Publicerat den

Uppdatering om ryggskottet i Augusti 2017…

Och titeln på inlägget är just så på grund utav att jag inte har någon aning om när fan skiten kommer släppa och när det kan hända igen. Med tanke på att jag är som jag är och har den usla kropp jag har som aldrig någonsin fungerat bra under längre perioder så kan jag bara räkna med att jag snart kommer fortsätta ha ryggvärk igen efter att den här smärtsamma perioden är över.

Huskurer och tips hit och dit…

Enligt 1177.se så ska man hålla sig rörlig i den mån det går och ta värktabletter för att lindra värken. Att lägga sig på ett hårt golv med benen vilandes på en stol är också ett tips som både den hemsidan och andra privatpersoner rekommenderat. Jag har också fått tipset att gå till kiropraktor och hålla ryggen rak när jag böjer mig. Så vad har jag gjort för att lindra smärtan? Eftersom jag för övrigt lever ett väldigt stillsamt liv och inte rör mig särskilt mycket om dagarna så har jag fortsatt att vara inaktiv, med undantag för små promenader till ICA och runt området. D.v.s allt är som vanligt, bara mindre promenader än övrigt eftersom det är sommar nu. Dessa små, korta promenader gör jätteont i början men efter ett tag verkar det hjälpa och jag blir ”lite” mer rörlig. När jag är inomhus i lägenheten har jag suttit ner på ett sätt som gör att jag inte direkt känner av värken. Jag har också sen i Lördags, efter instruktioner av älsklingen min försökt hålla ryggen rak så ofta jag kan och tro det eller ej, men det har hjälpt – när det väl går.

Minsta lilla ryggen inte är rak när jag böjer mig eller exempelvis ska resa mig från soffan eller sängen så gör det ont som fan. Igår gick vi också på ICA och köpte voltaren gel, den starkare formen som älsklingen smörjt in området med. Innan dess tog jag ipren och någon alvedon som jag inte upplevde hjälpte något alls. I natt sov jag också på Henriks sida av sängen, för hans madrass är hårdare än min. Det gick bra fram till typ kl 5 på morgonen eller så. Då vaknade jag till av att något i ryggen gjorde förbannat ont och sen gick det knappt att somna om. Henrik stannade också hemma för att ta hand om mig idag, för annars hade jag inte kunnat klä på mig eller göra något alls. Så ont gjorde det i morse…

Jag har heller inte lagt mig på något hårt golv och lagt benen på en stol, för risken – även med Henriks hjälp är att jag inte kommer upp igen. I vanliga fall har jag jättesvårt för att ”sitta på golv” och liknande eftersom min kropp vet verkligen inte vad mjukhet är, eller hur man böjer sig korrekt, hur muskler slappnar av etc. Den vet inte det och inte min hjärna heller! Därför har jag fått testa mig fram på andra sätt och hoppats på att det ska hjälpa mig.

De två absolut jobbigaste sakerna med detta är i alla fall nätterna, då vända sig i sängen är skitsvårt utan att det gör förbannat ont och att gå på toaletten, då det är nästan det mest smärtsamma av allt jag upplevt sen det här hände i Fredags. Det värsta av allt är också att jag blivit extra nödig och behöver gå på toaletten oftare än vanligt vilket är ännu mer irriterande, men jaja. Kan inte göra så mycket åt det. If you gotta go, you gotta go, you know?!

Trappor = rörlighet och en mirakelmaskin?

Idag dejtade vi också tvättstugan igen och då passade jag på att ta trapporna, för att hitta en ursäkt att röra mig på. Det gjorde skitont men det gick. Idag, efter att den värsta värken släppte något så har den också flyttat på sig och istället för att göra mest ont på högersidan av ländryggen gör det nu mest ont längs med ryggraden, men fortfarande i ländryggen alltså. Det har gjort att det känns lite bättre för tillfället, men jag räknar med att vara lika stel imorgon och ha lika ont resten av dagen ändå. För några veckor sen köpte jag en ”mirakelmaskin” på NetonNet för 300 kr. Det är en massagegrej som vibrerar och den har fungerat mycket bra där jag annars brukar ha fibrovärk. Tidigare idag testade Henrik den på min ländrygg, och även om det gjorde ont som vanligt att resa sig igen så känns ryggen nästan som vanligt när man står upp och det är en befrielse i sig. Den lär man ta flera gånger och förhoppningsvis hjälper den maskinen absolut bäst för att jag ska bli av med ryggskottet den här gången, men jag kommer fortsätta med det jag har gjort, vilket då är att ta små korta promenader när jag får möjlighet, tänka på att hålla ryggen rak och fortsätta med gelen från Voltaren ett par dagar till och hoppas på att den här skitvärken är borta snarast möjligt.

Jag tackar dock alla för sina tips, men jag kör på med vad jag upplever funkar bäst. Och imorgon hoppas jag att jag kan klä på mig själv utan att behöva hjälp. Yep. Så är det.

Publicerat den

…och mitt i alltihop får man ryggskott!

Jävla skit, liksom. I fredags morse när jag skulle klä på mig så knäckte det till i ryggen som in i. Ryggvärken var ett faktum. Jag har haft ryggproblem i flera år i ländryggen, men det har mest varit på nätterna. Det gör ont att ligga för länge på rygg och när jag vaknar av värken så är det svårt att vända sig utan att man nästan skriker av smärta. Det är något jag har typ vant mig vid nu i minst 3 år, säkert mer. Dock så brukar det sällan göra ont i ryggen på dagarna, trots min usla hållning och totala oförmåga att böja på benen när jag ska böja mig framåt för att plocka upp något. Dock så har ryggvärken börjat sprida sig på sistone och sen minst 1 år tillbaka har jag börjat behöva en kudde bakom ryggen när jag sitter i soffan och sen vi flyttade till nya lägenheten så har jag fått ont i ländryggen oftare än jag vill erkänna, men jag har fortfarande varit fullt ”rörlig” vilket innebär att allt varit som vanligt för stela lilla jag.

Men i fredags morse så brast något och sen dess så har jag nästan brutit ut i gråt av smärtan. Jag skulle också till barnmorskan för att ta min p-spruta igen på morgonen och det var en smärtsam resa att ta sig dit och hem. Älsklingen fick komma hem tidigare från jobbet för att hjälpa mig med lite småsaker och det var snällt. Hade varit lite svårt annars med det mesta. Det enda som funkade då var att sitta still vid datorn. Som tur var har jag en ergonomisk stol som ger bra stöd för ländryggen och sitta vid datorn är generellt väldigt stilla arbete.

På lördagen så blev smärtan 10 gånger värre, men trots det så gick vi iväg en stund till Svågertorp, för motion ska vara bra när man har ont i ryggen, står det på 1177’s hemsida. Det gick i snigelfart både dit och hem och flera gånger högg det till och det var inte särskilt kul. När vi kom hem så satt jag praktiskt taget fastklistrad framför teven i ena soffan och då släppte värken lite, men i natt kom den tillbaka med dunder o bråk som de brukar säga och sen dess har jag knappt kunnat göra någonting utan att skrika ut av smärta. Jag har tagit ipren och lite alvedon men det hjälper knappast. Det enda som har hjälpt är att sitta korrekt i soffan och även att ligga lite i sängen med täcket under ryggen och med benen lite i vädret eller nått. Då släpper det lite, men det kommer snabbt tillbaka igen.

Jag är van vid att ha en kropp som alltid gör ont, som aldrig riktigt gör som man vill. Jag är van vid att ha händer och fingrar som sällan klarar av mer än att skriva på ett tangentbord och att mina ben sällan är böjda, om jag inte sitter ner på en stol i någon form utan möjligheter att lägga up dem på en pall eller liknande.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att få den här skitvärken att gå över, så jag får väl bara överleva tills det känns bättre, vilket i nuläget känns som om att det kan ta veckor, om det ens någonsin kommer gå över helt.

Ont som fan gör det i alla fall och det gör mig komplett asförbannad att ytterligare en till grej har gått helt fel med min jävla bajskruka till kropp. Urk!