle åka till Höör för att gå på Skånes djurpark. Jag nämnde det också lite hastigt i våras när vi pratade om vad vi skulle göra på vår semester efter flytten, och detta blev alltså också av. Att åka dit var enkelt. Första bästa pågatåg till Höör, och sen buss 441 till djurparken. Vi sket i att ta öresundståg pga den extra restiden det innebär. Tågen står ju i Malmö C i 20 minuter numera tack vare de otroligt onödiga gränskontrollerna, så det fick bli trevligt pågatåg istället, men det gick fint. Bussen gick bara några minuter efter att vi kommit fram och sen tog det 10 minuter att åka till djurparken. Vi gick till entrén och betalade två vuxenbiljetter och sen gick vi runt hela parken och tittade på alla djur vi kunde. I stort sett så var det bara vargarna vi inte såg. Det var jättekul att vara där tycker jag. Vi käkade lunch på Björnberget. Kön för att beställa mat var relativt kort, men sen fick vi vänta närmare 30 minuter på maten. De hade extra tjocka pommes som smakade helt ok och burgarna var goda. Tyckte jag i alla fall. Henrik gillade dem inte. Någon timme senare var vid framme vid ett ställe som sålde mjukglass, så vi tog oss en varsin innan vi lämnade djurparken för att åka hem. Vi fick vänta lite på bussen och sen var det en halvtimmes väntan innan tåget åkte. Som tur var stod tåget inne så vi kunde kliva på direkt. På vägen hem så var vi så trötta att vi lätt hade kunnat somna, men som tur var gjorde vi inte det.

Fler äventyr, trots tröttheten från helvetet…

När vi kom hem så hade vi planer på att hämta ut två paket och sen ta en tupplur för att vi var så trötta. Dock så visade det sig att det fanns några felaktigheter med det ena paketet så vi fick glatt gå iväg till Bauhaus för att köpa rätt skruvar. När vi kom så gick det i alla fall fint att skruva ihop allt, men någon tupplur fick vi alltså skita i. Sen beställde vi hem pizza och poff! Så var klockan säkert efter midnatt och dags att sova.

Det hände massa andra saker också den dagen, men det tänker jag inte skriva om i det här inlägget. Det bidrog dock till andra tankar kring ett kommande inlägg jag förmodligen måste skriva. Det ska handla om hur man vet att man är genuint lycklig och i det inlägget (om jag nu lyckas skriva det) så ska jag försöka utelämna så mycket personliga detaljer som möjligt från det som har inspirerat till inlägget. I övrigt tycker jag själv att det är på tiden att jag skriver det här inlägget, om jag inte nu redan har tjatat tillräckligt om hur jävla lycklig jag varit de senaste 8½ åren sen jag blev ihop med Henrik. Lite till går det säkert att rabbla om och i så fall ur ett mer generellt perspektiv. Så håll utkik, alltså!