Det har gått typ tre veckor sen mitt senaste inlägg om alla mitt jäkla tjat om bostad. Som vanligt har jag inte släppt det, även om jag försöker. Sorry. Nej, det har satt fast sig rejält nu. Så typiskt mig. Även om jag är trött på att inte kunna gå vidare och tänka på annat, så är det väl lika bra att skriva mer om det, så kanske det hjälper?
Jag lär satsa på en trea i BoKlok som nästa bostad…
Just nu är jag mer bestämd i vad jag vill ha, och vad jag vill satsa på. Det lär bli att satsa på en nybyggd trea på 72 kvadrat i ett av de skånska kommande BoKlok projekten. Orsaken? Ja, just för att det besvarar mina önskemål om mitt drömboende allra mest, till lägst pris.
Då syftar jag på marklägenhet, alltså. Tekniskt sett hade jag haft råd med deras radhus också, eller en av fyrorna på 85 kvadrat, men det är just nu en annan historia. Jag älskar nybyggt. Jag har bott i nybyggda bostäder flera gånger och det är underbart på många sätt.
En trea på 72 kvadrat av BoKlok har allt jag behöver, särskilt om den ligger i markplan. Jag har i så fall ett ok stort sovrum, ett stort vardagsrum och rejält kök med mycket förvaringsmöjligheter. Plats för frysbox eller en extra hel frys. Förmodligen två förråd också, ett inne i bostaden och ett utanför. Ett gigantiskt badrum och ett lagom stort kontor som kan agera som gästrum om det skulle behövas. Eller studio för den delen. Jag har skrivit mer om det på Antons blogg. Det enda som fattas är ett dedikerat kattrum, men det går säkert att göra nån slags katthörna någonstans i lägenheten om jag hade velat.
Även om jag vill satsa på en trea just nu så kommer jag ändå vilja gå på en visning när nån av marklägenheterna i mitt gamla område i Malmö blir tillgängligt, för jag har inte släppt det än heller. Det är bara det att nybyggt är mer lockande just nu. Får jag chansen till det, till en rimlig kostnad utan renovering, med stort badrum och centralt nog att jag kan bo bekvämt i alla deras projekt så är det bara bättre för min del.
Enda nackdelen är att jag lär få lämna Malmö området om jag bor i BoKlok. Det ska komma ett projekt i Sege Park, men jag utgår att priserna där kommer vara för höga för min plånbok, fast det är BoKlok. Min magkänsla säger att de kommer vara mer som i Bålsta projektet där en trea i markplan kostar ungefär 1.9 miljoner. Det är alldeles för mycket för min lilla plånbok. Är priserna rimliga dock så kommer jag absolut ställa mig i bostadskö där.
Rimliga priser är alltså liknande priser med Häljarp och Helsingborg. I alla fall vad jag vet om deras priser just nu. I dagsläget finns ingen komplett prislista, så jag utgår ifrån utgångspriserna samt max 200 000 kr utöver det. Utgångspriset för en trea i Helsingborg är 1 495 000 kr, och 1 425 000 kr i Häljarp enligt deras hemsida. I Höör är priserna högre, med 1 525 000 kr i utgångspris. Jag undrar varför priserna är högre där dock? Dyrare mark kanske? Jag hoppas också på att det inom kort kommer fler skånska projekt som är mer lämpliga för mig, alltså närmare Malmö.
Jag kan ändå ha fantastiskt läge även om jag inte bor nära eller i Malmö.
Jag har nämnt några gånger tidigare om vad jag anser är bra läge. Jag säger det igen, bara för att, fast denna gången mer djupgående. Det ska finnas tågstation och/eller många bussar som går ofta till typ Malmö, Lund eller andra större städer. Det ska heller inte ta en halv evighet att komma fram. Österlen är på så vis inte aktuellt. Det finns exempelvis ”billiga” radhus från BoKlok just nu i Simrishamn. Dock om jag troligtvis kommer få jobb i Malmö eller Lund, får jag pendla kanske 4 timmar per dag och det orkar jag inte med. Resten av Skåne hade förmodligen fungerat bättre. En pendlingstid på ungefär en timme per resa är vad jag räknar med att ha.
Den här tågstationen skall finnas helst på gångavstånd, men går det bussar dit jämt så är det också bra samt om det finns en bra promenadväg dit. Det ska liksom inte vara panik känslor för att man missat ett tåg eller en buss. Jag ska känna mig trygg för att jag alltid kommer hem oavsett tid på dygnet, och utan att spendera en massa dötid, för att jag inte hann med ett tåg eller buss. Det ska också vara möjligt att göra tvärtom. Jag vill åka iväg till ort X, alltså tar jag nästa tåg som går om x minuter, och sen är jag framme inom en timme. Det är också en fördel om både pågatåg och Öresundstågen stannar på orten jag väljer att bo.
Det ska finnas ett köpcenter och/eller nära till en stor matbutik. Jag behöver tekniskt sett inte ha gångavstånd till ett köpcenter med Kjell & co, Clas Ohlson och Apple Store etc, men däremot måste jag bo nära en stor butik såsom City Gross eller ICA Maxi. Helst på gångavstånd där med och ju närmare desto bättre. Jag vill inte vara beroende av bil. Jag vill också att det ska finnas en närbutik på väldigt nära avstånd, så man kan handla en påse godis vid 21 på kvällen eller om man akut behöver havredryck etc till matlagningen, ifall nu inte det ligger en stor matbutik runt hörnet.
Jag måste bo nära grönområden. Parker och promenadstråk så jag ser nått grönt året om, även när det är blött och kallt. Jag vill också ha en utsikt över grönska, såsom en stor gräsmatta utanför med tillhörande träd och buskar. En bonus hade varit om det finns bra matställen nära, så man kan köpa hem lite asiatiskt eller god veganpizza de dagarna man inte orkar laga mat. Och det måste gå att beställa hem mat från typ Coop och ICA, samt att ställen som Foodora ska kunna köra ut hämtmat till en vid behov.
Det finns ett kommande BoKlok projekt som ligger ute på landet i princip. Det är av intresse, mest för att priserna är lägre där än i Helsingborg eller Höör, men jag är grymt tveksam över att bo på landet. Det finns tågstation och en närbutik samt lite pizzerior på orten och det är närmare Malmö än vad Helsingborg är.
Tåget går en gång i halvtimmen åt båda håll, och det finns en regionbuss, så det är också positivt. Jag är bara rädd för att det inte ska vara bra nog. Jag lär ju sakna gångavstånd till ICA Maxi, men jag har kollat och det går fint att beställa mat från Coop där, så det är också positivt. Fine, ett tåg som går en gång i halvtimmen är ju skitbra, det bådar gott, men jag är ändå otroligt osäker på om det är nått för mig.
En ort ska ha flera etapper med över 100 bostadsrätter från BoKlok har mycket bättre läge, i alla fall om jag tänker framtidsmässigt. Det borde innebära i praktiken att 1 av kanske 24-30 treor kan bli min. Förhoppningsvis är det god chans till markplan om jag bara vill och har råd. I den stan finns allt man behöver och lite till.
Bor man på landet behövs det bil?
Dock känns det som om att hade man bott på landet så hade jag varit i stort behov av egen bil, och efter jag har lämnat tillbaka min nuvarande bil så tänker jag inte skaffa en ny. Det är för dyrt med bil, även om det är rätt billigt för mig idag, men det är för att jag delar kostnaden med Henrik. Hade jag skaffat ny bil sen igen, hade jag fått stå för hela kostnaden själv, och det vägrar jag. Nej, om jag skaffar bil sen igen så vill jag köpa den kontant för sparade pengar. Annars får det typ vara. Undantaget är om jag får tjänstebil, men som utvecklare inom programmering så är det typ aldrig aktuellt för tjänstebil, så det är inte nått jag räknat med. Nej, jag sparar hellre pengar, bor billigt och tar tåget än har egen bil, även om det är underbart att ha egen bil. Jag lär sakna det, men att spara pengar och ha låga utgifter är viktigare för mig.
Mina marginaler för en trea är goda, så länge jag har fast jobb.
Inlägget är tänkt idag att handla om kostnader. Nu när jag frenetiskt och med total besatthet stalkat BoKloks hemsida den senaste månaden så har jag räknat en hel del på kostnader. Jag har räknat på vad jag har råd att flytta till, med olika kontantinsatser, allt från 85% ner till 60+% med vad som potentiellt är rimligt när det väl gäller att flytta vidare.
Jag hade exempelvis haft råd med en trea på 72 kvadrat upp till ett pris på ca 1.7, vilket känns bra, men jag hoppas att den bostad jag faktiskt köper är billigare. Helst hade jag velat betala max 1.5. Jag har räknat ut att priserna per våning normalt skiljer sig med ca 100-150k.
Ett exempel. En trea på våning 2 (en trappa upp) kostar 1 495 000 kr. En trea på våning 1, alltså markplan kostar 1 645 000 kr. Så länge priset inte går över ungefär 1.7 så hade det fungerat bra med min lägsta beräknade lön jag kommer ha då det är dags för mig att flytta vidare.
Med min drömlön hade jag lätt kunnat köpa ett radhus, så det är intressant det med. Dock med de högre priserna för en trea i markplan och utan en kontantinsats som innebär max 70% belåning så hade jag inte haft samma ”låga” månadskostnad som idag, men å andra sidan så är det nog ok att amortera lite mer första åren tills man kommer ner till en bättre månadskostnad. Jag har som plan också att betala av det framtida bolånet på typ 10-15 år om det är möjligt och inte låta det löpa i 30 år som annars är det normala.
Min nuvarande bostad är både svindyr och jättebillig samtidigt…
När jag suttit och räknat på mina marginaler, med ränta, amortering och kontantinsatser så har jag kommit fram till att såsom jag bor idag så är det både jättebilligt och jättedyrt samtidigt. Det är dyrt för att jag kan bo minst dubbelt så stort för samma peng jag betalar idag för 30 kvadrat. Eller billigare om jag bott i en tvåa på 55 kvadrat. Då har jag utgått från samma kontantinsats oavsett storleken på bostaden och antal rum. Det är billigt där jag bor idag, för att jag klarar utgifterna utan problem. Jag hade dock hellre haft ännu lägre utgifter och tekniskt sett hade jag inte velat betala mer i hyra än kanske 3500 kr per månad för min nuvarande skokartong till bostad.
Den är ändå på bara 30 kvadrat. Men jag hänger inte med i den ekonomiska utvecklingen gällande hyror. I mitt huvud så ska en normalstor hyrestvåa på typ 60 kvadrat kosta 4000 kr i månaden, men det finns det inte några tvåor som gör idag. För 20+ år sen, javisst, men inte idag.
Men hyreslägenheter är dyrare jämfört med bostadsrätt och denna är också billig jämfört med andra nybyggda hyresettor i Malmöområdet. Grundhyran idag är ca 5100 kr. Parkeringen kostar 250, bredbandet 289 och elen med nätavgift är ungefär 400 kr per månad. En nybyggd hyresetta av MKB i Malmö hade kostad minst 6700 i bara hyra. Mina grundliga utgifter är då över 6000 kr, och då har jag inte betalat för mat eller nått annat övrigt.
När jag insåg att jag har så ”höga” fast ”låga” grundliga utgifter blev jag smått chockad. Särskilt när jag insåg att allt det där, förutom bredbandet som bara ingår ibland, ingår i en BoKlok lägenhets månadsavgift till föreningen. Det innebär att jag hade kunnat ha en högre månadskostnad utan att jag hade märkt någon direkt skillnad om jag då hade bott större i en trea.
Det jag menar är att om jag idag betalar ca 6k i månaden för det grundliga, vad gör då en till tusenlapp eller två när man har en god heltidslön? I en av BoKlok tvåorna, som jag fortfarande går och tänker på så innebär det att jag hade typ levt ”lyxliv” på 55 kvadrat, men jag är som sagt mycket osäker på om jag får plats med allt på det utrymmet, då jag så gärna vill ha ett kontor/gästrum etc.
Det är ju liksom mitt föreviga boende vi pratar om här, så då är det ju lite viktigare känns det som att satsa på en trea. Med mina beräkningar på det absolut högsta acceptabla lån med rimlig kontantinsats jag kan samla ihop så hade mina grundliga månadsutgifter varit ungefär 600 kr mer än vad jag har idag, och då hade jag haft min drömbostad. Och den kostnaden kommer minska för varje år, eftersom jag planerar amortera av lånet så snabbt som är rimligt. Det känns liksom för bra för att vara sant. Förutom att det inte lär bli i Malmö, men det är inte superviktigt egentligen. Det finns många bra städer i Skåne jag kan tänka mig att bo i.
Önskemålet om markplan – det kan gå lite hursomhelst.
Jag skrev till en av de som jobbar på BoKlok och frågade lite om mina chanser att få en lägenhet i markplan. Hon svarade och sa att vanligtvis går marklägenheterna först, men det är också lite olika. Det handlar ju om vilka människor som hamnar först i kön.
Vissa vägrar bo på markplan, andra vill helst bo i markplan. Jag ska prompt bo i markplan, men tekniskt sett hade jag kunnat överleva att bo en trappa upp om det absolut hade varit viktigt att flytta vidare just nu, just då. Högre upp än så är garanterat tveksamt. Och trots det är det ändå mycket tveksamt att jag inte vill bo annat än på markplan.
Främsta anledningen till markplan är ju för att jag vill kunna träna Anton att bli rumsren så enkelt som möjligt, och jag orkar inte krångla med trappor. Vi får se vad som händer dock. Det beror på hur desperat jag är när det väl är dags. Det borde jämna ut sig, för jag har ju som sagt råd att bo i en av de dyrare lägenheterna, så länge priserna inte skjuter iväg. Och ju längre tiden går innan jag flyttar in, desto mer pengar kan jag tjäna ihop till en kontantinsats.
I vissa BoKlok projekt i landet så kan det skilja 400 000 kr om man vill ha en marklägenhet med altan och gräsplätt. Vissa bygger tydligen med balkong i markplan, vilket verkar konstigt. Hade jag haft balkong på markplan så hade det ju absolut inte spelat nån roll att bo på våning 1 eller 4, så jag hoppas att så inte är fallet dit jag kommer eventuellt att flytta. Det positiva är ju då att man kan spara mycket pengar eftersom det ändå bara är balkonger och inga uteplatser. Men jag vill ha den där jävla gräsplätten 😍…
Det går att överleva valptiden utan att bo på markplan…
Hade jag iofs kunnat gå med på att bo en våning högre eller så, då hade jag byggt mig en liten gräsmatta i en låda som hade varit på kanske 2-3 kvadrat som jag hade haft till Anton under valptiden, främst ifall han behöver kissa på nätterna. Antingen det eller så hade jag använt nån slags hundblöja. När Anton väl är vuxen så kan han ju hålla sig och då är det ok att gå i trappor. Det hade dock ändå varit mer perfekt och bekvämt att ha en gräsplätt och kunna släppa ut honom när det behövs. Grandisar reglerar ju sitt motionsbehov själva, men trots det så hade ju han följt med mig typ överallt ändå, för när jag väl skaffar GD så kommer den vovven vara klistrad vid min sida. Grandisen mot högber benet och alla potentiella katter inklusive Majken mot vänster ben, haha.
Ja, det här bostadstjafset fortsätter, men det är kul samtidigt som det är jobbigt. Jag hoppas folk förstår hur jag tänker kring det här också, och hur förståndig jag är med alltihop. Det är liksom inte bara ”köp-vadsomhelst-bara-för-att” tänk jag håller på med. Jag tänker vänta tills allt är i sin ordning. Med lite tur och jag hittar en inkomst under studierna så kan jag börja spara till kontantinsatsen redan i år, men det är inget jag räknar med. Jag har som sagt inte bråttom från min nuvarande lägenhet, men däremot är jag ivrig som fan inför att mitt liv faktiskt ska börja.
Jag är snart 40, har aldrig haft ett ordentligt, varaktigt jobb på mer än 50%. Jag har än så länge inte bott på ett ställe jag kan klassa som perfekt drömboende, och jag har väntat sen 1997 på att skaffa Grand Danois. Det är jag ivrig inför. Det längtar jag efter. Jag tror det är därför jag tänker på detta så mycket just nu. Jag vill ha min jäkla vovve! Jag vill bo sådär perfekt till en rimlig kostnad och känna mig fri, och glad åt att jag jobbar med nått där jag inte sitter och räknar timmarna, minuterna och sekunderna tills jag får gå hem. Nej, det är dags att börja nu. Ett värdigt liv, ett bra liv. Ett liv jag kan vara stolt över. Jag är nöjd idag, men kan man få det bättre så är ju det bättre, eller? Vi får se vad som händer, men det börjar ljusna.
