Bostad är fixat. Allt är löst. Och jag är typ skitlycklig…

Närbild på en skål med godis och två tända ljus i bakgrunden. Tog bilden på Heimstadens kontor, som blir min nya hyresvärd om ett par månader.

Här går det undan minsann. Efter mitt förra inlägg så fick jag ett gäng härliga kommentarer från en vän som tipsade mig om lägenheterna där hon bor. Det är helt nybyggt i tre etapper. Etapp 1 är färdigt och uthyrning till etapp två är pågående. Etapp tre har inflyttning under våren 2019. Det är på riktigt bra läge i Arlöv, så jag flyttar tillbaka dit alltså. Det är ju inget fel på orten. Det jag inte gillade när vi bodde i Arlöv innan var mest lägenheten och hyresvärden i sig. Arlöv som ort är jättebra. Det finns köpcenter, tågstation och regionbussar som snabbt tar mig mellan Malmö och Lund. Alla lägenheter i bygget jag flyttar in i har diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare(kombimaskin för ettorna) samt fiberlina. Det finns även mikrovågsugn! När jag fick veta detta så hände mycket på samma gång.

Jag hade bokat in ett möte med banken för att kolla mina möjligheter att ta banklån och bokat in en visning på en lägenhet i Hässleholm. Dock när jag pratade med banken innan mötet så sa dem att utan en riktig inkomst så blir det praktiskt taget omöjligt att få köpa en bostad trots alla andra ”fördelar” jag har såsom stor kontantinsats eller leva utan lån. När jag insåg det och fick veta om det här bostadsprojektet så började tanke om hyreslägenhet kännas mycket bättre. Det har gjort att jag i princip tappat alla tankar på att köpa mig något just nu, och att hyra är bättre. Jag menar, det har ju sina fördelar det också.

Under mötet med banken igår så ringde dem från nybygget och ville erbjuda mig en lägenhet vilket är helt otroligt! Lägenheten jag har fått är en mini etta på 30 kvadratmeter men med tanke på allt som ingår och att hyran är något jag har råd med så är det fanimej värt det. Jag gjorde en snabb budget igår och jag ligger på god marginal på bara CSN, så det kommer bli riktigt bra. Jag gillar ju att leva billigt också och utgifterna kommer bli väldigt få. När jag väl tänker efter så behöver jag inte så mycket yta. När jag är hemma rör jag mig bara på en mycket liten del och ska jag ändå bo själv och bara tänka på mig (+ alla eventuella djur utöver Maja) så räcker det med en etta. Särskilt nu med tanke på att det är nybyggt! Jag älskar ju den aspekten! Och innan ni frågar – ja, jag har tankar på att klämma in Anton i den här lilla lägenheten också. Är det bara jag så kan en GD absolut få plats i en liten etta! Grandisar är kända för att vara lugna inomhus och de tar inte så mycket plats. Sen kommer han ju få vara i sängen, eventuella soffor etc så spela roll då, liksom?!

Fördelarna med att hyra just nu är ju att jag slipper röra mitt kapital, jag är den första hyresgästen och jag får alla bekvämligheter jag vill ha. Med tanke på det bra läget och närheten till Malmö så har jag och Henrik kommit överens om att behålla bilen vilket känns bra och på nya stället finns typ 10 laddplatser för elbilar. När jag skrev på kontraktet för lägenheten tidigare idag fick jag veta att de är till för hyresgästerna, så snarast möjligt då avtalen för parkeringsplatserna blir tillgängliga så har jag laddplats till min älskade bil. Att behålla bilen innebär att vi delar på kostnaden som innan och att jag får agera lite chaufför till Henrik men det har jag inga problem med alls. Vi kommer ju fortfarande umgås, förmodligen bli bästa vänner och jag tror jag hade haft svårt att inte ha han i mitt liv. Att leva som singel, men ändå ha hans stöd är absolut den bästa lösningen med tanke på hur vårt liv tillsammans har utvecklats. Jag är ju också noll intresserad av någon annan och jag tror inte någon annan vill ha mig heller, så därför passar denna lösningen riktigt bra in!

Inflyttning är i mitten på december så det är ett lagom avstånd tidsmässigt också. Jag längtar en hel del tills det är över dock. Nu lär jag väl istället bli besatt av möbler, men det är ju en framgång.

Åtminstone för en sån som mig.

Min sommar i Norrland och Stockholm 2019 – Del 4

Trainy McTrainFace hette ett tåg jag såg på Stockholm Södra när jag skulle möta min vän och min älskade älskling. Det var jag ju tvungen att fotografera!

Det här är en serie blogginlägg som kommer publiceras långt efter att jag har varit i Norrland, just på grund utav att det är en dum idé att ens hem blir rånat, för att man skriver i real-tid att man inte är hemma. Inte för att ni direkt vet var jag bor, men ändå. Nu vet ni det. Då kör vi!

Nu har jag varit i Stockholm i nästan en vecka, eller ja i alla fall om man räknar vardagar. I söndags åkte jag in till stan för att träffa en gammal kompis som jag lärde känna när jag först flyttade ner till Skåne. Det var trevligt. Då var det så ohyggligt varmt att man visste knappt var man skulle ta vägen. Vi möttes upp på Stockholms central, gick till Drottninggatan och sen gick vi in på ett av alla dessa Espresso House och tog något att dricka. Sen satt vi där i säkert två timmar och pratade, och sen gick vi tillbaka mot pendeltågen, satt utanför där en stund och sen åkte jag hem.

I måndags så fick jag äntligen besöka min framtida uppfödare igen, men jag skriver mer om det på Antons blogg, så håll utkik efter det inlägget.

I tisdags åkte jag och Mamma till Sickla köpcenter för att kolla upp hur min dator mår. De rensade den med lite mer tryckluft och sen dess har jag inte märkt av något med tangentbordet, så det verkar ha hjälpt. Förhoppningsvis är det problemet åtgärdat nu. Jag hoppas verkligen det! Efter vi var till Sickla så mötte jag upp en annan gammal kompis. Vi spenderade hela eftermiddagen i Farsta Centrum, där vi mest fikade och satt och pratade, men det blev lite små shopping med, åtminstone för hennes del.

Igår så träffade jag en till gammal vän, precis innan jag skulle möta upp älsklingen min som har kommit hit för att hålla mig lite sällskap i ett par dagar innan det är dags. Idag är tanken att vi ska gå runt lite på Söder, äta gott och ta det allmänt lugnt. Ikväll kommer familjens ”bästa vänner” och äter middag med oss och imorgon är det dags att fara hem igen. Det känns lite konstigt att man varit iväg i nästan två veckor nu, men det ska bli skönt att komma hem till Maja igen. Förhoppningsvis orkar jag räkna mer matematik efter att jag kommit hem igen, men jag räknar inte med några massiva grejer. Jag har dock skaffat konto på brilliant.org efter tjat och gnat från typ alla YouTube kanaler som finns som ständigt har de som sponsor. Dock med tanke på hur svårt jag har för matematik så skadar det inte att prova deras hemsida för att se om några matematiska koncept blir lättare att förstå.

Jag tror inte det kommer hjälpa sådär mirakulöst, men vem vet. Det skadar som sagt inte att prova. Under veckan har jag också aktiverat Apple Pay igen på telefonen etc, så snart nog ska jag testa betala med mobilen. Det känns kul 😃. Jag hade ju liksom ingen aning om att det fungerar där alla blipp funkar, så det är ju jättebra.

Min sommar i Norrland och Stockholm 2019 – Del 3

Det här är en serie blogginlägg som kommer publiceras långt efter att jag har varit i Norrland, just på grund utav att det är en dum idé att ens hem blir rånat, för att man skriver i real-tid att man inte är hemma. Inte för att ni direkt vet var jag bor, men ändå. Nu vet ni det. Då kör vi!

Nu har jag hamnat i Stockholm och senaste dagarna med tanke på mygg och allmänna insekter har det varit mycket bättre. Jag har spenderat ungefär 3 dagar ensam i farmor och farfars hus, och det funkade fint, även om det blev lite tråkigt på slutet. När jag var helt ensam i huset så spenderade jag tiden med att se film, YouTube och att lära mig mer om ASP.NET. Jag fortsatte slåss med mygg, och en natt bestämde jag mig för att sova i ett av de lediga rummen på ovanvåningen för att där var det tydligen så lite mygg, men självklart när jag sov där blev jag galet biten av mygg så för min del var det skitsamma.

Att inte kunna sova ordentligt om nätterna har gjort att jag varit för trött för att orka räkna matematik, så det har varit lite störigt, men å andra sidan borde mina trogna läsare förstå att det ändå inte är lönt, men så fort jag får upp energinivån så ska jag räkna lite till. Som läget är nu med tanke på hur trött jag varit på sistone sen min lilla krasch så har jag räknat ungefär 2 timmar på en månad, så det minskar ju risken att jag kommer få godkänt på någon av tentorna sen i augusti. Jaja, jag överlever det. Gör ni det?

När familjen kom tillbaka så fick jag sova en natt i campern och det var helt myggfritt och så underbart. Jag sov där i natt igen, men då är jag mer osäker på om det var mygg eller inte. Jag drömde nämligen i natt att det var en mygg i campern och att jag blev biten, och det kändes som om att jag var vaken, men det var en dröm så jag är lite smått förvirrad idag p.g.a. det. Förmodligen var det ingen mygg där i natt, och både jag och föräldrarna har varit noga med att inte hålla dörren öppen för mycket, och vill man vädra är alla myggfönster och dörrar öppna i så fall.

Resan hem till Stockholm gick fint i alla fall. Vi åkte från byn vid 12 och kom hem till Stockholm vid 18:45. Det hade hänt en olycka som gjorde att det blev lite köbildning en stund, men det var relativt snabbt ordnat när vi drabbades av det. Vi stannade också till i Bollnäs på Biltema och Coop där vi åt lite lunch, köpte tryckluft och handlade lite mer bär för de hade vi glömt ta med oss från Stensån. Tryckluften är till för min dator, då E tangenten igen började strula efter att jag hade rengjort den för några dagar sen. Förmodligen beror de problemen på att något skräp råkat komma in under tangenten när jag rengjorde den, för nu när jag använt tryckluften så märker jag skillnad. Dock så ska jag ändå åka till närmsta Apple butik sen för att kolla så inget är fel på tangentbordet. Sen jag lämnade in datorn för reparation av tangentbordet tidigare i vår så har tangentbordet fungerat felfritt så jag är väldigt övertygad om att det skräp som orsakat problemet och inget annat. Är det något annat så är det en mirakulös timing som skett, den saken är klar!

Om några dagar så kommer älsklingen upp till Stockholm och planen innan han dyker upp är att passa på och träffa kompisar och kennlar som är av större intresse för mig än för honom. Sen ska vi umgås tillsammans och med min familj tills det är dags att fara tillbaka till Skåne och vår älskade Maja.

Min lilla bebis Maja, ligger och sover på en filt hemma i soffan bredvid husse. Henrik har tagit bilden.

Apropå Maja så måste jag nämna att jag håller på och längta ihjäl mig efter henne. Jag har nog aldrig saknat henne så mycket som jag gör under den här resan. Vad det beror på vet jag inte, hon mår liksom bra och allt är som vanligt. Hon är mest ensam om dagarna medan älsklingen är på jobb. Sen är hon supergosig och social med honom så det är liksom inga konstigheter som pågår. Jag bara saknar henne så mycket. Förhoppningen är dock att jag ska kunna hälsa på min framtida uppfödare innan jag åker hem på fredag (2 augusti) så jag får min årliga dos av grandisar, särskilt gos med Gandalf! Bättre gos med grandis är svårt att hitta just nu. Han älskar att gosa, med allt och alla och jag älskar att gosa med honom.

Senare idag ska jag träffa en gammal kompis som jag inte sett på några år nu. Jag har ingen aning om vad vi ska hitta på, men det blir väl något trevligt i alla fall.

Ping – klarvaken, en till omtenta i matte avklarad och antagen till en YH utbildning i Malmö.

Ja, dags att blogga igen. Nu när man är ledig från skolan, förutom all matte som ska räknas och tentor som ska skrivas så har jag mycket tid över till att blogga. Så här kommer ett nytt inlägg!

Senaste veckorna sen jag började mitt så kallade sommarlov har jag börjat mina dagar med en ”sprängfylld av nyttigheter” smoothie som ger mig ungefär halva dagsintaget av vitaminer, mineraler och fibrer. Denna veckan har jag också varit gräsänka, och då har jag ätit extra nyttigt. Det börjar märkas, eller så är det något annat konstigt som pågår, för så här pigg som jag varit denna veckan har jag nog inte varit sen jag var tonåring. Jag minns inte sist jag var så här pigg så länge. Vanligtvis brukar jag ha typ en dag i månaden kanske, i snitt utspritt på ett år där jag känner mig normalfungerande. Det brukar aldrig vara ihängande dock. Så pigg som jag är nu är skrämmande konstigt.

Extra konstigt är det, med tanke på att jag skrev min omtenta i matematiken igår för del 2 och under hela tiden jag skrev var jag superfokuserad, jättepigg och när jag skrivit färdigt kändes det som om att jag inte hade gjort något särskilt. Jag brukar annars vara så trött att man nästan svimmar eller somnar på tåget hem. Om det inte är någon konstig placebo effekt, så skulle jag gissa att det verkligen beror på hur nyttigt jag ätit senaste veckorna. Hur kändes tentan då? Ja, med tanke på min historik att totalt gissa fel med hur det gick så vågar jag inte säga något. Det enda jag kan säga är att jag kunde så mycket mer denna gången än någonsin tidigare. Självklart har jag gjort lite misstag, det vet jag, men jag kan nog inte ha gjort så mycket fel som jag gjorde sist. Har jag det – då är jag helt körd. Då finns ingen återvändo, eller nått. Då vill jag nästan ge upp på matematiken, för det är alltid något skit i vägen i den här jävla kursen… Det kommer alltid en fråga man inte kan lösa.

Nu skrev jag min tenta i långsam takt och jag var så noggrann att jag tror nog det var någon annan som skrev tentan i mitt fall. Jag satt nästan 5 timmar med den, nästan hela tiden alltså mellan 09:00 – 13:50 ungefär. Det kändes konstigt, men samtidigt var jag så stolt över mig själv. Tiden får utvisa om jag faktiskt var noggrann, men nu skrev jag allt så bra jag bara kunde. Och jag var medveten om allt och alla steg! Som vanligt vill jag påpeka att jag tror min strategi fungerade, men jag vet inte. I tidigare inlägg har jag ju berättat om hur tentan är upplagd i kursen. Min strategi jag valde att satsa på nu är att få ”full pott” på statistikdelen samt uppgifterna som har med matriser och vektorer att göra. Det är de första sex uppgifterna som ger en poäng vardera. Dock så är det så att man kan få antingen 2 eller 1 poäng på matris eller vektor uppgifterna för det är bara två deluppgifter där. Jag vet att jag har räknat fel med vektorerna, men jag har gjort en korrekt uträkning, så mycket vet jag även om det tog ett tag att komma dit. Det är mina siffror som är fel där, eller så är det att jag bytt plats på dem. Resterande uppgifter i tentan ger 3 poäng vardera och det krävs minst 1 poäng på varje för att klara, så länge totalpoängen går upp till minst 9. Stämmer min strategi så når jag 9-10 poäng. Eller 7-9 poäng, beroende på hur mycket han drar av på mina fel. Det jag hoppas på är att de uppgifter som är lite mer ”krävande” är att jag lyckats samla ihop kanske 2 poäng på dem. Det kan vara fullt möjligt, men förmodligen inte. Jag räknar med 1 eller inget poäng.

Självklart kom det ju uppgifter jag inte övat tillräckligt på, men jag har åtminstone följt formlerna så långt som möjligt och med tanke på att jag fick 1 poäng på förra tentan för att jag följde första delen så borde det innebära att jag kan samla ihop tillräckligt med poäng för varje del för att passera godkänt, eller bara vara någon poäng ifrån och får komplettera. Det kan vara möjligt, har jag fått höra. Det som det hänger på är att mina statistikuppgifter är 100% korrekta. Är dem det och jag får minst 1 poäng på varje del sen, då är jag godkänd på del två. Eller om jag lyckas få kanske 4-5 poäng på de första 6 uppgifterna men att jag får ihop 2-3 poäng på några andra av trepoängsuppgifterna. Jaja, jag ska inte spekulera för det går alltid åt skogen och jag har alltid FEL!

Å andra sidan fick jag en positiv överraskning när jag vaknade i morse, som var halvt väntad om jag ska vara ärlig. Det var att jag blev antagen till en av alla YH utbildningar jag sökt till som en backup plan ifall jag inte klarar mattekursen alls. Utbildningen jag är antagen till heter Javautvecklare på Grit Academy. Jag har stått som reserv till den i nån dryg vecka, men nästan dagligen har jag fått besked om att min plats gått framåt i kön. Från plats 13, till 7, till 5 och till sist antagen. Jag tackade ja direkt! Den är helt ny, men den innehåller ungefär allt som jag ändå ska lära mig på HKR, vilket är mobilutveckling och lite annat smått och gott plus att det är flera olika språk och lite webbutveckling dessutom. Sen är det praktik och lokalt i Malmö så jag hade sluppit pendlingen. Men jag vill helst av allt gå kvar i Kristianstad, pendling och allt. Jag vill inte lämna mina kurskamrater, även om jag främst går utbildningen för mig själv. Även om pendlingen är asjobbig med konstanta tågstrul i perioder så vill jag ändå helst gå där. Men att gå en likvärdig utbildning i Malmö som ger praktik känns inte så dumt det heller. Jag vill ju bara bli programmerare. Jag skiter personligen i hur jag kommer dit, bara jag får arbeta med det och få betalt om några år så är jag nöjd. Och förhoppningsvis ett sommarjobb med det och sen extrajobb med det från och med nästa år. Mitt CSN tar ju slut i oktober 2020 så…

Är ni nyfikna på hur det går med katterna? Jodå, det går framåt. Floccon gillar Maja mer och mer och även mig också. De senaste två dagarna är han som en helt annan katt, vilket bara charmar mig ännu mer. Han kommer riktigt nära Maja flera gånger om dagen, vilket hon inte gillar, så han har fått lite smällar, men de slåss inte. Floccon vill leka med henne, bli hennes bästa vän, men hon tror fortfarande att han är en ond jävel som ska ta allt ifrån henne. Häromdagen åkte jag och köpte nytt foder till Floccon, för hans mat hade tagit slut. Sen dess har Maja börjat äta av hans mat, för hon älskar allt som är nytt, så det har varit lite jobbigt att hålla henne borta från hans matskål. Dock innan idag så gick jag på ICA och köpte med mig en tetra mjau nötfärs i sås. Det är liksom blötmat med 100% animalier och inget skit, vilket är fan så mycket bättre än skräpet hon äter idag. Nu går hon på veterinärfoder som innehåller mer växtbaserade ingredienser än kött, men hon älskar det fodret. Jag bara hoppas att hon kan lära sig älska blötmat, för jag hade mer än hellre börjat ge henne det istället för skitdåligt, dyrt torrfoder. Tanken var i alla fall att bara Maja skulle ha blötmaten, men Floccon ville också ha så då fick de äta en varsin del bredvid varandra på varsin tallrik. Mat har jag märkt får katterna att acceptera varandra lättare, för är maten godare än något annat så skiter Maja i att Floccon är där så det är ju jättebra.

Floccon och Maja äter blötmat på varsin tallrik i köket.

Imorgon är älsklingen hemma igen, och jag tänker typ vara ”ledig” tills jag får beskedet om hur det gick på tentan. Har jag klarat den så är det ett mirakel, även om jag får komplettera. Det är också bra. Har jag inte klarat den, så får jag åka till skolan och hämta ut den om inte läraren kan meddela mitt resultat istället och då blir det att räkna dubbelt upp vilket jag så gärna vill slippa. Jag är så galet trött på matematik just nu!

Kattvakt, gräsänka, ”dela till FB problem” (igen) och mera matte-snack!

Ja, för er som känner mig och som läser min blogg så borde ni fatta att det här är ett samlingsinlägg, och det handlar om grejer som pågår just nu i mitt liv. Egentligen som alla andra blogginlägg, bara att nu är det flera saker på en gång.

Floccon vs katten Maja

Denna vecka är jag kattvakt, och det är en annorlunda upplevelse. Katten jag vaktar är nämligen här hos oss! Maja kan jag säga direkt är inte särskilt glad, men det går åt rätt håll. I två dagar nu så har jag kunnat ha öppet i hela lägenheten praktiskt taget hela dagarna och katterna ligger mest och sover. Katten vi vaktar heter Floccon (uttalas typ Flock-onn) och är ett franskt namn som betyder flinga. Hans ägare är från Frankrike nämligen och en av dem jobbar på Unity tillsammans med min älskling. Han är en riktig snygging, norsk skogskatt, väger säkert dubbelt så mycket som Maja och är mer än dubbelt så stor och så mycket päls! Nedan ser ni en bild på honom.

Det är en mycket trevlig katt, supersocial, snäll som fan och jättelugn. Hade Maja varit en sån katt som älskar allt och alla så hade de blivit bästa vänner direkt, för sån är Floccon. Han tycker det är lite tråkigt att Maja inte gillar honom. Han gillar att gå mycket så han vandrar runt en hel del, när han inte ligger och sover däckad i soffan som är hans nya favoritplats. Nedan kan ni se en bild på han när han sover så sött i soffan i vårt vardagsrum (även kallat data-rummet, haha)

Igår hamnade de flera gånger på mindre än en meters avstånd från varandra utan att något hände, men det höll på att gå åt skogen en gång med för att Maja blev rädd då Floccon hoppade ner från fönsterkarmen. Som tur var kunde jag stoppa henne, men hon är skiträdd för honom egentligen nu. Floccon har gett upp, han tycker bara hon är löjlig när hon håller på. Många gånger när han närmar sig rummet där jag är och han ser Maja så ropar han på mig så jag kan komma och hålla ett öga på henne men i det stora hela så går det sakta åt rätt håll i alla fall. Om de blir bästa vänner efter ett tag är tveksamt, men det hade varit nice om de kan tolerera varandra utan att det riskeras att bli slagsmål så hade jag varit glad. Alltså, att de kan vara i samma rum, någon meter ifrån utan att något händer samt att nån av katterna kan gå förbi varandra utan att den andra reagerar.

Gräsänka igen, vilket innebär ett sprängt kök…

Eller något i den stilen. Henrik är iväg med jobbet en vecka igen och det betyder att jag får sovmorgon, och får bestämma till 100% alla mina måltider jag äter och när jag äter dem tills han är hemma igen. Det innebär som vanligt massa experiment med vegansk matlagning, men denna gången är det lite lugnare tempo. Jag tänker köra på simpel (men fiberrik och nyttig) mat men igår blev det chips till middag. Jag var så sugen på Estrellas Vicknings chips, så jag antar att det beror på att jag ätit för lite fett och salt på sistone, för nyttigt har det blivit de senaste veckorna, den saken är klar. I alla fall om man jämför med hur det brukar vara. Självklart finns det undantag då vi har haft lite kalas också senaste veckorna.

Effekterna av att äta semi-veganskt igen och så lite hår-snack!

Effekten jag märkt sen jag började är en svag viktnedgång (alltså, kläderna sitter lite bättre igen och jag kan sitta bekvämt utan att de här fettdepåerna gör sig påminda), och att håret och framförallt naglarna växer som om det inte fanns någon framtid (Like there’s no tomorrow). Jag brukar ju hålla mina naglar korta, för när de blir lite för långa så river jag mig själv, och göra praktiskt taget allt är bara jobbigt och obekvämt, så jag föredrar att hålla dem korta. Vanligtvist klipper jag dem typ var tredje till var fjärde vecka, men sen jag började ändra om mina matvanor rejält för några veckor sen så växer de typ dubbelt så fort. Det är skitjobbigt om jag ska vara ärligt. Jag gillar inte att håret växer så fort heller, för det blir så svettigt i nacken. Tanken med min nya frisyr, som jag haft nu i några år är att jag ska låta håret vila så jag slipper sätta upp det konstant, men det går kanske att låta det vila nån månad, sen är det dags att sätta upp i tofs igen. Nästa klippning blir om nån månad eller så. Det har varit så mycket med skolan på sistone, som ni vet så att färga håret rosa igen har fått vänta lite.

Att dela till FB fick mig att testa squarespace…

Ja, som ni kanske vet så har ju WordPress strulat rejält på sistone med delningen till Facebook. Jag trodde jag hade löst det, för det verkade som om att det hade något med temat Twenty Nineteen att göra, vilket är det senaste temat som WP har släppt med deras senaste uppdatering, 5.0 som kom i vintras nån gång. Sen dess har det ju strulat, då mitt personliga meddelande ignoreras, och då spoilas hela introt till inlägget, vilket stör mig som fan. Eller så har inläggen inte skickats alls. Jag har skrivit mer om detta på min engelska blogg. Senaste dagarna så har det fått mig att undersöka Squarespace lite, och jag kan säga direkt att den plattformen är inget för mig. Det blev ett halvt test, men även om jag hade bytt över till den plattformen så hade mina kostnader för att blogga blivit för dyrt och jag behöver spara mina pengar där jag kan just nu.

Att blogga där kostar 120 kr i månaden för en enda blogg vilket är galet dyrt. Inte ens det dyraste webhotellet för en privatperson kostar vanligtvist så mycket. På WP.com där jag varit i några år nu så betalar jag ungefär 400 kr per år (under 2019 blev det dock nästan 500), men då betalar jag än så länge bara för den här bloggen. Alla andra bloggar jag styr över har för lite läsare för att det ska vara lönt att betala för, plus jag vill ju ändå bara blogga. I höst så ska jag till och med nedgradera till att bara betala för bloggare, så då sparar jag en hel del pengar. Alternativt så går det också att bara betala för domänen, för något annat behöver jag inte om jag ska vara ärlig, jag vill bara ha en domän och en WP plattform att skriva på. På min engelska blogg kan ni läsa lite mer om mina tankar kring WordPress jag har på sistone och hur nöjd jag är med att blogga just här. Jag bara vill känna att jag kan lita på delningsfunktionen, vilket jag inte riktigt kan numera.

Häromdagen skrev jag ett långt inlägg över flera dagar på engelska bloggen och när jag delade, självklart så ignorerades mitt publicize meddelande och introt spoilades igen. Otroligt störigt! Problemet med allt det där är ju att i mitt huvud så vill jag direkt fly till nått bättre, men som jag skrev till det länkade inlägget ovan så krävs alla så kallade ”self hosted” WordPress bloggar att man connectar till WordPress.com via Jetpack så då spelar inte det någon roll längre. Det är inte lönt att byta till ett webhotell bara för att blogga åtminstone, för de problemen kommer fortsätta. Det finns andra alternativ såsom att sätta upp ett zapier konto eller IFTTT konto och låta de kolla efter nya inlägg, men jag vill använda Publicize och WordPress eftersom det är en tjänst som är inbakad där. Nu är själva buggen med delning till FB löst, men att skriva långa blogginlägg med flera revisioner verkar också vara ett problem. Om det nu är det som är problemet, d.v.s.

Och så lite matte-snack!

Jag är nästan helt klar med all matte jag behöver räkna inför omtentan som sker i veckan. Jag har lugnat ner mig en hel del sen jag insåg på riktigt hur jävla slarvig jag är när jag skriver tentor, och i allmänhet så jag har gjort mitt bästa för att lära mig matten på djupet. Jag vet inte hur långt jag har kommit med det, men jag har räknat ungefär 2 timmar matte per dag, några dagar blir det fler timmar, andra mycket färre eller inget alls, men jag har som strategi nu att gå igenom lite från varje kapitel per dag. Det gör jag för att hålla det i minnet. Sen har jag skrivit ner minnesanteckningar på de viktigaste sakerna att komma ihåg. Det som har varit svårast är att hitta max och min punkter i en funktion, men det är bara för att jag tycker reglerna är så otydliga och då blir det svårare att lägga dem på minnet. Även att räkna ut vinkeln av två vektorer har varit svårt, men jag lyckades hitta ett par YouTube videos som förklarade hur man gör och sen dess sitter det rätt bra. Det är enklare än man tror med det mesta just nu. Dock att vara kattvakt, känna sig allmänt uttråkad om dagarna plus att jag varit väldigt trött på sistone (sovit för dåligt pga katterna) så är det svårt att få ihop timmarna per dag att räkna, men jag gör vad jag kan. Jag tänker ju på matten mer eller mindre konstant så och försöker lära mig allt som ett mantra eller nått.

Viktigaste punkterna är bara att försöka vara så noggrann det bara går, bryt ner alla steg och skriv ner allt. Kommer man ihåg att ta invers och roten ur på saker och ting så kan man typ det mesta känns det som. Sen för att inte hålla mig så uttråkad så har jag skaffat ett konto på Cmore också, men det lär nog inte bli nått mer än två gratisveckor man får. Jag trodde först att deras utbud var bättre än Netflix (för det har sugit på sistone), men förutom ett par undantag så är det lika dåligt. Undantagen är filmer som jag velat se sen länge, men inte hittat på annat håll eller filmer jag gärna vill se om som jag inte köpt själv på något sätt. Sen har de typ alla Astrid Lindgren filmerna, men jag har köpt alla jag vill ha själv så de ligger i hyllan. Även kortfilmerna såsom alla käraste syster etc. Ja, jag är lite barnslig av mig, men det är bra grejer så why not? Jag ser om de filmerna minst en gång per år så då är det lika bra att ha dem hemma i hyllan.

Ja, det var väl det jag hade att säga den här gången. Håll tummarna nu att inlägget delas som det ska till FB.

Det blev en iPhone Xr…

Ja, direkt efter mitt förra inlägg så åkte jag faktiskt iväg till närmsta NetOnNet butik och köpte med mig en massa grejer. Det var inte helt planerat att jag skulle komma hem med en, men det blev så och det måste jag tacka tjejen i butiken för. Tanken var att jag ville leka lite mer med den så kallade ”TrueDepth” kameran som finns på de senare modellerna av iPhone. Det som hände var att jag gick direkt till avdelningen där de har alla iPhones. De hade en iPhone X och en Xr att leka med, men någon hade gjort så telefonerna var låsta så det gick inte att kolla foton etc med dem, så jag gick och frågade personalen en mycket viktig fråga.

Kan iPhone Xr, Xs, X eller Xs Max ta bilder på objekt/djur med svart bakgrund med selfie kameran?


Svaret var faktiskt – JA! Det visade sig att det stod en tjej vid kassan som hade en Xs Max och hon hjälpte mig ta foton på ett objekt och visst funkade det! Det innebär att med lite trix så kan jag ta foto på Maja med svart bakgrund. Jag försökte efter att jag kom hem och satt allt i ordning med telefonen, och jag fick två halv-bra bilder, även om de blev lite väl suddiga. Idag fick jag till två bättre bilder, och de kan ni se på Majas senaste Instagram inlägg.

Maja ligger på golvet, men jag lyckades få bild på henne med svart bakgrund men bilden är väldigt suddig.
Halvselfie med mig och Maja, där man ser armen på mig, men fokus på Maja. Bättre bild i alla fall, men tids nog ska jag få bättre bilder på henne.

Telefonen är i alla fall snabb som fan, bekvämare att hålla i än vad jag trodde och bilder man tar med selfie kameran blir väldigt bra. Face ID är också väldigt trevligt. Jag köpte också ett genomskinligt silikon skal för 100 kr som ska skydda telefonen tills jag har fått hem ett personligt skal jag har beställt. Självklart är det beställt från det stället jag har ordnat med alla andra skal, Designskins.se eller Dein Design. Det finns ett lokalt ställe också men de hade inte några silikonskal, utan bara vanliga plastskal. Jag har bestämt mig nu att jag ska testa att bara ha ett skal i silikon, för jag har köpt ett skärmskydd med, och i och med det blev den billigare varianten av iPhone så köpte jag också till AppleCare+, så nu behöver jag inte oroa mig för det. Till min iPhone SE så hade jag ett dubbelt skal, vilket jag verkligen älskade att ha, men jag kände att om jag typ skulle behålla den telefonen så vill jag kunna byta skal lite lättare. Efter lite prejande med en liten kniv från iFixIt så fick jag loss skalen, men jag får se hur det går med bara silikon skal. Nya skalet är ungefär som mitt gamla, en bild på Gandalf, men med lite reklam för den här bloggen också. Hoppas resultatet blir bra i alla fall. Relativt billigt pris. Ca 240 kr med frakt.

Bild på mitt gamla skal som är i två (hela) delar. Detta är faktiskt inte taget i porträttläge, men fokus gör att det ser ut så. Jag märker skillnaden direkt att bildkvalitén är bättre.

Jag köpte också en så kallad ”PopSocket”, eftersom telefonen är mycket större och jag har haft stora telefoner innan. Dock vet jag inte om jag är superglad i konceptet, men efter att ha hållit i telefonen med den på så uppskattar jag det mer. Har jag tur kan jag flytta runt den och sätta den lite bättre då den är lite för lågt ner tror jag, och då lär det bli bättre. Men den var billig, 129 kr, så det är inte riktigt att kasta pengarna i sjön. Min andra tanke med PopSocket grejen är att jag skulle typ använda den som en hållare när jag tar mina selfies till bloggen, men eftersom selfie kameran har bildstabilisering eller vad det kallas för så blir selfies sällan suddiga. Dessutom är det mycket fler pixlar och jag är supernöjd med kvalitén jag sett på bilderna än så länge. Det är fantastiskt!

Ångesten då?

Ja, den har väl börjat släppa lite. Älsklingen min har inte sagt så mycket och jag har köpt den kontant för mina egna pengar. Jag gjorde detta för att slippa tänka på skit och kunna gå vidare och jag såg ingen annan utväg. Inte för min tröga hjärna som inte vet hur man faktiskt kan tänka på andra saker än det som man tänker på just nu. Jag hade som sagt mycket hellre bara lärt min hjärna att läsa en bok, ta en promenad, komma på en app att programmera på eller städat hela jävla lägenheten om det hade varit möjligt, men när jag är så ofokuserad och så rastlös som jag känt mig den senaste tiden (eller åren) så finns det bara ett alternativ och jag tar den bästa vägen ut. Nu hade jag råd med detta. Kronofogden kommer inte och hämtar mig nu, och inte polisen heller och ångesten lär lägga sig, för det är inte som om att jag kommer bli besatt över min egen telefon. Jag kommer använda den precis som jag använt alla andra mobiler, men jag hoppas att det innebär att jag slipper tvunget se tusentals videos om iPhones på ett tag bara för att hjärnan inte vill något annat, för nu har jag erfarenhet av de nya modellerna. Det enda jag kanske kommer oroa mig för är om den ändå kanske är för stor och om kameran saknar funktioner, men jag tror jag kommer vänja mig med allt sånt eftersom tiden går.

Dock så finns det väl ändå ett bestående problem, som en ny mobil inte löser och det är min allmänna rastlöshet. Jag är fortfarande galet uttråkad när jag inte håller mig upptagen med skolarbete, en bra film eller serie eller gör något annat som är viktigare än Apple produkter. Men det löser sig. Ju mer jag lär mig programmera etc, och ju bättre jag blir på det, desto mer kommer jag sitta med det. Jag vill ju att programmering ska bli min nya hobby, mitt nya jobb, mitt nya ”allt” eller nått, men just nu är det lite svårt eftersom jag har ont om idéer. I värsta fall får jag göra om vårt textbaserade spel och göra en bättre version av det som jag kan säga själv att jag gjort och gå ut med officiellt. Eller så påbörjar jag det spel som jag ändå hade tänkt göra lite senare. Oavsett vilket så känns det lite lättare nu att gå vidare, tack vare att just det här problemet är ur vägen

Uppdatering sen veterinärbesöket…

Nu är det jag, Katten Maja som bloggar så det skrivs ur mitt perspektiv. Jag mår i alla fall fint sen sist. Jag vaccinerades, tog bort tandsten och veterinären tog även blodprov på mig för att kolla mina världen. De var skyhöga när det gällde njurarna så nu har mamma och husse fått köpa ett så kallat dåligt foder till mig. Jag skiter i det, för det fodret är nog det godaste jag någonsin har ätit. Jag har till och med tappat intresse för all annan mat, även godis. Den här maten är som godis för mig! Oj, vad mumsigt det är!

Dock har fodret börjat visa det som mamma och husse misstänkte skulle hända och det är att jag har fått väldigt mycket mjäll igen. Det var många år sen sist jag hade det. Det ser ut som om jag har varit ute i snö och det gillar inte mamma och husse alls. Det är dock skönt när de kliar mig där så det försvinner, för jag kommer inte åt och kan ta bort det själv.

Eftersom mamma och husse varit jättesjuka i förkylning de senaste veckorna är de osäkra på om pälsen börjat lukta konstigt, men mamma sa idag att hon tyckte jag luktade damm eller nått sånt. Snart kanske jag får hemsk andedräkt också? Vem vet…

Jag gillar också min nya kattlåda. Det är trevligt att den alltid är ren och sanden är trevlig att skyffla omkring. Mamma tycker att kattlådan dock stinker citron, men det tycker inte husse, tydligen… De är i alla fall bägge två också väldigt nöjda. Gamla lådan är dock kvar på lilla toaletten, så där vågar jag sällan gå in. Mamma blir så sur om jag luktar på min gamla låda för mycket, så jag vill nästan aldrig vara därinne. Jag tycker hon kan ta bort den snart så jag kan gå in där hur mycket jag vill och mamma inte behöver oroa sig om hon stängt dörren ordentligt eller inte. Nån gång efter att hon glömt göra det så passade jag nämligen på att kissa på gamla lådan, men då blev mamma jättebesviken och sen dess har jag verkligen inte velat gå på den lådan.

Jaja, jag mår i alla fall bra och mamma tycker jag är mig själv igen. Jag var ju hes i ett par dagar efter veterinärbesöket, men sen jag fick tillbaka rösten så känns allt bättre. Min haka kliar inte längre och den är heller inte fylld med svarta prickar eller finnar och det är skönt. Nä, nu ska jag mumsa i mig ännu mera gott foder och sen ska jag fortsätta sova, om jag inte ska jävlas lite med mamma och skrika utan anledning. Det tycker jag är kul!

Maja var till veterinären igår…

Igår tog vi Maja till veterinären. Det behövdes, för förutom att en veterinär kom hem till oss för att titta på hennes haka så upptäcktes även rejäl tandsten. Så vi bokade tid till Erikslust veterinärklinik, hyrde bil via Sunfleet och åkte dit igår med henne. Veterinären på Erikslust rekommenderade att vi skulle ta ett blodprov på henne eftersom hon nu är över 10 år gammal och det var bra. Det visade sig att hon har rejält förhöjda njurvärden som förmodligen berott på alldeles för mycket protein i sin kost. Det innebär att hon nu måste äta ett foder med lågt protein under resten av sitt liv förmodligen. Det känns verkligen sådär, för såna foder är ofta fyllda med saker som katter inte är skapta för att äta. Jag kollade runt lite snabbt på nätet och hittade Hill’s foder som heter Kidney Care, och efter att vi hämtade hem henne igår så köpte vi en liten 1,5 kilos säck för nästan 400 kr som hon då ska äta.

pd-feline-prescription-diet-kd-with-chicken-dry-productshot_500
Bild på Majas nya foder, Hill’s Prescription Diet Kidney Care i torrfoderform. Bilden ska vara en länk.

Egentligen gör det inget om det här fodret hjälper henne. Jag vill ju att Maja ska leva minst 10 år till, liksom. Jag har dock svårt att tro att det här fodret hjälper henne må bra, utöver att det kanske hjälper henne få ner hennes njurvärden till mer normala eller låga nivåer. Jag förväntar mig att hennes päls kommer bli ännu mer mjällig, att bajset kommer börja lukta skunk och att hennes päls slutar vara glansig och att hon börjar få en doft som inte är neutral. Vi märkte nämligen när vi började ge henne en halv burk med lax mousse för några år sen att hon började lukta från pälsen, vilket förmodligen beror på alla spannmål och annan skit som katter inte ska äta så därför tänker jag logiskt kring det här. Å andra sidan så är det väl värt nackdelarna om det nu bromsar risken för att hon ska få njursvikt längre fram.

Tandsaneringen gick i alla fall bra, och hon blev även vaccinerad eftersom hon inte blivit det sen 2011. Vi hämtade hem henne vid 14.15 tiden och när hon kom hem så var hon hyper och rastlös för att inte tala om vrålhungrig. Hon hade varit fastande i nästan 1 dygn så inte så konstigt. Innan vi gav henne någon mat så spydde hon dock galla. Sen gav vi henne torrfodret och hon hällde i sig det praktiskt taget så vi blev lite oroliga så efter några minuter tog vi bort skålen och hon fortsatte hon kräva mat. Under kvällen och eftermiddagen så höll hon dock på att rapa som fan, så det var lite komiskt. Efter ett par timmar så fick hon sin halva burk med mousse och efter det så lugnade det ner sig. Idag är planen att hon ska få mat i etapper, och hon är fortfarande lite rastlös idag och inte så kelig som hon brukar vara men för närvarande ligger hon i samma rum som mig på soffan och vilar lite. Hon har också tappat rösten och jamar inte lika högt som hon brukar och för närvarande så pratar hon inte så mycket som hon annars brukar. Förhoppningsvis får hon tillbaka rösten snart och är tillbaka till sitt gamla vanliga jag.

Igår var jag väldigt orolig för henne, och visst börjar det uppgå för mig att hon blir äldre. Det känns bara så konstigt med tanke på att hon inte visat några tecken alls på att hon åldras. Hon har inte blivit grå i pälsen, hon är lika rörlig som hon alltid varit, lika kelig och ”osocial” som vanligt så inte undra på att tiden har gått. Jag bara hoppas att jag har fel om det här fodret hon har fått nu och att vi inte märker av några tydliga biverkningar från det.

Sen är ju hela grejen med foder och för högt protein som har fått mig att undra hur skyldig man ska känna sig. Sen minst 5 år tillbaka om inte mer har hon ätit spannmålsfritt torrfoder, främst Orijen. Nyligen så bytte jag foder till Applaws, eftersom veterinären trodde att hennes svarta haka berodde på foderallergi mot fisk, men det behöver inte vara så. Både Orijen och Applaws är spannmålsfria, har högt protein-innehåll och återspeglar i torrfoderform vad katter ska äta rent naturligt. Katter är ju köttätare och är inte skapta för att hantera kolhydrater. Den lilla del kolhydrater de kanske får i sig på naturlig väg är maginnehållet på den gnagare de har ätit eller om de äter lite gräs för att förhindra hårbollar etc. Mer än 95% av en katts diet ska komma från animalier i någon form. Hill’s foder är enligt mig skräp, för majoriteten av innehållet är spannmål och kolhydrater. Första ingredienserna är ris och majs. Precis det som katter INTE ska äta, men jag får lyssna på veterinären så hoppas vi på att jag har fel och att Maja kommer må skitbra och leva i typ 10 år till tack vare foderbytet eller nått.

Egentligen hade jag ju hellre gått över att ge enbart blötmat, för märken som Mjau (som hon får nu) innehåller bara animalier och inga spannmål och har väldigt lågt proteininnehåll. Maja äter dock bara mousse och inte de med bitar. Då slickar hon bara i sig såsen, vilket är lite trist. Så därför ger vi primärt torrfoder till henne. Att bara ge blötmat är också krångligt, för då måste vi ge henne mat på bestämda tider och när hon har fått en fylld skål med mat som hon tar några dagar på sig att äta upp så tror jag att varken hon eller vi hade uppskattat den ändringen. Burken med mousse får hon ju enbart vid middagstid när vi fixar vår mat, för att hon inte ska tigga vår mat. Det har funkat bra, för istället så skriker hon sig hes efter sina grejer. I början fick hon en mush-bulle per dag, men efter ett tag tröttnade hon på dem så då gick vi över till mousse och det har fungerat bra. Innan fick hon då en med lax, men nu får hon Mjau Kalkon mousse istället och den älskar hon verkligen! Hon slickar skålen tom varje dag så det är bra. Frågan är dock om vi kan fortsätta ge den maten till henne, för veterinären sa att det är viktigt att hon bara äter det här fodret nu och inget annat. Dock så köpte vi också en burk med paté i samma Kidney Care formula så jag antar att hon får en halv sån per dag framöver istället. Om hon nu vill äta det d.v.s. annars får vi väl se hur vi gör…

Jag vill bara att min bebis ska må bra och leva för evigt eller nått, och jag vill inte behöva oroa mig något mer över henne nu… 😥

Normaltid är det enda rätta, och andra skitsaker…

Jag läste igår på omni.se att regeringen öppnar för att slopa tidsomställningen. Detta tycker jag är bra, så länge det är sommartiden som slopas. Varför? Jo, för att det är det mest logiska alternativet. Vintertid är ju nämligen vår normaltid. När det är sommartid så har vi flyttat fram klockan en hel timme, egentligen helt i onödan så att ha det på heltid är ju jävligt korkat, även om det i sig innebär att det kanske blir lite ljusare men det är för mig totalt ologiskt.

Något mer än det verkar jag inte ha att säga idag om det. Så då går vi vidare till annat privat prat.

Mer tankar kring högskoleprov och vårens studier.

När jag gick ut med att jag kommit in på matematik 2a som börjar på måndag och att jag dessutom senare ska skriva högskoleprovet så tyckte folk allmänt att jag är konstig som har så låga förhoppningar kring betyg och hur bra jag ska klara mig. Jag kan säga direkt att jag gör det av en anledning. Jag vill för en gångs skull i mitt liv vara realistisk, då jag har tidigare haft en tendens att förvänta mig typ guld och gröna skogar utan att ha direkt ”kämpat för det” och dessutom i samma veva då inte fått jättebra resultat. Jag har alltså förväntat mig höga betyg och bra beröm och istället presterat så jag knappt har klarat mig och fått kritik från lärare istället. Det är som sagt oerhört få gånger i mitt liv jag har kunnat klassa mig som duktig när det gäller studier. Enda gångerna det har hänt är något varit skitkul att utföra, vilket majoriteten av studierna jag har utfört inte har varit.

Jag är lite trött på det, och efter år av att inte ha studerat, varit typ skitnära att bränna ut mig (under 2017), tagit beslut om att omskola mig, vänta flera år till med Grand Danois 😥 och faktisk läsa både matematik och skriva högskoleprovet så vågar jag inte ha höga förhoppningar. Klarar jag godkänt och inte är i botten av de som skriver högskoleprovet så är det jättebra för min del idag. Sen innebär inte det att jag per automatik tänker (i dagsläget) bara prestera så jag precis kan få ett godkänt, utan jag tänker göra mitt bästa för att faktiskt lära mig matematiken. Förstå vad jag lär mig så jag vet hur jag kan applicera det på annat sen. I alla fall så långt jag orkar med tanke på hur min hälsa är idag. Klarar jag mig undan från bottenhögen gällande högskoleprovet så är det bra, men jag har lika stora möjligheter att typ få 1.5 också så det kan liksom gå precis hur det vill. Det handlar inte om att prestera lågt, utan att vara realistisk och försiktig och göra allt jag kan för att faktiskt förstå vad jag lär mig. Så nu vet ni det.

Kattskit och allmän oro över Majas hälsa

Majas nya robotlåda funkar i alla fall väldigt bra. Maja går på den flera gånger om dagen, och sju minuter senare så rensar den bort all skit och kiss som hamnat i lådan. Idag har vi haft lådan en vecka och vi får se när den tycker att det är dags för tömning. Har man tur kanske det räcker med att tömma den var 10:e dag eller så, men tillverkaren har själva sagt att ungefär en gång i veckan per katt är rimligt så vi får se när den säger till.  Maja har dock fått för sig att hon ändå ska gå på gamla lådan, men när jag får tummen ut ur röven så ska vi kasta den. Snart ska Majas tänder fixas också, då hon ska till veterinären för att ta bort tandsten. Jag hoppas att det varken blir för dyrt eller att ett antal tänder måste dras ut. Hon ska också ta ett blodprov den dagen för att kolla hennes värden. Veterinären rekommenderade det eftersom Maja nu är över 10 år gammal.

Det märks dock på Maja nu att något inte riktigt stämmer. Hon är dock lika rörlig och är sig själv så det är inte där problemen sitter. Nej, de sitter i hennes mun och på hennes haka. Hon har typ helt tappat intresset för att äta godis, vilket i sig kan bero på att hon älskar torrfodret för mycket, för det äter hon riktigt bra av men jag tror vi börjar märka att hon har ont i munnen, men snart är ju det åtgärdat så jag hoppas hon återfår sin godisaptit efter det.

Hon har också fortfarande problem med svarta prickar på hakan och hon får finnar som verkar göra ont. Vad det beror på är jättesvårt, men vi har gjort allt vi kan för att eliminera fisk ur hennes diet. Det enda som är kvar är lite fiskolja som finns i hennes nya foder. De som säger att katter är allergiska mot fisk, säger också att de sällan reagerar på laxolja, för det är utan proteinet från fisken som är problemet eller nått sånt men jag vet inte. Vi byter skålar varje gång vi fyller på nytt foder och nu har vi börjat torka hennes haka med lite blött papper, och i morse tvättade vi rent med tvål och vatten. Vi får testa det också för att hjälpa torka ut prickarna och finnarna hon får. Jag vill ju att min lilla bebis ska må bra, så vi får göra vad vi kan för att få henne att må bra igen. Jag hoppas jag oroar mig över henne i onödan i alla fall och att alla hennes problem snart är över.

I övrigt så passar jag väl på att njuta av min lilla lediga tid jag har fram tills matematiken börjar nästa vecka, för då får jag lägga ett par timmar om dagen för att lära mig det, men jag hoppas det kommer gå bra och kännas roligt istället för allmänt ångestframkallande…

Vad gör du idag?

 

Mina tankar kring senaste veckans äventyr med kattlåda och domäner…

Jag verkar gilla att skriva långa bloggtitlar för tillfället, men jaja – vad ska man göra, liksom? Idéerna har sinat i mitt huvud senaste tiden och allt har handlat om tråkigt skit som bara jag bryr mig om, vilket är som vanligt domäner och annat bajs (bokstavligt talat i det här inlägget). Jag har dock efter veckans äventyr insett hur jävla trött jag är på det här och hur mycket jag bara vill lägga allt onödigt bakom mig på riktigt för en gångs skull.

Majas nya kattlåda – Automatisk och gigantisk

Innan jag går in på äventyren med mina domänbyten jag hållit på med senaste tiden så vill jag börja med att prata om något roligare, nämligen kattskit. Som jag skrev för ett bra tag sen så ville jag ha en ny kattlåda till Maja och vi beställde till sist en så kallad Litter Robot. Den var skitdyr. Kostade nästan 7000 kronor med frakt men vi fick hem den snabbt. Den kräver nästan en kvadrat i yta, för vi köpte till en trappa för att hjälpa Maja komma in i den, men även för att hjälpa till att samla upp kattsanden som kan hamna utanför. Maja är nämligen expert på att dra med sig kattsand utanför lådan, vare sig det är vanlig kattsand eller pellets från PeeWee lådan, och kattlådans entré sitter väldigt högt upp.

Först ställde vi den inne i vårt TV rum, men idag flyttade vi den in i köket istället. Det tog ungefär ett dygn innan Maja började använda den. Första gången hon gick och kissade i den så blev jag förvånad. Jag satt och kollade på YouTube i rummet och Maja kom bestämt in, gick rakt in till kattlådan, nosade en hel del och efter kanske en minut eller nått så gick hon in, kissade och sen gick hon ut. Jag började filma när hon klev upp till entrén. Efteråt fick hon massvis med beröm och hon tittade på mig som om att jag kom från en annan planet. ”Jag har ju bara kissat, Mamma?! Varför behöver du bli så glad över det?!”.

Rätt kul blick jag fick. Nu har hon använt den säkert 5 gånger om inte mer, för hon har kissat mer än vanligt tror jag senaste dagarna. Vanligtvis går hon på lådan tre gånger på en dag, två för att kissa och en för att göra nummer två. Det är i alla fall jävligt trevligt att slippa bry sig om lådan. Maja kommer alltid ha en ren låda att gå på och vi kommer bara behöva tömma underdelen kanske en gång i veckan. Vi har köpt miljövänlig kattsand dessutom, men vi kommer inte spola ner detta i toalettstolen som vi gjorde med PeeWee pellets, men det känns bättre för sinnet att veta att sanden gör lite mer nytta än annan betonitlera. Sanden vi har köpt är den som fått absolut bäst betyg, World’s best Cat Litter. Den är jättedyr, men med tanke på att det bara är det som är använt som kastas så blir det nog drygt i längden. Vi köpte en tre kilos påse först för att prova, men snart ska vi beställa en större säck.

Kanske var det lite sent att köpa allt detta efter att Maja snart fyller 11 i april, men det skiter vi i. Det är hon värd och vi (men mest jag) är grymt trötta på lukten av kattskit och piss på toaletten, pellets som ligger överallt och rensa lådor. Nä, även om detta var en dyr lösning så är det värt det i längden. Även om det inte blir fler katter efter Maja (för det har vi redan kommit överens om, även om jag mycket gärna vill fortsätta ha katt efter Maja), så tycker jag det här systemet är värt det. Vi köpte också ny kattmat till henne, Applaws Cat Adult Chicken Senior till henne och hon älskar det fodret så mycket att hon typ tappat intresse för all annan mat vi ger henne så det är ju lite positivt. Det är utan fisk (undantag laxolja), för veterinären misstänkte att hon är allergisk mot fisk. Maja har skrivit mer om detta i sitt senaste inlägg.

Om allt är ok med Maja så kommer hon förmodligen lätt leva minst 5 år till, kanske förhoppningsvis 10 år till. Katter har ju stora tendenser att bli typ 18 år, liksom… Hon har i större delen av sitt liv fått riktigt bra foder och varit superfrisk vad vi vet. Dock har hon tandsten som ska åtgärdas om ett par veckor. Då ska hon också vaccineras igen och hon ska ta ett blodprov så vi får veta hur hennes värden är. Jag är rätt övertygad om att hon är fortfarande väldigt frisk, för hon visar inga tecken på att hon börjar bli gammal. Hon är lika rörlig som alltid etc. Och sitt gamla vanliga jag, där hon är allmänt osocial om hon kan och jävligt gosig och pratglad när hon får möjlighet. Min lilla bebis… ❤

Så var det allt med domänerna då…

Ja, här kommer uppdateringen för #intresseklubbenantecknar, eller nått. Jag har sagt upp min ameriksson.se domän, och det gjorde jag på grund av all irritation jag har känt gällande allt med domäner och sånt. Jag är så trött på det! Den kommer alltså inte förnyas när den går ut i Juli nästa år. Men fram tills dess kommer den vidarebefordras hit. Det jag gjorde var att jag letade upp ställen där jag kunde hantera domänerna utan kostnad för att låta Google Webmaster Tools crawla de olika sidorna och pekas om rätt till alla bloggars nya domäner. Det har varit ett riktigt jävla helvete och det tog dagar, om inte veckor att få ordning på allt. Än så länge är inte allt 100% under kontroll, men jag börjar närma mig. För det första så stämmer namnservern igen till egensajt.se vilket har tagit veckor att få ordning på…

Till sist hittade jag Namecheap och flyttade namnservern för bägge mina domäner dit och använde deras gratis dns tjänst. Det tog inte lång tid innan jag kände mig tvingad att skapa ett konto på deras webb hotell, för att typ återskapa min gamla multisite. Orsaken till varför jag köpte webb hotell igen var för att det kostade mindre än 100 kr för ett helt år och säger man upp det inom 14 dagar får man tillbaka pengarna. Hur jag än gjorde dock så funkade inte mina subdomäner. Trots att jag installerat SSL certifikat etc. Jag höll på att bli lagom galen. Saken görs ju inte lättare att min hjärna tror att allt alltid går i 190 när det inte gör det, så att bara vänta är något jag är skitdålig på. En minut kan kännas som timmar i min hjärna, när jag vill att något ska hända eller jag väntar på något särskilt. Sen efter några dagars testning hit och dit så gav jag upp och sa upp allting och till min förvånad så funkade det sen att crawla de flesta sidor i alla fall via Google Webmaster Tools, men jag vill inte hålla på med webb hotell längre. Nej, för privat bruk vill jag inget hellre än bara lägga sånt bakom mig. Och ska jag någonsin ha en .se domän igen så ska jag i så fall ha den på en tjänst som jag vet är bra, typ Binero eller så men jag har förmodligen inget behov av det. Och det är skönt.

Faktum är att jag skiter just nu det här med att bli hittad på nätet. Det kommer lösa sig till sist ändå. Nyligen kollade jag också upp alla mina gamla subdomäner (samt ameriksson.se där min gamla hemsida för mitt CV låg) och vad folk söker på för att hitta dem. Alla bloggar utom den här, min personliga blogg har typ inte fått en enda sökning på månader, så då är det ju verkligen skit samma med hur det går att skicka domänerna vidare. Antons blogg med nya domänen funkar nu också och den har fått ett flertal sökningar som är Grand Danois relaterade, så det är nice. Största anledningen till varför omdirigeringarna är viktiga är för gamla länkar som folk kan råka ha klickat på från gamla delade inlägg etc. WordPress i sig självt är dock duktiga på att omdirigera gamla länkar till nya men jag vet inte riktigt hur det funkar. Jag tror det har med inläggets s.k. post_id att göra som alltid är samma oavsett länk till inlägget.

Majoriteten av de som läser mina bloggar är folk som känner mig via sociala medier. Jag får en hel del Google sökningar, men de sökningarna gäller väldigt enskilda inlägg och det som folk söker absolut mest på är min lösning för känsliga näsor, där man använder sesamolja och särskilda näsprayburkar köpta från bodystore för att slippa blöda näsblod som en tok. Över 90% av alla som söker på något kommer hit enbart för det inlägget. Sen är det lite spritt gällande min tandställning och några få sökningar kring Fibromyalgi och bloggar om Aspergers Syndrom. Detta är liksom grejer jag skriver om extremt sällan, så jag tycker knappt det är lönt att försöka då.

Det jag helst hade velat att folk skulle söka på för att komma hit är väl grejer om unika perspektiv, intressanta bloggar, humor etc. Jag vet att jag skriver mest om mitt vardagsliv, men det är sällan inläggen är i stil med att ”först gick vi dit, sen gick vi hem och sen tvättade jag strumpor”. Nä, som sagt – majoriteten av er är folk jag känner via sociala medier, där de flesta kommer först från Facebook, följt av Twitter och ytterst (om ens någonsin) från Google+. På sistone har jag dock fått många kommentarer på mina inlägg på G+ och det är något nytt vilket jag är tacksam för. Dock är kommentarer alltid som trevligast att få här på bloggen istället för på sociala medier, men hellre lite respons där än inget alls överhuvudtaget.

Jag bloggar ju främst för mig själv, för att få ut all skit som sitter i huvudet som inte kan hanteras på något annat sätt, men man vill ju gärna känna att det man upplever kan hjälpa någon annan och därför är det viktigt för mig att ha läsare som kan lära sig nya saker av att få höra mina åsikter och perspektiv på saker och ting.

Men nu är det i alla fall slut med allt tjafs om domäner på ett bra tag. För nu har jag alla bloggar där jag vill ha dem, på diverse ställen via WordPress.com.

Underbart!

Medan jag skrev det här lyssnade jag dock på den här spellistan på Spotify: