Plugga hårt och effektivt?!

Ja, det är ju målet som många känner till. Lägga ner 40 timmar i veckan på högskolestudierna för annars går det inte. Heltid är heltid. Punkt slut. Sen jag började skolan i höstas så har jag faktiskt lagt säkert 40 timmar på skolan, utslängt då på hela terminer. Det brukar vara rätt lite i början, och sen ju närmare slutet och tentan man kommer, desto mer att göra blir det. Så var det lite i höstas, men extra jobbigt eftersom jag hade många omtentor, men när jag var klar med dem kändes det som om att jag hade för mycket fritid istället, fast jag satt och programmerade bara för att jag ville eller behövde.

Den här terminen har varit lite som en berg och dalbana. Väldigt lite att göra i början, nästan löjligt lite och sen helt plötsligt hur mycket som helst. Sen när det var över, vilket tog typ en vecka ja då blev det lugnt igen. Och så har det hållit på. Det är typ 10-15 timmar under de lugnare veckorna jag har behövt lägga inkl. föreläsningar, men sen när det är mer att göra så är det garanterat minst 35-40 timmar per vecka. Senaste tiden har det varit lite mer att göra, men nu är jag typ ifatt igen så nu är det ”lite lugnare”, men där är det annorlunda just nu. Det är faktiskt rätt mycket att göra, i alla fall om man säger repetition inför tentan som ska vara i vecka 13. Vi har två tentor då, men det positiva är att vi har inga lektioner alls där emellan, så det är bra. Sen är vi lediga i typ 4-5 dagar innan nästa kurs startar och det kan behövas lite vila efter kursen i Objekt-Orienterad Programmering. Det har varit kul, men det vi har lärt oss på sistone har varit alldeles för komplicerat för att bara lägga några lektioner på det inför tentavecka. Med tanke på att det inte blir så mycket fokus på diagram, utan mer på teori kring OOP och JavaFX så känns det lite korkat att halva kursen spenderades på diagram istället för ren och skär programmering, men kursen har varit bra tycker jag. Som jag nämnde i mitt förra inlägg så studerar jag typ alltid själv numera, men jag har ändå lärt mig galet mycket, fast jag pluggar ändå relativt ”dåligt”.

Med dåligt, beror på hur man ser det. Jag läser till exempel inte i boken, men däremot googlar jag mycket och försöker sätta mig in i ett problem med så mycket kunskap som möjligt så jag kan undvika att bli sådär asjobbigt-skit-frustrerad-megaförbannad över ingenting. Det går bättre, men varje dag är inte perfekt. Jag har ställt mycket frågor när jag väl är i skolan och när jag väl bara får ”kopplingen” till hur allt hänger ihop så fastnar det. Nu inför tentan så har läraren varit väldigt snäll och mer eller mindre spoilat hela tentan för oss, vilket uppskattas mycket. Det han har gjort är att lagt ut quiz med typiska frågor som kan komma på tentan. Det är mycket att skriva, men det positiva är att jag får skriva på dator denna gången! Det känns väldigt trevligt. Jag undrar hur det kommer gå, men det borde innebära lättnader för min del med minnet och annat, då jag är mycket mer van att skriva på tangentbord framför en skärm istället för med penna och papper. Det är lite grejer jag behöver öva på såsom olika Design Patterns samt generiska metoder (generic methods), och kanske nått mer, men i övrigt vet jag (tycker jag) tillräckligt för att klara minst godkänt.

Det är också tenta i matematik i nästa vecka, och där kan jag typ det mesta också. Om man kollar på vilken typ av tal som kommit på tidigare tentor så behöver jag typ kolla lite mer på 2-3 saker, men även om jag känner mig trygg i bägge tentorna just nu så är jag ändå supernervös och utgår ändå från omtenta i bägge kurserna. Matematiken utgår jag nästan ifrån att jag kommer faila totalt, men det är mitt sätt att hantera det hela med. Det innebär alltså inte att jag är über pessimistisk, utan jag är mer realistisk. Jag vet att jag har svårt med minnet, jag gör lätt fel när jag har stress på mig, vilket man har när man skriver en tenta och jag är långt ifrån bäst i klassen. Jag har lärt mig programmering bra, men jag hoppas att efter denna kursen, och denna terminen att jag blir ännu bättre.

Med lite övning så kan det ju inte bli nått annat direkt…

Jag ska nog bara sluta…

Just nu är jag inne i en period där jag insett mycket i mitt liv. Jag antar att den perioden har pågått väldigt länge, med tanke på hur mycket jag upprepar mig i bloggen på sistone, men minnet mitt suger och har jag inte läst mina senaste inlägg på ett tag så har jag glömt att jag faktiskt skrivit om det, så om det blir upprepning ytterligare en gång så ber jag om ursäkt för det, men jag hoppas att det mesta här är nytt. Ok, då kör vi!

Acceptera ”ensamheten”…

Sen den här terminen började så har jag varit väldigt ensam i skolan. Ordet ensam kan tolkas lite hur det vill. I faktiska händelser har det inneburit att typ 8 av 10 tågresor till eller från skolan sker i min ensamhet. Jag har alltså inte sällskap med någon från klassen längre. Det beror mest på att de jag oftast brukar åka med skippar många lektioner av diverse anledningar och det kan inte jag göra så mycket åt, eller att det är fullsatt på tåget eller att jag väljer åka hem medan andra sitter kvar. Jag sitter också mycket själv i skolan under lektionen, och ett tag kändes det som om att hela klassen skydde mig som pesten men jag vet att så är inte fallet, men det var ändå konstigt. Ett exempel är om jag är en av de första in i klassrummet innan lektionen börjar och jag väljer en plats att sitta vid. Efter när det kommer nya personer in så sätter sig ingen bredvid mig. Om jag däremot kommer lite senare och kan välja att sitta bredvid någon så går det oftast bra. Det som ändå är lite konstigt är att ingen frågar mig något, utan det är jag som numera frågar andra personer om något. Hela det scenariot har dock börjat ändra sig lite, så det är positivt, men det är också för att jag har insett att vi är alla där främst för att lära oss saker och eftersom jag inte lyckats med min ”studieplan” som jag nämnt innan så innebär det också att när lektionerna för dagen är slut så åker jag hem medan många andra i klassen stannar kvar och studerar tillsammans.

Jag pluggar också därmed i 9 fall av 10 helt ensam, antingen på tåget eller här hemma. Det är oerhört sällan jag pratar plugg med kurskamraterna med, åtminstone så att man får hjälp av dem eller kan hjälpa någon annan, men för min del är det ändå rätt ok just nu. Orsaken är för att jag har ändrat mitt studiesätt lite, eller studieteknik vilket har lett till att jag faktiskt lärt mig otroligt mycket och det är på helt egen hand. Visst, jag suger fortfarande på att använda termer, men jag vet oftast hur jag ska lösa ett problem som vi håller på med för tillfället. I alla fall i programmeringen. I matematiken är det stundtals lite svårare, men där är det största problemet egentligen att jag blir så trött av att räkna så jag orkar inte sätta mig in i det mer än nödvändigt och själva programmeringen gör mig generellt piggare, så då är det lättare att bara sitta där flera timmar i sträck och bara lösa problem.

Sluta informera och sluta bry mig…

Någonting jag absolut har insett på sistone är hur tröttsamt det är att vara en vegetarian i en kött-värld. Jag är den enda personen i hela klassen som är vego och att försöka prata veganism, klimatförändringar, hälsofördelar etc om den här kosten är så oerhört jobbigt att jag vill faktiskt sluta prata om det om folk inte är intresserade av det. Orsaken? Folk vill inte lyssna eller förstå eller ens acceptera mina argument. Det spelar ingen roll hur trevlig, lugn och sansad jag är – de ”skiter” i mina åsikter och tycker jag är en helknäpp vegan som vill mörda kossor oavsett vad jag än säger, eller något i den stilen. Fast jag fortfarande är överviktig, fortfarande äter mjölk och ägg produkter och väldigt tydligt har noll kondition och allmän dålig hälsa så är jag ändå den där konstiga veganen. Jag respekterar andra människors val av att äta kött. Jag tänker inte tvinga någon att bli vegetarian eller vegan, även om det hade varit trevligt. Det enda jag önskar är att folk vore mer intresserade, villiga att lyssna, förstå och kanske bli lite nyfikna på vad veganism är och hur illa djuren behandlas, hur dåligt det är för vår hälsa och för vårt klimat etc. Men de vill inte, och från och med nu så tänker jag ta ett aktivt beslut att inte prata om veganism med någon om jag kan undvika det på ett tag – om nu inte en person är grymt intresserad av vad jag har att säga. Jag orkar helt enkelt inte göra något annat, för det tar för mycket energi.

Sluta lägga mig i…

En annan sak jag ska sluta med är att lägga mig i diverse debatter, både på nätet men även med andra personer IRL om jag kan undvika det. Ämnet spelar liksom ingen roll, det är samma sak om med att prata vego-grejer. Jag har spenderat så många år på sistone med att lära mig om saker som jag inte hade någon aning om (och typ 95% av resten av världen inte heller vet) och fått veta att i stort sett all information vi vet idag och har fått lära oss är fel. Och detta är inte en konspirationsterori! Det är baserat på ren fakta… Det som kanske stämmer är väl geografi och väder, men sen känns det som om allt annat är totalt tvärtom, om man ska överdriva lite för att bevisa min ståndpunkt. ”Människan behöver kött”, ”hundar är allätare”, ”komjölk är naturens kalcium” etc. Det finns så mycket som vi människor bara har utgått ifrån att så här är det, och sen när man tittar djupare på det så är det totalt tvärtom. Det är så galet, men jag ska inte gå in mer på själva ämnena nu, för då riskerar jag mer debatter jag inte har ork för. Vill du veta mer så rekommenderar jag att du kollar in bra dokumentärer som har riktig fakta i sig såsom Cowspiracy, What The Health, Game Changers (kommer snart!), Forks over Knives, och andra dokumentärer som rekommenderas av kända läkare inom WFPB rörelsen. Läkare för framtiden, eller PCRM är två bra organisationer som har mycket information som är korrekt och Dr Greger har sidan nutritionfacts.org också där han går igenom all forskning som finns om mat och hälsa så du vet vilka källor du kan lita på och vad forskningen faktiskt säger.

Nej, jag ska inte sluta plugga eller satsa på min framtid!

Ifall det nu var någon som läste detta och blev orolig så kan jag säga direkt att jag tänker inte sluta med mina studier. Jag tänker kämpa på i det sista för att lyckas för något annat tänker jag inte acceptera. Dock kan det ju hända att jag inte klarar matematiken och får göra alla möjliga omtentor, men i värsta fall så har jag hela sommaren på mig att öva mer matematik och jag är inställd på omtentor i bägge kurserna som jag går just nu. Skulle det dock gå åt skogen, ja men då finns det säkert andra lösningar. Jag kan testa söka jobb inom IT och kanske få något ändå, med bara 1 års utbildning, eller testa söka andra utbildningar mer lokalt inom IT där jag kan fortsätta plugga utan att läsa matematik. Jag är inte särskilt orolig för de kurser som bara innebär programmering, för om jag fortsätter som jag gör nu så lär jag klara mig med minst godkänt utan problem och sen får resten av term-användandet komma allt eftersom.

Ja, det var väl det för den här gången. Nu ska jag göra ett ärligt försök till att fortsätta studera för dagen. Om jag bara orkar d.v.s…

Ny termin, nya kostförändringar och en jävla konstig förkylning…

Ja, jag har gått in en bit på termin 2 nu och än så länge har det varit lugnt, men också tufft schema. I början var det typ inget alls att göra, sen helt plötsligt blev det hur mycket som helst och nu känns det som om att jag har missat något, för jag är typ redan nästan klar med allt jag behöver göra för den här veckan. De två kurserna vi läser nu är en kurs i matematik (15 hp, 50%) och en kurs som heter Objekt-Orienterad Programmering (7,5, hp, 50%). Mattekursen ska gå hela våren och i början av April ska vi läsa projektkurs två, men nu är det mest fokus på de nuvarande kurserna. I OOP kursen har vi mest bara gått igenom olika typer av diagram som hjälper en skriva kod lättare och förstå ”flödet” eller nått.

De vi fokuserar på heter UML, Use Case och Sekvensdiagram. De två första är relativt lätta att förstå och bygga upp, särskilt Use Case diagram. Sekvensdiagram däremot är skitsvårt. Det är lätta att läsa av och förstå på så vis, men att skapa dem är ett jävla helvete om jag ska vara helt ärlig. Det börjar dock öka med programmeringsuppgifterna och det är bra. Efter lite efterfrågan så fick vi faktiskt en extra uppgift som innebar programmering, istället för bara en massa diagram och det var uppskattat.

I mattekursen går vi igenom praktiskt taget all matematik man kan tänka sig. Allt från Matte 1a till Matte 4 tror jag nog vi ska hinna med under den här våren. Än så länge har matematiken varit väldigt lätt, och det gör mig förvånad. Det är ju för att jag läste matematik 2a för ett år sen och kämpade som en galning för att klara godkänt, men jag lyckades. Det enda jag behöver än så länge är en allmän uppfräschning, i alla fall för det jag redan har lärt mig. Det är lite nya saker med och de är svårare, och sen gör det inte saken lättare att man läser allt på engelska heller. Det mesta av det vi ska lära oss har jag redan lärt mig på ett eller annat vis, men jag lär knappast segla igenom mattekursen ändå. Jag oroar mig mycket för tentorna…

Mitt liv mot aktiv semi-vegan har börjat på riktigt!

Ja, nya kostförändringar har det blivit sen någon dryg månad tillbaka. Ett litet tag efter årsskiftet så fick jag nog med min struliga mage och alla dessa överflödiga kilon. Sen dess så försöker jag göra mitt bästa med att äta så veganskt jag kan och så fiberrikt som möjligt, utan att göra det jobbigt för mig. Generellt betyder det att jag bara minskat ner rejält på mejeriprodukter, och ökar mitt intag av grönsaker och annat från växtriket. Det har inneburit att jag kanske landar i kanske 30 g fiber på en dag i snitt och har jag tur kan jag få 2-3 dagar i rad som är helt veganska. Det är alltså en långsam förändring vi talar om här, men jag har redan börjat märka förändring. Magen mår lite bättre, dock inte helt ok – men klart bättre. Jag har gått ner några centimeter på varje ställe och kläder sitter lite bättre. Till och med mina gamla svarta byxor jag köpte på Dressmann nån gång förra året sitter lite bättre nu så det är bra. De har tidigare varit lite smått obekväma när jag sitter ner, då de sitter generellt för tight över låren, men nu kan jag sitta ner i dem utan att kännas att mina ben klipps av på mitten eller nått sånt. Lite av min jobbiga dubbelhaka har börjat försvinna och majoriteten av gångerna då jag haft sällskap till skolan på tåget sen årsskiftet har jag faktiskt gått både till och från skolan från stationen. Konditionen som är totalt urusel börjar också förbättras och jag försöker också dricka vatten före alla andra typer av sockerfria drycker och för en gångs skull hoppas jag att den vanan kommer hålla i sig.

Och så var det den konstiga förkylningen…

Just nu är jag förkyld, och det bröt ut i Söndags. Dock så kan jag nästan knappast kalla mig förkyld, för jag mår inte särskilt dålig. Näsan rinner och jag får snyta mig flera gånger om dagen, men större delen av dagen så mår jag fint. Ingen feber eller andra konstigheter. Det enda som är konstigt är den här förkylningen, men eftersom jag ändå är ”sjuk” så vägrar jag gå till skolan ifall jag skulle smitta ner mina kurskamrater. Det är garanterat den mest milda förkylning jag haft än så länge, men jag tror det mest beror på mina kostförändringar eftersom mejeriprodukter är slembildande.

Jag har ändå suttit hemma och pluggat och hunnit klart så mycket att jag undrar om jag inte har glömt något. Det känns som om att jag har ett massivt prov som ska göras i nästa vecka, eller en gigantisk rapport som ska skrivas, men nä. När jag kollar schemat så har jag gjort allt förutom att räkna matte denna vecka. Jag har till och med gått lite i förväg och börjat kolla på uppgifter som ska göras i nästa vecka, som för övrigt skall göras främst på plats p.g.a Flipped Classroom principen vi utgår ifrån.

För den som inte känner till det så är det typ att man gör mindre jobb hemma och mer i skolan. Alltså, man kommer till skolan, förberedd och har läst lite från kurslitteraturen och sett några videos samt läst artiklar. Sen under föreläsningen eller övningstillfället så gör man uppgiften som är tänkt annars att fungera som läxa vid klassisk undervisning. För min del är det mycket uppskattat då det innebär att man får mer hjälp av lärarna ifall man fastnar. Dock så har jag missat massvis av föreläsningar senaste veckan p.g.a läkartider och sen så blev jag ju förkyld.

Studietekniken är fortfarande undermålig…

Dock känns det som om att jag bör lägga lite mer tid på att läsa på om OO programmering, för en del av principerna har inte fastnat riktigt ännu. Jag vet dock inte hur jag ska läsa på om det för att bara läsa om det fungerar inte alls, då det mesta inom programmering just nu känns som något konstigt språk jag inte förstår. I alla fall när man läser om hur exempelvis en metod fungerar, jag har oerhört svårt att förstå den texten men efter tre år så ska jag tamejfan vara expert på det! Jag kommer ihåg basic principer, men det var längesen vi gjorde rejäl programmering nu och det är lätt att glömma bort saker då. Särskilt med mitt dåliga minne som snabbt går utför om jag inte använder mina kunskaper…

Jag hade ju en plan för den här terminen och visst genomför jag den. Dock som vanligt blir planerna aldrig som planerat. Tanken var att jag typ skulle börja vara i skolan typ dagligen. Sitta där från morgon till kväll oavsett om vi har föreläsning eller ej och plugga tillsammans med några andra kurskamrater. Jag bestämde in med en grupp, men i och med att det var så lite att göra i början så sket det sig rätt snabbt och sen så har allt bara varit som en berg och dalbana sen terminen började, vilket har lett till att jag har missat föreläsningar och därmed kommit i otakt med de jag tänkte plugga med. Jag kan plugga, och tro mig, jag gör sällan något annat men att plugga effektivt är jag fortfarande lika dålig på. Det jag behöver är en grupp att diskutera med när man fastnar, att hjälpa andra komma vidare, diskutera vad som faktiskt stod i boken så man förstår det man har läst, och risken är stor att jag får kämpa på i min ensamhet precis som förra terminen. Men blir det så, är det ok. Jag får försöka hitta andra sätt att bli mer effektiv på. Det handlar mest om att faktiskt lära sig och förstå principer. Kunna förklara vad något är och hur relationen fungerar mellan två eller fler olika saker (eller objekt i det här fallet). Jag är rätt dålig på det, och det var jag även i höstas, men till sist så fastnade det mer tack vare projektkursen och alla gruppträffar vi hade då. Samt min nyfikenhet jag fick efter jag skrev tentan i programmeringen. Då lossnade mycket!

Min plan med att förbättra min studieteknik var också att bli mer hälsosam i samband med det. Är jag i skolan varje dag mellan typ 09:45 – 15:00 samt att jag spenderar minst en timme på tåget med att plugga mer så innebär det att jag måste ha frukost och lunchlåda med mig, alltså en bra anledning att fixa fiberrik frukost, nyttig och fiberrik lunch och förhoppningsvis äta en bättre middag så hade det liksom löst alla problem i en handvändning för mig. Särskilt om jag hade gått till och från skolan minst 3 dagar i veckan. Men som vanligt blir det aldrig som jag har tänkt mig. Men det är lite där min nya kostplan också inte är så extrem heller. Det jag siktar på är att plugga på så gott jag kan, förhoppningsvis lära mig grejerna på mitt eget sätt och det med maten löser sig till sist. Visst hoppas jag på att jag om några månader väger kanske 5-10 kg mindre än idag, men jag räknar inte med något. Även om jag hade vägt 5-10 kg mindre om ett år så är det gott nog, för huvudsaken nu är bara att skapa mer rimliga rutiner som gör att jag mår bättre och orkar mer på alla sätt och vis.

Utan att krångla till det för mycket!