Jag har haft konstant rosa hår nu i över ett halvår tror jag, kanske nästan ett år, men efter alla dyra utgifter i samband med flytten samt det eviga problemet med beläggningar i hårbotten så börjar jag tänka annat när det gäller barret på skallen.
Jag trivs i alla fall bra med rosa hår. Jag gillar att sticka ut från mängden, för det första! Min tanke dock från början var att rosa först, sen ha lite andra roliga färger såsom lila och blått, men såsom allt känns med pengar och hur mycket allt kostar så vill jag inte spendera mer än nödvändigt nu. Särskilt med tanke på att jag inte alls vet hur min ekonomi blir när CSN tar slut i oktober och vad som händer om jag inte lyckas hitta jobb under skoltiden.
Nä, min plan just nu sen ett litet tag tillbaka är att låta det rosa tvättas ur, och sen får jag väl bara blekt blond ett tag tills att jag antingen klippt bort allt eller att jag gör en toning/färgning som är så lik min originella hårfärg som möjligt så jag bara behöver klippa mig sen kommande åren istället för att göra massa andra dyra behandlingar. Hade jag fortsatt göra detta under ett helt år blir det närmare 10 000 kr per år jag lägger bara på mitt hår. När jag börjar tänka på det just nu efter flytten så känner jag bara att det är en månads utgifter, så nä – så viktigt är det inte just nu att ha rosa hår.
Ett annat problem som är den mest bidragande faktorn till varför jag funderar på att sluta bleka och ha roliga hårfärger är det eviga problemet jag har med beläggningar i hårbotten. Det kliar nått så ofantligt mycket, men jag vet inte om jag har torr hårbotten, har tvättat håret dåligt eller om det är mjäll. Det är i alla fall riktigt jävla asjobbigt. Värre blir det när jag fortsätter använda mig utav veganska schampon utan ”skit”. D.v.s. silikonfritt, sulfatfritt etc. Efter ett tag så blir det beläggningar som är så svåra att få bort att jag tvingas använda mig av typ Head & Shoulders för att få bort det, eller något annat schampo som löddrar mycket bra. Ofta är dessa schampon inte veganska, vilket är otroligt irriterande.
Jag har köpt hem Urtekrams mjällschampo med nässla, och det funkar ok. Det kliar fortfarande, det drar ur färgen som in i men det känns lite bättre i alla fall med det. Dock gissar jag att det bara är en tidsfråga innan jag måste tvätta håret med Head & Shoulders igen. Även om urtekrams schampot löddrar helt ok och det känns rent efteråt så har jag ändå svårt som fan att få bort alla beläggningar som sitter väldigt djupt.
Jag får se hur jag gör i alla fall, men jag är nästan bestämd nu att jag inte färgar om det rosa nästa gång det är dags för klippning och färgning utan då lär det bli bara klippning eller en färgning/toning som är så lik min originella hårfärg som möjligt istället.
Ja, även om saker och ting sakta men säkert börjar bli bättre så är hon lite rastlös när hon är vaken. Hon har ju fått ett riktigt bra klösträd som är stort, men hon har inte lekt i det så jättemycket sen hon fick det, mest sovit i det. Jag försöker göra klätterställningen lite mer intressant genom att gömma godis på varje del, och det gillar hon. Det är dock mer vanligt att istället attackera mina och gästernas fötter, bita oss i fingrarna och gå dit hon inte får istället för att busa och hoppa i klätterställningen eller med alla tusen leksaker hon nu har tillgodo. Hon gillar iofs att leka med en boll jag har fått låna av min granne samt en tunnel, så det är bra. Jag ska också dränka klösträdet i kattmynta också, men inte just idag… För att få bukt med bitandet ska hon få en bit kycklinghals lite oftare istället.
Uppfödaren ”tjatar” om att skaffa en till katt, men eftersom det sakta men säkert blir bättre så är det inte av intresse. Hon sover om nätterna utan någon vidare aktivering på kvällarna sen några dagar tillbaka och hon börjar lystra på dels sitt namn men även ”Nej”. Jag får just nu bara panik när det gäller tanken om en till kattunge på alla sätt och vis. Jag menar, en till anledning till varför jag valde att köpa kattunge hos den här uppfödaren är för att hon var den första som sa att jag kan börja med en. Hon har också påpekat att hon har bara sålt ensamma kattungar till köpare och det har aldrig varit några problem med att de har varit själva. Nu har jag också köpt in alla saker som behövs, och rastlösheten kan ju ha kommit för att jag exempelvis köpte klösträdet lite för sent, istället för att ha haft det här från början.
På mina små 30 kvadrat vill jag inte återgå till att inte kunna sova om nätterna, om det då en till buse att hålla koll på. Med min allmänt jobbiga hjärna, nervositet och nojighet så orkar jag bara inte med det. Uppfödaren säger dock att har man två så busar dem med varandra och låter en vara på nätterna, men jag vet inte om jag litar på det. Om inget annat så vågar jag helt enkelt inte. Jag ska ha flera katter, det är typ bestämt, men nästa lär bli en vuxen/jämngammal katt med Majken på förmodligen foder eller som omplacering. Det blir INTE några fler kattungar på ett bra jävla tag! Nä, då ska jag bo i en större bostad med ett dedikerat kattrum så jag kan sova om nätterna utan att oroa mig för att huliganerna håller på och driver mig till allmänt vansinne. Hade jag dessutom bestämt mig för två kattungar från början så hade jag köpt två redan. Nu började jag med en och det får jag leva med.
Sen har jag inte råd. I alla fall inte i mitt huvud, då jag räknat ut att Majken för det första blir dyrare än vad jag trodde i månadskostnad. Det blir 300 kr bara för Mush, ytterligare 100 kr eller nått för torrfodret som hon ska utöver det, ca 160 kr i försäkring och typ 200 kr på bara kattsand. Särskilt om jag tänker gå över till en bättre sand. Den sanden jag har nu är samma som uppfödaren, men det enda positiva med den är att det blir bra klumpar och att den är dryg. I övrigt så stinker den som fan och nu har den börjat damma nått så ofantligt mycket, så jag ska byta när den här påsen tar slut.
Jag hade räknat med typ 700 kr för två katter i månaden inklusive allt, men det är priset för bara en. Att också punga ut med ytterligare 10k för en kattunge känns lite jävligt för plånboken också då jag upplever att jag tömt bankkontot inför flytten. Det kommer ju så klart stabiliseras nu när jag har köpt allt (förutom dammsugare ungefär), men det är löjligt mycket pengar som lagts på den här flytten så nu vill jag hålla i slantarna så mycket det går. Sen blev jag också beviljad bostadstillägg så det är också bra, men trots det så upplever jag mig själv som urfattig just nu och får nästan panik i tanke på att spendera mer pengar på saker jag faktiskt behöver. Jag är till och med osäker på om jag ska ha kvar mitt rosa hår. Dels så börjar jag kanske tröttna lite på det, men inte av färgen direkt utan mer andra konsekvenser, men det kan vi ta i ett annat dedikerat hår-inlägg.
Majken har också de senaste dagarna blivit extremt mammig. Hon vill vara nära, upp i fejset och gosa. Häromdagen ville hon vara min nackkudde, så ja då fick hon vara det ett tag, och sen så vill hon typ att jag ska bära henne när jag sitter ner. Jag visar på foton nedan hur det kan se ut:
Majken vill vara min nackkudde i ena poängfåtöljen jag sitter mest i. Gulligt! Och varmt samt skönt för nacken!Majken vill vara så nära hon bara kan. Tekniskt sett att ”bli buren” fast hon sitter i mitt knä.
Hennes mammighet är superhärligt, då jag vill ha en katt som är gosig, och intresserad av mig också, vilket Majken är. Hon är en trygg, social, nyfiken katt som verkar tycka om allt och alla. Henrik är hennes bästa kompis och för några dagar sen fick hon leka med grannen och hennes katter vilket också gick mycket bra. Idag har vi varit hemma hos Henrik, men det tog lång stund innan hon varvade ner och kunde sova lite. Det var nog lite för mycket andra dofter där och att bara leka var lite svårt, men hon lekte med tunneln vi hade köpt och en mus-leksak, men hon gick också omkring mycket och bara undersökte allt. Majken har idag varit vaken större delen av dagen så nu när vi kom hem ville hon bara upp och gosa med mig, och nu ligger hon och sover bredvid. Bild på det kan ni se högst upp i inlägget som den så kallade ”featured image” bilden.
I det stora hela är jag hoppfull i alla fall att saker och ting börjar gå åt rätt håll. Jag har hittat rutiner också som gör att jag börjat sova också om nätterna. Jag är inte alls lika rastlös längre heller när jag är i lägenheten så det börjar också bli bättre. Tids nog så kommer detta bli väldigt bra tror jag, men som sagt – inga fler kattungar på väldigt länge, tack! 😉
…och det känns väl sådär. Vi har vetat om det i säkert ett år nu att folk i huset vill ombilda och i förra veckan så hade dem en stämma för att rösta om det här. Vi röstade nej och deltog inte på stämman heller. Det blev ett ja, med mycket små marginaler och om ett tag är det väl dags att gå och prata med banken. Sen får vi se vad som händer.
Jag är rätt oroad över att det blir ombildning. Hur man än gör så blir det inte ett bra resultat…
Alla säger att ombildning är skitbra, för man sänker sina kostnader rejält. Det kanske stämmer för en del, men efter våra beräkningar som vi har gjort så måste vi också amortera, vilket leder till att denna ”besparing” vi gör är ca 1500 kr. Det märks knappt för vår del. Enligt bostadsrättsföreningens beräkning så skulle vi spara ca 4300 kr i månaden, men detta stämmer alltså inte. Nog för att jag är stenhård på att man alltid ska amortera om man köpt sin bostad. Man ska alltid sträva efter att vara skuldfri, men detta känns bara löjligt.
Själv så trivs jag med att bo i hyresrätt, även om det finns både fördelar och nackdelar med det. Det finns det med allt boende egentligen. Bor man i hus och pannan går sönder – ja då får man betala många tusenlappar, men å andra sidan vad jag vet, så kan man bo väldigt billigt och väldigt stort om man bor i hus i jämförelse med lägenhet. Vi bor stort. Nästan för stort för vad vi behöver egentligen, men vi trivs trots den dyra hyran på närmare 11k i månaden inkl varm och kallvatten. Vi bor ju i en stor fyra på ca 95 kvm med en jättefin utsikt och skitbra läge. Någon annanstans i stan hade man egentligen inte velat bo…
Eftersom vi kände till ombildningen rätt länge och för ett tag sen fick reda på att det skulle förmodligen gå igenom, så har vi varit tveksamma till det hela. Det enda positiva med att köpa sin lägenhet under ombildning för vår del är att vi har möjlighet till en relativt hög vinst om vi lyckas sälja den(som vi självklart måste skatta på). Men å andra sidan vill vi ju bo här och ingen annanstans. Jag personligen har tittat lite på de olika nybyggda områdena i Växjö stad, och även om man är ”sugen” så har jag fan ingen lust att exempelvis på i en trea med samma hyra som vi har idag och som är ca 25 kvadrat mindre och med bara en toalett. Vår lägenhet idag har dessa fördelar, eftersom vi bor i en fyra.
Datorerna har sitt eget rum, vi har ett gästrum (som aldrig används, för vi får nästan aldrig besök som ska sova över) och vi har ju självklart ett eget sovrum och ett stort vardagsrum. Och så har vi två toaletter! Det har räddat mig många gånger. Det enda jag hade velat med den här lägenheten är att sovrummen kunde gärna få vara lite större. Gäst och datarummet är på ynka 9 kvm vardera och sovrummet på 12. Själv hade jag velat att dessa rum skulle vara mycket större. Men det får duga. Det har funkat i snart 3 år, så nog fan lär det fortsätta funka. Den dagen man får möjlighet att bygga sitt drömhus så ska allting få plats i alla fall!
Jaja, idag var i alla fall första gången på det här året som vi åt lunch på balkongen. Det kändes som sommar när solen värmde som mest. Snart är den här på riktigt. Hoppas den varar extra länge i år och kommer mycket tidigare än vanligt.
