Förvirringar kring mattekursen och annat småskit…

img_20180531_130051
Vegetarisk sushi som jag åt tillsammans med Emelie igår. Gott som vanligt, på Bangkok Sushi i Malmö

Igår var jag på stan och träffade min frisör och vän Emelie. Vi käkade sushi på stans bästa ställe, sen tvättade hon mitt hår och fönade det med ett nytt schampo och balsam som hon rekommenderar att jag ska köpa. Efter att jag hade varit där så promenerade jag ner till skolan där jag är inskriven för matten. Den ligger i närheten nämligen så det var bra timing. Dock så fick jag veta lite saker där som jag absolut inte kände till sen innan vilket har fått mig att typ ändra lite prioriteringar igen. Och som vanligt så stör det mig. Inte för att jag inte tål förändringar, men att man får veta något som gör att man känner sig totalt lurad och blåst.

Det jag har vetat sen innan är att jag inte behöver göra omprov i modulproven eftersom jag fick F på bägge. Det räcker att jag får godkänt på nationella. Eller ja, de har skrivit och sagt att jag kan bevisa mina kunskaper på det nationella provet. Det har jag tolkat som att det räcker med godkänt. På det nationella provet så räcker det generellt med 13 E poäng för att man ska få godkänt på det, så då har jag utgått ifrån att 13 poäng räcker, sen har jag godkänt i mattekursen. Men det stämmer inte. Om det ska stämma, måste jag ha godkänt i modulprov 1 och 2 också. Annars om jag får närmare 20 poäng (av totalt 22 möjliga E poäng) så kan det räcka med det. Dock med tanke på hur det har gått för mig att bevisa mina kunskaper på prov så lär jag inte få upp emot 20 E poäng, utan snarare precis passera gränsen för 13 poäng.

Dessutom har jag också fått rådet att söka matte 2a igen till hösten och gå kursen på plats, för det är också ett alternativ som jag ville söka men inte kunde till den här terminen. Visst, jag lär ju vara körd ändå till hösten och jag kan säkert gå om den en gång till, men jag är rätt trött på matematik just nu. Jag vill bara att det ska vara över. Jag ska fanimej kunna klara godkänt på det här! Sen om det räcker för högskolan återstår att se… Om jag söker matematik igen till hösten så hade jag tänkt försöka gå en kurs i programmering också och hoppas på att det går att gå bägge kurserna. Kan jag få godkänt i både matematik och programmering 1 så innebär det att jag kan söka massa YH program också till nästa år, och det hade varit ett väldigt bra alternativ ifall det skiter sig igen med både högskoleprov och annat.

Det jag sa till läraren i alla fall var att jag förmodligen satsar på nationella, men efter samtal med Henrik så tycker han det vore bättre att försöka göra omprov i modulproven först, så det ska jag väl göra istället. Jag vet vad jag behöver repetera på. Ekvationer kan jag, hur man räknar ut dem. Jag kan även olika formler, särskilt i kapitel 2 och jag har lärt mig pythagoras sats. Det som är svårt är avläsa grafer, särskilt algebraiskt, då jag inte upplever det som tillräckligt konsekvent. Jag vet att k-värdet är lutningen och att för varje steg åt höger så ökar eller minskar det med x, men när jag tycker att en lutning exempelvis är 2 så är det 0,5 eller nått annat och jag förstår inte varför. M-värde är när linjen korsar y-axeln men även där får jag ibland tillfälligt hjärnsläpp och gissar fel och tar istället x-värdet. Det är också svårt att räkna grejer med rektanglar, kvadrater och trianglar, men med pythagoras sats så går det i alla fall, men det är svårt om det är något annat som ska räknas ut och jag inte kan använda mig utav den, eller så blir det fel i uttrycket för formeln.

Det är också ibland svårt att skriva uttryck eller skriva en formel utifrån en text, men det har gått lättare på sistone men jag vet inte varför. Nåja, som vanligt är det en berg och dalbana och inte förrän betyget är satt och jag vet hur omproven samt det nationella gick så vet jag inte hur det kommer gå. Jag är i alla fall inställd på att jag är arbetslös till hösten eller kanske då studerande som jag fick veta igår. Oavsett vilket så känns det lite sugigt att kanske gå matte 2a (eller gamla B) en fjärde gång, men har man svårt för matematik så har man. Den saken är klar.

Och nu till lite andra grejer då…

Min stationära dator är återigen lite opålitlig. Min mobil (android) strular, svarar inte när jag trycker på skärmen, och är allmänt konstig nästan dagligen. Allt är alltså precis som vanligt, eftersom Android ÄR laggigt och buggigt. Så har det alltid varit och särskilt på billigare Android telefoner, och jag är så jävla grymt trött på teknikprylar som inte fungerar. Vår ena Shield TV (annars kallad Android TV) slutade funka, så den fick vi gå och lämna tillbaka. Den bara tvärdog. Efter ett halvår! Den andra Shield TV har en tendens att krascha mitt i när man tittar på något och YouTube appen beter sig allmänt galet också och det gör även SVT play. Det händer säkert flera gånger i veckan och är jävligt tröttsamt. I och med allt det här så har jag åtminstone kommit på en lösning på ett av problemen och nu ska ni få höra!

Jag sitter på en Mac mini och skriver detta. Ja, faktiskt. Som ni kanske vet så har vi både en padda och en minilåda från Apple här hemma. De har legat och samlat damm i flera år, förutom när vi har använt Mac:en som en mediaspelare (innan vi skaffade Shield TV) samt när jag i höstas började utforska iOS och lekte med paddan ett par veckor. När min dator för ett par dagar sen återigen höll på och krångla – helt utan anledning så kom jag på att mac:en används ju inte för tillfället till något, så då kopplade jag in den i min ena skärm med tangentbord och min datormus, skapade ett konto till mig själv, uppgraderade den till High Sierra och loggade in på iCloud etc. Sen laddade jag hem iMovie och började leka lite med det också. Det är klart en inlärningskurva, men efter några dagar med MacOS så är jag fanimej såld. Jag gillar det!

Visst, minin är inte alls lika kraftfull som min stationära, men den är knäpptyst, snabb och iMovie renderar filmer galet mycket snabbare än vad Sony Vegas någonsin har gjort på mina Windows datorer jag har haft. Med tanke på att jag inte spelar kraftfulla spel eller arbetar särskilt snabbt heller så använder jag inte så många funktioner i datorn. Däremot skriver jag snabbt och tänker snabbt, men det är liksom inte viktigast i världen att kunna tabba mellan fönster snabbt etc. Det enda negativa jag har upptäckt är att det laggar när jag scrollar i webbläsaren. Jag använder piltangenterna för det, för det har jag gjort sen jag bytte till att använda musen med min vänsterhand istället för med höger och jag tycker det är bekvämt. Jag vet inte varför det laggar, för det gör inte det om jag använder musen och drar i reglaget själv, bara när jag använder piltangenterna. Det är lite konstigt, men det är väl något jag kan överleva i brist på annat.

Det som är viktigare för mig är att allt funkar just nu och jag gillar verkligen MacOS. Dessutom går det att tabba, precis som i Windows, och det finns många andra liknande saker som på Windows. Henrik gillar det inte, trots att han använder det dagligen på jobbet, och visst är det skillnad, men än så länge är jag jätteglad över det här. Det känns också som om att med MacOS så är behovet av två skärmar inte lika stora heller, men det beror väl på. Det är alltid trevligt med en extra skärm, men såsom jag har haft det senaste dagarna så är behovet av det inte lika stort. Kanske beror det på att fönsterhanteringen i övrigt fungerar bättre än på Windows, men jag kan inte riktigt sätta fingret på det. Jag gillar det i alla fall! Dock vet jag inte ännu om jag föredrar det utöver Windows, eftersom man är så van vid det men jag gillar det och jag är såld på konceptet MacOS.

Det enda jag är i behov av just nu är en pålitlig och fungerande dator. Den här lilla minilådan är liksom 6 år gammal och den körs som om den vore helt ny. Dessutom fungerade den skitbra som mediaspelare! Det är fantastiskt för min del och det har ökat mina positiva tankar kring iOS och MacOS en hel del på sistone, men också stillat nyfikenheten och gjort mig lugnare tack vare att jag fått utforska MacOS utan att spendera en extra krona, nu när jag måste hålla i pengarna. Vi har också uppgraderat minin med mer ramminne och större hårddisk för flera år sen, men även utan det tror jag nog att datorn hade varit snabb nog för mina behov. Hade jag bara haft en iPhone istället för min usla mobil som ständigt laggar och beter sig konstigt så hade allt varit komplett, men där är det som innan, att jag tekniskt sett inte har råd och jag vill inte köpa en billig, minitelefon av Apple heller. Det finns ju SE varianten, men den är så yttepytteliten och jag har vant mig vid en skärm som är ca 5,5″. Det är rätt lagom tycker jag. Däremot vet jag om att det är en bra, kraftfull liten manick, så bara för att man köper en iPhone SE så betyder inte det att man köper en dålig telefon, snarare tvärtom. Den är bara så liten!

Dessutom ryktas det hejvilt också att SE varianten kommer uppgraderas rejält i år. Om det kommer en billigare iPhone med större skärm, åtminstone runt 5″ men som inte kostar typ mer än 5 000 kr eller nått i den stilen så kanske man har råd att köpa sig en iPhone senare i år, beroende på när den uppgraderad SE varianten släpps, om det nu ens kommer ske. Jag hade personligen inte haft något emot en mindre telefon att hålla i, men jag vill inte av den anledningen ha en minimal skärm med jättestora kanter bara för det, som just SE telefonen har.

Nä, om det hade varit bara skärm som med iPhone X men med den fysiska storlek på SE och lägre pris så hade jag varit mer intresserad, men jag är också i så fall i behov av bra kameror. iPhone 8 plus har ju studio light grejerna, vilket också iPhone X har, och nästan bara av den anledningen så är jag mest intresserad av dem. Jag har liksom praktiskt taget slutat fotografera och filma med min Lenovo P2 för att kameran är rätt så sunkig och det blir suddiga bilder. I början så ljög jag nog lite för mig själv och sa att kameran är godkänd, men nu i efterhand så tycker jag verkligen inte det. Kameran suger på Lenovo P2! Därför har jag på sistone antingen använt min webcam till bloggbilder, eller ett så kallat royalty-free arkiv som WordPress.com erhåller.

Nåja, när jag vet mer om hur ekonomin blir så vet jag också när det är lämpligt att köpa en ny telefon. Hade jag ju köpt en ny Android så finns det ju bara ett alternativ och det är OnePlus 6. Den kostar från 5 300 kr så har jag ”råd” med den, så kan jag lägga en liknande summa på en annan telefon, och då helst iPhone annars får det vara just nu. Anledningen varför kan ni läsa här. Jag vill allvarligt inte använda Android längre, men är ju som sagt tvungen. Tillsvidare tänker jag fortsätta använda Mac minin som min huvuddator, leka lite med paddan när man känner för det och fortsätta drömma om en ny, bättre fungerande mobiltelefon.

Vad är dina åsikter kring MacOS? Föredrar du det över Windows eller något annat operativsystem? Lämna gärna en kommentar nedan och berätta!

Jag har bestämt mig. Jag behåller Lenovon tillsvidare…

Oavsett hur mycket det kliar i fingrarna efter en ny mobil så har det sakta men säkert börjat stabilisera sig och det känns skönt. Jag har nu bestämt att jag behåller Lenovon så länge, minst till nästa sommar och har jag råd då så köper jag nästa version av OnePlus som förmodligen släpps i slutet av juni. Fram tills dess får jag glatt glädjas åt den mobil jag har nu, för som jag nämnt tidigare så funkar den och det stora batteriet är ju verkligen trevligt att ha. Det är mycket skönt att slippa tänka på att behöva ladda den stup i kvarten, men å andra sidan har jag inte haft den oron sen jag hade Nexus 6P, för den behövde jag ladda typ 2 gånger om dagen vanligtvis till sist.

Jag har iofs några störningsmoment med min Lenovo P2, men jag kan överleva dem tror jag. Den laggar en hel del vid scrollning och ibland är tangentbordet lite segt så även om jag har tryckt på vissa tangenter så registreras dem inte, men det är ett mycket vanligt scenario på touch skärm. Kameran är bra. Inte skitbra som på mina Nexus telefoner eller Blackberryn, men den får klart godkänt. Häromdagen upptäckte jag också en superhäftig funktion jag vill testa mer och det är att när man filmar så kan man låsa autofokus. Det är ju grymt coolt! Det är en funktion jag har velat ha länge i en mobiltelefon. Jag är osäker på om den ens har funnits i mina tidigare telefoner, men å andra sidan så är det just den funktionen som har gjort att man vill köpa sig en DSLR istället. En systemkamera om ni inte förstod det. Har man den häftiga funktionen i sin mobil (vilket jag vet att OnePlus också har) så är ju det supertoppen!

Närbild på en tårta jag åt i helgen när vi var i Klippan. Henriks ena bror skulle firas. Bilden är tagen med min Lenovo P2.

Idag beställde jag också ett nytt mobilskal i rosa färg från Ebay i Storbritannien, och jag hoppas det levereras fortare än vad som är sagt. I värsta fall får jag vänta över en månad på det, men har jag tur är det här om någon vecka eller två. Tills dess får jag vara försiktig med telefonen och se till att den inte åker i golvet. Skalet kostade bara 14 kr! Skitbilligt – men det är väl så billigt för att det är gjort i Kina och att jag får vänta länge på leverans.

Det rosa skalet av variationerna ovan har jag beställt. Lite för ljusrosa i min smak, men bättre än inget. Bilden är en länk.

I övrigt så är allt som vanligt. Jag har valt att sluta med mina vitamintillskott. Jag märkte ändå ingen skillnad! Jag tog dem i över 3 veckor, kanske lite mer än så men märkte inte att jag mådde bättre plus att jag kände mig som värsta knarkaren. Det enda jag tänker fortsätta med lite då och då är B12, annars så skippar jag resten. Det är viktigare att äta rätt, få i sig mer fibrer och så mycket grönsaker som möjligt istället för att knarka vitaminpiller som ändå bara är bluff så länge man inte har någon känd vitaminbrist. Det är också något jag aldrig har drabbats utav. Ca 400 kr åt skogen, men så är det. Nu har jag testat och vet att det var skit. Jag blev varken piggare eller tröttare och värken var mer eller mindre oförändrad. För tillfället är jag dock astrött, men det är jag i perioder och jag har bara ätit skit på sistone. Alldeles för mycket chips och godis och nästan inga näringsrika saker alls. Då blir man så klart tröttare.

Ja, det var väl det. Hur har ni det i höstmörkret?

Håll i slantarna! Ja, men hur då?

Just nu kliar det som fan i mina fingrar. Varför då? Jo, för att OnePlus 5T släpptes idag kl 15.00. Den kostar ca 5000 kr och klassas som en billig mobiltelefon. För billig är den, och man får en så kallad ”high end flagship” telefon för det priset. Ja, jag är smått besatt men det vet ni ju redan. I alla fall ni som känner mig och bryr er om mig och mina dåraktiga tankar och idéer.

Vad som behövs vs. vad jag vill ha…

Det jag behöver köpa till mig själv inom en väldigt snar framtid är detta:

  • Fler och/eller nya t-shirts
  • Hoodies, minst 2. De jag har börjar gå sönder…
  • En ny vinterjacka. Den jag har, har varit trasig i flera år och i år måste jag fan köpa en ny.
  • Ett par nya glasögon. Dessa beställde jag faktiskt idag. Mer om det nedan.
  • Alla sjuttioelva grejerna vi vill göra med lägenheten. Som tur var är de inte så akuta. Vi ska inte flytta på många långa år nu om vi får som vi vill.

Det jag vill ha, förutom det jag behöver ovan är ju som sagt en ny mobil. Det är en konstig tanke egentligen. Min Lenovo P2 funkar ju. Det är inget större fel på den. Inte egentligen. Den har sina fördelar. Största fördelen är batteriet. Det varar lätt i flera dagar för mig och många gånger på sistone har jag skitit i att ladda den om jag vet att jag inte ska iväg någonstans dagen efter. Jag får typ 5-6 timmars användande innan batteriet är nere på 50% sträcket såsom jag använder mobilen i dagsläget. En annan fördel är att den verkar ha tusen gånger bättre täckning jämfört med Blackberryn. Jag testade att ringa ett samtal inne i lägenheten för en stund sen, bara för jag orkade inte ut på balkongen och frysa. Då såg jag till min förvåning att jag hade full 3G täckning, eller vad det nu var som krävdes för samtalet. Dock fick jag inget svar, men det är ju nice att man hade full täckning för samtal. På Blackberryn när jag sitter vid datorn hade jag vanligtvis kanske en liten plutt när jag ringde och samtal bröts jämt. Ett stort störningsmoment! Nu kanske man slipper det problemet? Man kan ju i alla fall hoppas på det.

Jag kan i alla fall ändå inte släppa tankarna om en ny mobil. Men jag kan vänta och jag måste ju egentligen vänta. Fan, vad jag tjatar om det här! Vet inte hur många gånger jag nämnt det i bloggen nu, men alldeles för ofta känns det som. En ny telefon är det inte bråttom med heller. Det hade liksom bara varit trevligare med en telefon som är skitsnabb, tar bra foton (plus porträttfoton!), inte laggar och inte är för dyr.

Nya glasögon. Det tog bara 7½ år…

Jag har i flera år behövt byta ut mina nuvarande glasögon. Det är för att de börjar bli så pass repiga att de alltid är lite suddiga och det är jobbigt. Idag tog jag steget och började på allvar kolla runt på glasögon. På de flesta kedjor kostar ett par nya par runt 4000 kr inklusive diverse behandlingar och denna veckan är det så kallat ”Black Friday” rea. Jag har innan köpt alla mina glasögon på antingen Synsam eller Synoptik. Och sist var 2010. Då fick jag mina glasögon i födelsedagspresent och jag har varit supernöjd med dem sen dess. Främsta anledningen är för att de har inbyggda solglasögon. Det är en grymt fantastisk uppfinning och jag önskar jag hade haft det på alla mina glasögon tidigare. Nu tänker jag aldrig sluta med det.

I alla fall. Det slutade idag med att jag gick in på Specsavers hemsida och såg till min förvåning att de var sjukt billiga. De glasögon jag vill ha är såna som är så små som möjligt, rektangulära och gärna svarta. Det hittade jag där idag och jag bokade tid och beställde nya glasögon idag – för under 1000 kr! Helt jävla galet. Det hade kostat det dubbla om jag inte hade gjort det på rean de har denna veckan och även det hade varit löjligt billigt! Jag har ju hela tiden räknat med ett pris på minst 4000 kr men nu sparade jag alltså typ 75% av vad jag hade planerat att det skulle kosta. Det glädjer mig med tanke på att jag måste göra allt jag kan för att hålla i slantarna framöver. Särskilt med tanke på att jag än så länge inte vet exakt hur min ekonomi blir nästa år. Och kan glasögon vara så pass billiga så är det ju inga svårigheter direkt att köpa det oftare heller, men så länge de håller så är det huvudsaken. Jag köpte även till en billig försäkring ifall något skulle hända dem, även om jag vet att hemförsäkringen förmodligen hade täckt allt.

Dessa glasögon har jag beställt. Modell Adair för 395 kr inklusive glas på Specsavers! Bilden är en länk.

Mer tankar kring ekonomin de kommande åren

Den kan bli mycket sämre, lite förändrad (men sämre), rent skitdålig (om jag pluggar heltid utan CSN) eller mycket bättre än idag (om jag tar CSN när jag väl börjar plugga på riktigt). Min ekonomi hänger också mycket på om jag jobbar kvar på Funkibator. Det är mitt mål, men studierna är alltid viktigare då detta är en riktig möjlighet till en positiv karriärförändring! Maxat CSN lån spelar också mindre roll då CSN inte direkt påverkar min ekonomi nämnvärt. Att vara skyldig dem 100 000 kr eller 500 000 kr är liksom ingen skillnad. Det påverkar inte min förmåga att ha bolån, söka andra lån, spara pengar eller köpa en bil. Däremot tar det ju längre tid att betala av… Men får jag ett välbetalt heltidsjobb sen om ett par år och basinkomst kanske införs så kan man ju väldigt lätt betala av CSN utan att det ens hade märkts i ens plånbok på ett negativt sätt.

Jag är i det hela hoppfull och jag hoppas på att allt ordnar sig med det ekonomiska till sist så jag slipper oroa mig över allt sånt. Och det kommer lösa sig tids nog. Något annat tänker jag inte tillåta. Det enda jag måste försöka göra nu är att inte impulsköpa en ny mobil. Jag måste verkligen göra allt jag kan för att undvika det.

Även om det är så lockande….

Nu behöver jag inte vara ensam mer.

Hej, kära bloggen. Vet du vad? Jag har gjort ett stort misstag. Ett stort, fett jävla misstag. Och det helt i onödan. Men så är det när man inte vet tillräckligt om saker och ting. När man inte vet svaret, eller orsaken till varför saker är som de är, vad gör man då? Jo, man kan spekulera eller så kan man glatt ignorera det och fortsätta som om inget har hänt. Men det tänker inte jag göra. Inte längre i alla fall. För det behövs inte.

För ett tag sen, då när jag skrev att jag kände mig ensam – för det gjorde jag. Åtminstone under en kort period. Då hade jag inga direkta vänner att umgås med. Henrik var bortrest med jobbet och jag satt bara hemma, försökte vara nyttig och jag blev besatt av Apple produkter och spenderade min tid då jag inte jobbade med att kolla på varenda YouTube video jag kunde hitta om iOS och iPhones. Detta i ett desperat försök, eller något att försöka koppla bort hur ensam jag kände mig, samtidigt som min telefon strulade mycket och jag ville byta ut den mot något stabilt. När jag senare fick min sambos gamla Lenovo P2 så kändes Apple hysterin bättre direkt, vilket jag redan talat om och känslorna av att vara ensam börjades sakta men säkert att försvinna igen och nu känns allt som vanligt igen. Förutom att jag är totalt besatt istället av OnePlus och vad de har att erbjuda. OnePlus 5T släpps officiellt imorgon, den 21 november och det känns oerhört svårt att inte beställa en, för det behövs egentligen inte men jag vill ändå ha en. Om jag ändå köper en så får det vara det sista jag ”unnar” mig själv på länge (förutom nya kläder!), för jag hade ju lovat att lägga alla pengar jag har på lägenheten istället. Vi får se vad som händer. Än så länge kommer jag ju inte bli helt bankrutt, men det blir ju helt klart mindre pengar att spara undan varje månad efter årsskiftet och det är ju lite tråkigt.

Ödesfredagen?

I fredags hade jag bestämt med en kompis från Lund att vi skulle äta sushi tillsammans. Detta var en födelsedagspresent från mig till honom. Min absolut bästa vän bor i Lund också och vi hade då inte pratat på många månader och efter att jag skrivit till henne på Messenger och sagt att jag ville gärna återuppta kontakten igen så fick jag inget svar, vilket bidrog mer till att jag kände mig ensam då jag inte hade särskilt många i mitt liv just då att vända mig till. I fredags dock så ändrades allt – igen och jag fick svar på alla mina frågor. Jag ska inte säga exakt vad som hände, för jag vill respektera min vän men jag vet nu varför vi inte har hörts av på jättelänge och varför hon valt att inte höra av sig efter att jag skrivit till henne. Av en ren och skär slump, nästan (min vän jag skulle äta sushi med hade skvallrat om att vi skulle ses den dagen), så stötte jag på henne när jag väntade på min kompis på Botulfsplatsen i Lund. Vi bestämde att vi skulle träffas efteråt o ta en fika och det var mycket trevligt. Under den eftermiddagen kändes det som det alltid har gjort förr när vi har umgåtts. Det var så underbart! Vi gick in i några butiker, jag köpte godis på en affär som ligger på Bankgatan, för den har mina särskilda favoriter som annars är mycket svåra att få tag på. Sen tog vi en fika på Wayne’s Coffee och efter ett par timmars samtal (eller hur länge vi nu satt där) så åkte vi hem, och jag var otroligt lättad över allt som hade hänt den dagen.

Närbild på sushin jag åt med min andra vän på Aiko Sushi i Lund. 17 bitar vegetarisk sushi för 140 kr. Helt ok och mycket, mycket gott! Bilden är tagen med min Lenovo P2.

Nu vet jag var jag har min bästa vän och var vi har varandra och vi kan nu fortsätta våra liv precis som det är tänkt och det känns underbart. Jag är så glad över den här förändringen! Vi behövde ett break, både från varandra och ifrån andra människor, men nu är den pausen över och det känns bra. Fantastiskt kanske till och med?

Jag är bara glad att jag har tillbaka min bästa vän. Jag har saknat dig!

Saker och ting börjar se lite ljusare ut.

När jag skrev mitt förra inlägg var jag nästan på gränsen till desperation. Sen dess har saker och ting blivit bättre. Jag känner mig dels inte lika ensam längre och det beror på flera olika saker. Sen har jag också släppt min besatthet kring iOS och Apple produkter rent generellt, vilket känns jätteskönt. Jag ska berätta varför nu och jag har ingen aning om hur länge jag babblar på.

Närbild på senaste sushin jag har ätit. Supergott! Taget med min Lenovo P2

Ensamhet – no more?

Orsaken till varför jag känner mig mindre ensam för närvarande är för att jag sen senaste inlägget har hittat på lite mer saker att göra. Jag har träffat en av mina kompisar, som också är frisör och ätit sushi med henne två gånger samt att jag också klippte mig häromaden hos henne. Dock bara en toppklippning så inget särskilt, men jag saknar verkligen att ha rosa hår och möjligheten till att ha andra roliga färger. Vi får se vad framtiden vill när det gäller mitt hår. Framöver vankas det också lite roligare saker och lite mer händelser så det är kul. Vilka de är kommer jag berätta om i efterhand senare. Om jag kommer ihåg att blogga om dem d.v.s.

Ingen mer besatthet kring Apple

Gällande iOS och Apple så försvann i stort sett alla besatthetstankar och idéer för någon dryg vecka sen. Samma dag som jag skrev ett väldigt irriterande inlägg på min engelska blogg så löste det sig. Min älskling hade läst det och blivit lite förvirrad av vad som stod och när jag hade förklarat att jag först inte var intresserad av en mobil med fysiskt tangentbord, men sen blev det och var glad över min födelsedagspresent så sa han att jag får låna hans gamla mobil han köpte i våras som en tillfällig mobil. Det är en Lenovo P2. En jättebillig, helt ok Android med 5100 mAh batteri, och det var därför min älskling köpte den. I mitt senaste blogginlägg på min engelska blogg förklarar jag lite mer om allting, så gå och läs det nu! Jag är i alla fall jättenöjd med den, men jag är grymt sugen på att skaffa mig en OnePlus telefon som nästa mobil. Det känns som om att den har allt jag har letat efter! När jag köper den återstår att se, för samma dilemma är kvar och det är att jag måste spara mina pengar och lägga så mycket jag kan på lägenheten istället de kommande åren. Därför får förmodligen en ny mobil, även om det är en billigare Android vänta. Och en tredje telefon på ett år får jag inte i present av min älskade älskling, så det är inte lönt att hoppas på att man får en OnePlus 5T i julklapp direkt.

Lite bättre hälsa, eller kanske en total inbillning?

I drygt två veckor eller något så har jag börjat ta extra vitamintillskott. Detta är för att personer runtomkring mig har tjatat och gnatat på mig att jag borde göra det och till sist har jag alltså börjat testa. Och jag är mycket skeptisk! Det jag har börjat ta är:

  • D-vitamin, extra stark dos
  • B12, särskild sort som gör att upptaget säkerställs mer
  • MSM och C vitamin ( i en och samma tablett)

Utöver detta så tar jag även min vanliga medicin vilket är Omeprazol för min Reflux sjukdom. Det är för övrigt asjobbigt med alla de här tabletterna. Jag hatar det. Jag känner mig som värsta knarkaren och än så länge har jag inte märkt någon direkt skillnad. I alla fall inget som jag upplever är nytt. Det enda som kanske kan nämnas att jag har haft för jävla ont i mina muskler på sistone. Varje kväll, och även på dagarna känns det som om jag ska dö, för all ork bara totalt försvinner från mig och det är svårt att gå, röra sig eller ens bara leva. Ok, kanske lite överdrivet men jag försöker få fram ett budskap här eller nått. Make a point. Vad det nu heter på svenska. Det är i alla fall tillfälligt bättre och det är skönt.

Värken jag har haft är dock inget konstigt. Det enda konstiga med det är att det har varat oerhört länge. Säkert en vecka, vilket är ovanligt. Oftast får jag sån värk efter att en stor grej har blivit överstökad. Men då brukar jag ha ont i typ en dag. Inte en vecka eller hur länge det nu har gått.

Första veckan jag tog tabletterna kände jag mig lite piggare än vanligt, men det gör jag inte nu och har inte gjort på typ nån vecka, så jag är väldigt skeptisk till att dessa extra pillren ska hjälpa mig att ha mindre värk, bli piggare och må allmänt bättre så jag orkar mer. Jag tror mer på att det är viktigare att äta bättre samt att ständigt försöka hålla sig motiverad. Typ istället för att käka massa piller så vill jag hellre stadigt äta en fiberrik kost sprängfylld med grönsaker och nyttig spenat eller nått i den stilen. Det tror jag är viktigare än något annat.

Jaja, tiden får avgöra hur man mår och om vitaminerna hjälper så fine. Då fortsätter jag med dem, men om jag om 3 månader inte märker någon direkt skillnad på mitt välmående så är det experimentet officiellt över. Enda jag tänker fortsätta med i så fall är B12, men i så fall kommer jag ta det i annan form och mer sällan, för man behöver inte ta det dagligen vad jag vet. Tidspressen är ju att varje burk med tabletter varar i ca 3-4 månader om jag fortsätter ta dem dagligen och i dagsläget så tror jag absolut inte att det kommer göra någon skillnad alls för mitt välmående. Eller för min fibromyalgi.

Som sagt. Jag är skeptisk.