Mer kattsnack – en bebis på väg?!

I mina senaste 4-5 inlägg eller så har jag typ bara pratat katt, och det med all rätt. Det kommer fortsätta även här. Jag saknar Maja så jag håller på att bli smått tokig. Det är fortfarande så jävla tomt i lägenheten utan henne. Extra tomt har det varit de senaste veckan då jag blev lite smått sjuk i förkylning och har suttit hemma i tre dagar i sträck mellan måndag och onsdag. Innan när jag varit sjuk har ju hon hållit mig sällskap, men nu har jag bara teven till sällskap. Det får väl duga, men jag hade hellre haft en pälsboll i knät, och absolut särskilt min lilla bebis Maja som inte finns längre. Fy fan vad jag saknar henne. Det kommer jag göra länge, även när jag skaffat en till katt.

Jag har berättat tidigare att jag pratat med några uppfödare och det har trappats upp rejält. Igår var jag och hälsade på en av dem och det dunderklickade kan jag ju säga! Både med katten jag valde, familjen och de andra katterna som jag träffade på. Uppfödaren bor i Örkelljunga och jag åkte dit i förhoppningen att en av alla tillgängliga hanar skulle välja mig, men det blev faktiskt en flicka. När jag kom dit och fick gå in i rummet där bebisarna var så låg alla bebisar och sov. Dock så fort jag hade satt mig ner så vaknade en av dem, och började direkt undersöka vem jag var. Det var en liten flicka som i stamtvavlan heter Cherokee Awanita. Det var skoj och vi klickade direkt. Hon var hos mig länge till en början, sen kom maten och då gick hon och åt och sen när hon inte var i närheten av mig så ”letade” jag och höll koll på henne hela tiden. Det komiska var att under hela tiden jag var där i stort sett i rummet med bebisarna så var det bara honor som klev på mig och undersökte mig, nosade på mina fötter, klättrade på mina ben och hoppade upp i famnen. Alla hanar låg bekvämt och sov tills de hade sovit färdigt. Det var inte förrän alla hade vaknat som en del av hanarna började intressera sig för mig, men då var jag mest intresserad av honan som var på mig från första stund och så fick det bli. Jag tingade henne direkt och har betalat avgiften för henne till uppfödaren. Jag tänkte att det var lika bra, då det ändå var en flicka som valde mig. Den andra uppfödaren här i Malmö som jag pratat med har bara en ledig hona till salu, så jag får se hur jag gör med att besöka henne. Jag vill så klart träffa henne också, men då är det väl mer för en katt-fix och träffa kattungar och lära känna en till uppfödare som är av mer intresse. Jag har ju som sagt inte råd att köpa två katter nu ändå. Nedan kan ni se en bild på henne. Hon är så jävla söt! För att inte tala om liten och pluttig! Vågade knappt ta i henne när jag var där för jag var rädd att göra illa henne, men allt gick fint. Hon gillade dock verkligen inte att bli buren, men det hoppas jag är ytterst tillfälligt. Jag läste på lite mer senare om små kattungar som skriker när de blir burna och det kan bero på alla möjliga olika faktorer. Mest tror jag det beror på att hon är ovan att befinna sig ”högt upp” och så fort, för när hon var i mitt knä och jag satt ner var hon tyst. Hon kan ha varit frusen också och mina händer kalla vilket också kan ha gett henne lite obehag. Jag hoppas i alla fall att det går över, annars får jag vänja henne vid det för när hon kommer hem till mig lär jag inte släppa henne i första taget!

Min lilla bebis värmer sig vid elementet

Det känns i alla fall skönt att ha hittat uppfödare som man klickar med direkt, som har rätt inställning till hur man föder upp friska djur. Den uppfödaren jag tingat henne från är dyrare än den andra, hon råutfodrar från start och gör typ alla tillgängliga hälsotester som finns. Nedan kan ni se bild på de nuvarande huliganerna:

Bilder på de nuvarande bebisarna hos SE Point Lookout Ragdoll’s uppfödning. Katarina MacLaughlin har tagit bilden och jag har fått tillåtelse att använda den.

En av flickorna ska alltså bli min. Frågan är vad hon ska heta? Namn jag kommit på är ju Mim (efter häxplackan Mim från Disney), Mims, Muffin(för att hon ser ut som en vaniljbakelse eller nått) och Munchkin bara för att alla Ragdolls är så jävla söta. På Facebook fick jag även Cookie och Tekla samt Madicken som förslag, men lämna gärna dina idéer nedan. Oavsett namn lär hon få typ 17 smeknamn till.

Efter att jag hade varit och gosat och lärt känna kattungarna samt deras mammor så gick vi ner till thaistället på stan och de bjöd mig på middag. Det var också oerhört trevligt. Sen tog jag bussen hem och var mer om lite fler äventyr 😉. Det var nämligen en kille som flirtade rätt rejält med mig på bussen, så det var väldigt intressant med tanke på att jag tror jag kan räkna på en hand hur många killar som flirtat med mig sen jag var tonåring. Det brukar ju liksom inte vara standard att killar gör det med mig. Kan dock bero på att jag typ alltid varit tillsammans med någon men jag vet att jag inte är världens snyggaste heller.

Jag menar, vem uppskattar alla dessa grimaser?

Nu sitter man bara och drömmer och längtar efter ens nya bebis som kommer hem till mig om ungefär 2 månader. Jag kommer självklart att åka upp och träffa henne fler gånger innan det är dags att hämta hem henne. Frågan är bara hur ofta jag kommer komma dit? Svaret är så ofta som möjligt, så klart haha! Kanske tar med mig resväska och tältar utanför tills hon får komma hem med mig? Vem vet haha?!

Jag har i alla fall skapat både ett instagram konto, Facebook sida och en vanlig hemsida till alla framtida, nuvarande och dåtida Ragdolls jag kommer skaffa, för den här lilla tjejen kommer förmodligen inte bli den sista. Nej, inte om jag förstått rasen rätt och efter mitt möte idag med mammorna till kullen och särskilt Gloria som betedde sig precis som Maja så är det bara ännu mer bekräftat att det är rätt ras för min del.

Nedan kan ni se en video av mitt första besök till uppfödaren.

Om ni har förslag på namn eller annat kul att säga, lämna en kommentar nedan!

Stackars lilla Maja har fått akut njursvikt…

Det känns nästan som ett straff så mycket som man tänkt på att skaffa ny katt, flytta till ny lägenhet, blivit singel och allt annat som hänt på sistone. Nu kanske vi snart inte har Maja kvar heller. Dock ska jag inte ge upp hoppet än, men jag är orolig, mycket orolig och ledsen. Kanske till och med i smärre chocktillstånd.

Förra veckan var jag gräsänka, om man nu kan vara det som singel och Maja som varit relativt osocial de senaste veckorna fortsatte med det. Henrik var iväg till Kanada med jobbet. Hon var sig själv ändå, och hon har haft sina perioder där hon är mindre social, men det går alltid över. Senaste tiden så har hon slutat äta sitt vanliga foder, hon har liksom tröttnat på det. Tydligen är de väldigt vanligt när man får sånt där veterinärfoder, vilket är logiskt. Hon har också visat stor aptit för allt annat som inte är den maten, så innan var jag inte särskilt orolig över henne. Blötmat har ju aldrig funkat att ge henne, då hon bara slickar i sig såsen eller gelén, men det gav mig idén att testa ge mush som helfoder istället då katter är köttätare och är skapta för att äta det. Första dagen slickade hon i sig alla bullar på typ fyra timmar och det var en total succé, från helt fryst dessutom och älskade det! Dagen efter ville hon börja dagen med mer mat, men då tog det henne ungefär hela dagen att få i sig alla bullar som då var tinade. Dag nummer tre började likadant, men så åt hon inte upp allt, och gnällde på kvällen efter mer. Dock så gjorde jag ”misstaget” att blanda ihop allt med vatten och göra det till en stor sås och sen dess har hon matvägrat. Det var i söndags kväll. Dock i efterhand så är detta bara en dålig tillfällighet, så mush orsakade förmodligen inget utan det hade hänt ändå.

I måndags så var hon väldigt apatisk och matvägrade fortfarande. Dock så var hon ändå lite sig själv då hon pratade lite och visade lite intresse för oss. Hon slickade i sig lite malt-pasta men dock inte med sån energi som hon annars har för det. Igår så betedde hon sig mer och mer konstigt och till sist så fick vi kolla upp tiderna på djursjukhuset och vi ringde dem. De rekommenderade att komma in med henne så det gjorde vi.

Ungefär 3 timmar spenderade vi totalt på sjukhuset och vi fick vänta mycket. När vi till sist fick träffa en veterinär som kollade på henne ordentligt så var rekommendationen att låta henne stanna över på sjukhuset för vård och behandling. Hon får dropp, antibiotika, de har tagit blod och urinprov och tyvärr har de fått sondmata henne också eftersom hon fortfarande inte äter själv.

Idag fick vi veta att hon har skyhöga njurvärden, och att den ena njuren inte fungerar längre. Den andra njuren har en sten som sitter i vägen ner mot urinblåsan och den ska de försöka få bort fram tills på fredag. Om behandlingen inte hjälper tills på fredag så är det tyvärr bäst att säga adjö till vår lilla bebis. Veterinären sa också att förmodligen har hon haft kronisk njursvikt i botten, och det kan ju vara sant då hon har visat lite symtom för det såsom att hon dricker mer, äter mindre, har hemsk andedräkt och är lite mer slö. Maja har ju alltid varit lite lat och sovit mycket så det var inte förrän vi märke hur hon var igår som vi blev oroliga.

Om det blir bättre så kommer vi bli stamkunder hos veterinären, då det blir många kontroller, lite mediciner i början och har man tur kan hon leva i några år till, men det blir dyrt i längden. I alla fall med hur jag tänker kring pengar, men det är det värt om vi får behålla henne ett tag till. Likaså kom vi överens om att kostnaden för hennes nuvarande behandling är ok, då försäkringen täcker väldigt mycket.

Nu sitter man i lägenheten och undrar om man får se sin bebis här hemma igen eller om det var sista gången. Jag kan liksom fixa att vara singel, det är inga problem men att förlora Maja mitt i alltihop gör det hela värre. Att förlora Maja nu är som att få ett basebollträ i magen eller nått. Samtidigt så känner jag mig som en svikare som blivit helt besatt av att skaffa katt så fort jag flyttat till nya lägenheten. Tanken med ny katt var ju främst att Maja skulle få en kompis, en liten egen kattbebis att ta hand om. Just nu vet jag inte vad jag tänker göra om det blir till att snart säga adjö till min lilla bebis. Jag vill ha en till katt eller två, jag vill ha min Maja men samtidigt vägrar jag se henne lida. Hon är ju ändå 12.5 år gammal vilket är jättebra för en katt som henne. Nisse, hennes bror dog av njursvikt vid 3-4 års ålder så då är 12+ år jättebra! Hon har varit kärnfrisk hela livet och vi har aldrig behövt oroa oss direkt för henne. Det kommer bli otroligt ensamt utan henne när vi inte har henne kvar längre. Det är ensamt utan henne redan nu. Innan när hon var lite osocial och man inte såg henne på typ hela dagen så visste man ju ändå att hon är här någonstans, men nu – just nu är hon inte det och det gör mig så otroligt ledsen.

Om det blir ny katt sen så lär det behöva bli två om nu Maja inte överlever det här. Problemet med det, i alla fall med min logik att skaffa katt är att jag har inte riktigt råd att köpa två. En kan funka, men två? Nä, inte med tanke på hur mycket flytten kommer kosta mig och att jag behöver spara pengar. Jag kan bo ensam i nya lägenheten utan husdjur ett tag också, men fan vad ensamt det kommer bli! Och jag är osäker på att skaffa katt från katthem om de inte är riktigt friska och helst raskatter av de raser jag nämnde i förra inlägget. Den bästa lösningen där hade varit att bli fodervärd åt en eller två raskatter. Nej, det kanske blir så att jag är utan katt och sen kommer Anton och då är det han och jag istället. Jaja, vi får se. Just nu försöker jag bara distrahera mig själv från det här hemska.

Jag vill bara att det ska lösa sig, men det ser mörkt ut…

Maja väntar på husse och därmed bulle!

Kommer inte husse hem snart? Jag vill ha min bulle!
Och med bulle så menar Maja en mush bulle, som är en del av hennes nya kost sen ett par månader tillbaka. Hon får en bulle när mamma o husse står och lagar middag i köket, och i väntan på den goda bullen skriker hon sig hes. Och några timmar innan väntar hon ivrigt på att husse kommer hem, för när husse är hemma vankas det middag och därmed bulle!#mushbarf #bulle #väntarpåhusse #rutiner #roligkatt #katt #katter #nofilter #mush #barf #rawfoodforcats