Saker och ting börjar bli lättare, både fysiskt och psykiskt!

Och med lättare så syftar jag på många saker. Mest skolan, men också när det gäller min personliga hälsa. Jag börjar nämligen minska i vikt, både i kilon och i centimetrar och det känns underbart att det börjar gå åt rätt håll.

Fantastiska klasskompisar och vänner för livet?

Ja, om vi ska börja med skolan så måste jag bara fortsätta sprida glädjen jag känner över att jag har fått stanna på Newton och börjat lära mig c# och .NET programmering tillsammans med mina nya kurskamrater. Vi trivs så bra ihop och i fredags så gick vi ut och käkade 10 personer av oss (inkl mig själv) och hade en utmärkt trevlig kväll. Vi åt på Grand som ligger nära bergsgatan, Triangeln och Möllan och efter ca 3.5 timmar så gick vi vidare till ett ställe som låg på våningen över vilket var ett biljard och shuffleboard ställe. Det var riktigt roligt.

Middagen jag åt på Grand. Galet gott, men mycket liten portion. Den bestod av diverse grönsaker och diverse svampar.

Jag hade tänkt ta och äta både förrätt och varmrätt, men när jag pratade med han som tog vår beställning så sa han att varmrätten var väldigt stor. Dock så stämde inte det för alla oss som beställde veganskt. Förutom mig själv finns det en vegan och en vegetarian i klassen, och några fler som funderat på att gå över till att äta mer etiskt och hälsosamt, så det är skoj. Det känns skönt att det här stora livsvalet för min del inte blir så ifrågasatt som det annars kan bli. Vi fick en fantastisk varmrätt med diverse grönsaker och svampar med vaxbönor och det var jättegott, men jämfört med alla andras varmrätter så var det en minimal portion. Så fort som jag hade ätit upp så beställde jag in en påse salta chips för jag blev absolut inte mätt.

Efter kl 20 ungefär så var vi tvungna att ge upp vårt bokade bord, och efter att alla hade druckit upp sina drycker så drog vi till spelstället. Jag var den enda som inte ville spela något, men till sist så provade jag lite shuffleboard i alla fall. De första gångerna gick det som det brukar göra, d.v.s. riktigt dåligt eftersom jag har sån kass motorik och en kropp som inte fungerar optimalt. Dock en stund senare efter att jag tagit ett break igen så provade jag igen och helt plötsligt gick det fantastiskt bra. Jag skrek av glädje och blev riktigt imponerad av mig själv. Det brukar liksom inte hända att det jag vill att min kropp ska göra är det som sker, men denna gången förvånade jag alla. Vi stannade ute till strax innan 23 och sen fick jag sällskap till Södervärn av en klasskompis för säkerhets skull och sen tog jag bussen hem därifrån.

Vikten börjar gå neråt och det går snabbt med centimetrarna!

Sen nån dryg månad tillbaka har jag börjat ta tag i min vikt och hälsa rejält. Egentligen började jag med detta när sommarlovet i år började, men för de första två månaderna eller så hände inget särskilt. Förstår du engelska kan du läsa mer detaljerat om allt det här i ett blogginlägg jag har skrivit om det. För att sammanfatta så åt jag mycket mängder mat, och jag fokuserar på näringsämnen och fibrer och jag räknade inga kalorier. Vikten stod dock still men jag ökade inget vad jag kände på kläder och annat. Jag minskade några få centimetrar runt magen, men sen fastnade jag. När jag kom hem från min resa till Norrland så ville älsklingen köpa in en ny våg. Sista gången jag vägde mig på den sa den att jag vägde 76 kg, men då hade jag alla kläder på mig också, så jag vägde ungefär 74 om det stämde.

När vi hade köpt den nya vågen så började jag igen att räkna kalorier, men jag hatar att räkna kalorier, för det känns så begränsande! Särskilt med tanke på vad jag lärt mig om kost och hälsa de senaste åren. Därför fokuserar jag fortfarande mest på näringsämnen och fibrer, men jag försöker hålla allt jag äter kalorisnålt och det har gått över förväntan. Sen jag började med det här har jag nästan inte ätit något onyttigt heller och jag äter fortfarande vad jag vill. Minst 4 dagar i veckan äter jag alla dagens måltider enligt WFPB och veganskt. För att behålla min gamla vikt på ca 75 kg behöver jag äta runt 1800 kalorier per dag enligt cronometer som jag använt mest, men sen den 15 augusti så äter jag ungefär 1200 kcal istället. Under sommaren 2019 första två månader så åt jag runt 1800 kcal, så inte så konstigt på så vis att vikten stod still. Det innebär att alla läkare inom WFPB världen som säger att man inte behöver bry sig om kalorier ifall man äter enligt den modellen inte stämmer för alla, för det stämde inte för mig. I alla fall inte den här gången. Så fort jag började med det för en månad sen så började vikten rasa neråt. Sen dess har detta hänt:

  • Minskat 3 kg i vikt
  • Gått ner ungefär 7 cm runt magen(bukfett), från 97 cm till 90 cm
  • Övriga fettdepåer som jag samlat på mig på överkroppen runt bysten har försvunnit nästan helt, men har inte mätt mig alls, jag har bara sett att det är borta eller minskat rejält.
  • Minskat minst 7 cm runt midjan (där jag är som smalast) från 85 cm till 77 cm
  • Minskat 3-4 cm runt låren och gått ner ungefär samma runt stussen.
  • Gått från 26 i BMI till under 25.

Den här vågen vi använder är rätt häftig, för den håller koll på typ allt. Både BMI, fettmassa, vattenvikt och muskelmassa samt hur många steg per dag man tar. Mitt mål är i första hand att gå ner 10 kilo, och jag har ungefär 7 kg kvar till det målet. När jag nått det så tänker jag försöka gå ner 10 kilo till. Mitt slutgiltiga mål, om jag kan nå det är att återigen väga runt 55 kg, med ett bukomfång och midjemått på 65-70 cm och ett BMI på ungefär 20. Det kan låta löjligt lite, men det är vad jag har vägt i alla vuxna år innan jag gick upp alla jobbiga kilon. Därför vill jag återgå till det. BMI är lite jobbigt med, för jag har haft allt mellan 18.5 och 20 medan jag har varit i min ”originalstorlek”, men det är för att alla sidor säger olika när man går in och kollar. Med såna mått så hade jag varit mycket hälsosam, utan att vara anorektiskt smal och mycket säker från att drabbas av diverse dödliga sjukdomar som övervikt bidrar till.

För att förtydliga mer för att undvika missförstånd och dumma kommentarer som att jag vill bli anorektiker och att jag inte borde gå ner alls för att vara mullig gör att jag ser normal ut, fast ni vet att jag vantrivts med detta i över 10 år nu. Målet utan att nämna centimeter och kilon är att trivas med min vikt, vara utan putmage, dubbelhakor, slappa armar och feta lår och kunna känna att kläder är lättare att hitta och de sitter bra. Jag säger inte att jag vill återgå till att använda leggings och klä mig ”tjejigt” igen, absolut inte – det är inte min grej! Dock så vill jag tekniskt sett vara i storlek 36 eller S igen, istället för L eller XL och 42-44 som läget är nu och har varit alldeles för länge.

Jag hade också velat återgå till ha storlek 70A i BH, för de senaste åren har jag legat på 85B, vilket är skitjobbigt. Jag gillar inte att ha ”kvinnliga former”… Dock är risken liten har jag hört att gå ner i kupstorlek iaf när man gått upp i vikt och sen går ner igen. Jag har hört av många som fått större bröst när de gått upp i vikt och sen fått behålla sin B eller C kupa efter viktnedgången. Blir det så får jag väl överleva det, men jag hade helst återgått till att ha minituttar så jag kan känna mig mer bekväm i mitt val av klädsel. Att ha kvinnliga former funkar inte lika bra när man klär sig manligt ju… och jag vägrar återgå till att klä mig kvinnligt igen. Det är illa nog att jag har varit tvungen att köpa byxor och några t-shirts på damavdelningen bara för att inget annat passar min ”feta” kropp under de senaste åren när vikten eskalerat ännu mer ohälsosamt. Tack och lov så har jag ändå kunnat använda byxor och shorts från Dressmann den senaste tiden ändå, men det tackar jag mest Dressmann för, för att de har byxor som passar mina feta lår och ”stora” mage.

Förhoppningen är också att jag kommer bli piggare och orka mer, samt att jag ska kunna röra på mig mer. Hur lång tid det kommer ta innan jag når de här målen återstår att se. Det får ta den tid det vill, men nu är jag i alla fall på god väg att lyckas. Fortsätter det i den här takten, där jag i snitt går ner 500 gram i veckan och ungefär 1.5 – 2 cm över magen så lär jag ha nått en lång väg lagom till jul i år. Då borde jag väga dryga 60 kg och ha ett bukomfång på ungefär 75 centimeter vilket hade varit fantastiskt! Men det är under förutsättning att det fortsätter i samma takt, att jag håller fast i de nya kalorisnåla matvanorna och att jag inte når någon etapp där vikten står stilla eller ökar utan anledning under en lång period. Målvikten inklusive allt borde jag ha nått inom 6 månader till 1 år om allt bara fortsätter och att det sen stannar där. Risken är ju stor att vikten stannar av under vintern, särskilt om jag inte kommer röra mig lika mycket då, men jag hoppas att jag kan fortsätta göra det ändå på något vis, eftersom det hjälper så mycket i mitt fall.

Vikten går ju snabbare neråt om jag rör mig mer också och ungefär sen skolan började så bestämde jag mig för att ta dagliga promenader så ofta som möjligt. Att bara gå fram och tillbaka till tåget från hemmet och skolan ger en motionsrunda på ungefär en timme per dag och 5000 steg samt ca 5 km, och det är det målet jag har satt. Oftast dock får jag in den mesta motionen på helgen, men vikten fortsätter ändå gå neråt tack vare att jag äter mycket bättre nu. Det är sällan jag har gått en sådan motionsrunda som planerat, för när jag har varit i skolan så har jag oftast mycket ont i kroppen, men på något vis lyckas jag oftast få in ungefär 5000 steg ändå per dag vilket är bra.

Jag bara hoppas jag lyckas den här gången, och att jag lyckas behålla min vikt när jag väl nått målet. Om jag är där om ett halvår eller ett år eller kanske mer får tiden utvisa, men jag är på god väg att skapa nya hållbara matrutiner och om saker går åt rätt håll så blir jag säkert vegan snart med. Ibland känns det som om att jag har ingen lust att vänta längre med det, men vi får se vad som händer.

Den dagen jag i alla fall kommer bli vegan så ska jag stanna som vegan. Punkt slut!

Minskad stress, kaloriräkning(💩) och ostadigt sommarväder…

Efter förra inlägget så känns saker otroligt mycket bättre. Det blev ingen direkt kaos situation efter att jag rensat Facebook på personer som jag inte behöver ha kontakt med och det är skönt. Jag pratade ut med vännen om hur jag kände och upplevde alls och det blev inte alls den bittra situationen jag förutsett utan snarare tvärtom, så det är skönt. Sen dess så är det som ett väldigt stort moln har lättat och jag hoppas känslan håller i sig.

I övrigt så fortsätter livet som vanligt. Jobb på valfria timmar som ofta blir mellan 11-15 istället för vad jag först hade planerat och hoppats på, vilket är 8-12, men jag har varit så trött att jag ofta behövt sova vidare ett par timmar och eftersom jag väljer mina timmar helt själv så innebär det ett litet förskjutet arbetsschema. När jag väl sitter och jobbar så är det som vanligt. Snigelfart och nästan ingen energi. Jag börjar bli rätt trött på att vara trött, men jag känner ändå att det förmodligen kommer bli lite bättre om några månader – under förutsättning att inget katastrofalt dåligt händer d.v.s.

Kaloriräkning och allmänt bajsprat

Vi har börjat räkna kalorier igen, men det är mer för att se till att man inte äter för mycket. Jag har börjat göra storkok på linsgrytor av olika slag som jag äter till lunch, och med havregrynsgröt till frukost så kan jag ofta få ihop det dagliga fiberbehovet på dessa två måltider. Mitt mål är egentligen inte att bry mig om kalorier, för det jag har lärt mig är att det spelar inte så mycket roll – om man äter så nyttigt man kan (WFPB), vilket jag sakta men säkert försöker lära mig själv att göra. Jag gör detta genom att försöka promenera och maximera samt bibehålla mitt fiberintag. Första målet just nu är att större delen av dagarna i veckan (kanske 5 av 7 dagar) nå minst 25 gram fiber per dag. När detta funkar och är mer standard än undantag så är målet att öka det ännu mer, kanske till 40 gram och sen plussa på det tills att man kanske når så högt och normalt som 100 g. Visste ni, förresten att våra förfäder faktiskt åt minst 100 gram fibrer på en dag? Det rekommenderade dagsintaget av fibrer på 25 g är faktiskt för lågt, så ju mer fibrer desto bättre. Kolla videon nedan för mer information om det:

Och här är en till!

Jaja, nog om bajsprat. Vi går vidare till nästa ämne; sommarväder…

Sommarvädret är aldrig perfekt

Det känns som om att sommaren numera inte är något att räkna med längre. Det man förväntar sig, i alla fall i mitt tröga lilla huvud är att shorts kan man ha redan i början av april, majväder är lagom varmt, juni är svinkallt, juli stekhett, augusti är lagom varmt igen och sen är det typ höst eller nått sånt tråkigt. Numera och under de senare åren sen jag började bry mig om vädret så känns det som om att vi har sommar i mars och lite här och där i april och maj. Sen tar sommaren en paus, det är antingen regn och 17 grader eller så är det värmebölja i 6 veckor. Sen så blir Augusti och september väldigt varma och hösten är nästintill regnfri. Det är iaf så jag har upplevt våra 4 årstider de senaste åren. Åtminstone känns det så, även om verkligheten säger annat. I mitt huvud går ju saker och ting i supersnabb fart och går saker och ting långsamt så känns det extremt jävla långsamt för mig, så därför är det lite svårt att hålla koll och vara uppmärksam på förändringar. Årets sommar har hittills var ok, även om den har varit lite ”kallare” än normalt. Dock så har det varit shortsväder ändå och jag har börjat inse att det behöver inte bli över 23 grader för att det ska vara ok väder. Det räcker med att solen är framme och att det inte blåser för mycket samt att temperaturen är någonstans mellan 15-20 grader för att man ska kunna må gott av sommarväder. Jag gillar ändå inte att ligga på stranden och jag hatar att bada. Däremot är det nästan jobbigt att vara ute och gå om det är för varmt och då är det att föredra om det är under 20 grader än över. Det handlar ju också om hur svalt eller fuktig luften är, men oavsett vilket blir jag svettig som fan när jag rör på mig, så det är skitsamma. Det känns i alla fall som om att årets sommar regnat bort till sist. Det har regnat där vi bor nästan varje dag sen vi flyttade och det regnade säkert en hel del innan vi flyttade med, men där märkte vi det inte lika mycket som vi gör i nya bostaden. Jag bara hoppas att det blir en lång sommar. Här i Malmö är det inte lika mycket björkträd har jag märkt så har man tur så tar det kanske nån månad extra eller så innan allt det gröna börjar försvinna här. Det hade varit bra, för grönskan är det jag uppskattar mest mer än trevliga temperaturer.

Ja, det blev en lite längre uppdatering än vad jag hade planerat, men så får det bli. Nu vet ni lite mer av vad som hänt och det enda jag gör nu är att fortsätta blicka framåt, räkna lite kalorier, maximerar mitt fiberintag så mycket som är möjligt och jobbar när jag behöver. Vad gör ni den här sommaren?