Kategorier
Relationer och kärlek

Nu går vi vidare i singellivet…

Och allt stannar som det har varit sen jag blev singel. Senaste veckorna här har varit lite väl för ”jobbiga” rent tankemässigt, så jag orkar inte mer. Nissen på EH, kommer jag lägga på hyllan, för självklart sabbade jag något som gör att det förmodligen inte är lönt att gå vidare. Det kan ju ändras så klart, men då får nästa steg komma från honom och inte från mig. Jag känner fortfarande likadant så klart, men jag tänker inte fortsätta som jag har gjort.

En frisk fläkt gav mig galna idéer…

I fredags så fick jag idén att jag skulle sitta ett par timmar på förmiddagen på det Espresso House där han jobbar. Till min lycka så öppnade han den dagen och jag fick sitta och se hur han jobbade i ungefär tre timmar, samtidigt som jag lyssnade och deltog i en föreläsning. Det var otroligt intressant, och när jag kunde så tog jag lite pauser och passade på att prata dels med honom men även med andra personer på EH. Det var väldigt roligt och att se hans energiska och spralliga energi och en total frisk fläkt. Jag berömde han för det, för det är så sällan man ser någon som älskar sitt jobb så mycket. Jag bad om hans namn i alla fall, och berättade mitt så det var bra. Dock så skulle jag ha stannat där. Till min dumhet så bad jag innan jag åkte därifrån om vi kunde hålla kontakt online. Jag syftade främst på att chatta via Messenger eller liknande, men han tolkade det som om att jag ville bli vän på FB och då gick det käpprätt åt skogen. Jag märkte hur besvärad han blev och han sa ju nej så klart. Efter det så kände jag mig så korkad och dum, så jag åkte dit innan idag igen och satt ett par timmar och pluggade. Sen när han kom till jobbet så passade jag på att be om ursäkt. Han betedde sig inte som han brukar, men han kan ju ha haft en jobbig helg eller nått annat. Det behöver ju inte bero på mig, men stämningen mellan oss är ändrad, vilket är tråkigt. Och det gör att jag kommer backa och inte ”gå på” så hårt som jag har gjort tidigare.

Jag kommer inte aktivt gå dit bara för att träffa honom. Detta trots att jag vill ha det som en ny vana att sitta på ett annat ställe och plugga ibland, bara för att få en ny miljö. Det har varit trevligt att sitta där även om han inte var där större delen av tiden idag. Hur ofta jag gör det återstår att se dock, men max en gång i veckan. Jag kan ju inte spendera alla matpengar som sagt på kaffe och fika.

Jag ska sluta helt med dejting-appar etc.

Jag har tagit bort mitt konto helt på Happy Pancake. Jag stod helt enkelt inte ut med alla nissar som hörde av sig, sket i att läsa profilen och bara ville träffas hela tiden samt ge mig komplimanger. Jag hade ju aktiverat profilen igen, bara för att jag kände mig så redo att gå vidare med att hitta någon ny men det gick åt skogen praktiskt taget direkt. Att få komplimanger är inte fel, men på det sättet jag fick det känns det som om att de ser inte mig för den jag är, och utgår ifrån att jag är som vilken annan tjej som helst. Detta är ju så fel, så fel. Jag installerade också appen Good Ones igen på mobilen, men självklart var det också (igen) en total besvikelse. Allt kostar ju. Se vem som gillat dig? Det kostar. Chatta med nån? Kostar. Allt jävla skit kostar. Och jag vill inte betala ett öre för att träffa nån. Nej. På det korta dygnet jag hade min aktiverade profil där igen så hann 59 personer gilla mig. Det är lite galet många personer och när jag inte kan se vilka de är – nä, då skiter jag i det.

Blir det så att min nästa pojkvän och kärlek i livet inte är J eller han på EH, nej, då är nästa person någon helt annan som jag bara träffat rent lokalt och fallit för. Tills att det händer så tänker jag fortsätta som jag har gjort. Det är alltså att ”njuta” av singellivet och min lägenhet etc. Detta fast jag inte är så duktig på att vara ensam hemma längre. Dessutom vill jag fortsätta träffa Henrik så ofta som jag gjort bara för att det är så trevligt. Det finns ju inga hinder för det heller så. Jag är ju inte liksom inte särskilt missnöjd med hur livet är just nu. Det enda jag längtar efter egentligen, även om jag vill ha en konstant partner att pussa och krama på samt sova bredvid, är ett heltidsjobb. Jag vill ha en heltidslön. Och en större bostad. Självklart längtar jag ju efter Grand Danois, men heltidsjobb och en bra lön är det jag hade velat ha mest av allt just nu. Spara till kontantinsatsen, få fast anställning och sen boka in mig på bästa BoKlok projektet är mina fokusgrejer just nu. Före det är det ju så klart skolan som gäller. Och hitta LiA, som verkar vara totalt jävla omöjligt i dagsläget, så skolan lär få placera mig någonstans i slutändan.

Det som är skönt är att jag vet i alla fall att jag har en person som gillar mig, som är värd att vänta på om det nu blir så i framtiden. Det är ju J så klart, men pga avståndet och allt annat så får vi se om det ens blir av. Jag är i alla fall mer redo att gå vidare nu, även om jag vill ha allt kvar som det är nu. Jag vill alltså äta kakan och ha den kvar. På ett vis kan jag faktiskt ha det så.

Det gäller bara att undvika dejtingsajter och hitta nån annan nisse allt för tidigt. Och sen hoppas jag på nått vis att han på EH, tar nästa steg, men jag räknar absolut inte med det. Jag tror inte han är intresserad av mig alls, han är säkert bara snäll och trevlig mot alla.

Det är säkrast så. Och därmed går jag vidare och stannar som singel ett bra tag till.

Kategorier
Vardagsliv

Min sommar i Norrland och Stockholm 2019 – Del 2

Det här är en serie blogginlägg som kommer publiceras långt efter att jag har varit i Norrland, just på grund utav att det är en dum idé att ens hem blir rånat, för att man skriver i real-tid att man inte är hemma. Inte för att ni direkt vet var jag bor, men ändå. Nu vet ni det. Då kör vi!

Nu har jag varit i Norrland i ungefär 4-5 dagar och på den tiden har jag hunnit med att träffa lite vänner till familjen, ätit gott, programmerat, gått omkring på gården, åkt lite bil och varit i lilla fritidshuset. Sen har jag också slagits med mygg! Fy fan vad mycket mygg det är här uppe i år! Jag har fått rejäla bett på fötterna framförallt, där jag blivit biten när jag suttit ute med strumpor på! Jag har blivit biten minst två gånger på samma ställe dessutom med så det kliar så man blir galen. Sen har det varit svårt att sova eftersom det kommer mygg in i rummet om nätterna. Dock sen i förrgår så har jag börjat använda myggspray som jag sprayat på mig själv, mina kläder och på sängen. Det har hjälpt mycket i alla fall, men jag längtar tills jag slipper myggen praktiskt taget helt.

Hemma i Malmö har jag sett en mygg på de dryga två åren vi bott i den här lägenheten, så det är skönt. Enligt föräldrarna mina har de inga problem med mygg i deras hus i Stockholm heller så det ska bli skönt att komma dit senare i veckan. Idag blir jag ensam i huset, då resten av familjen vill åka ut till stugan för att sola, bada och ha riktig semester. Själv är jag så trött på myggen, för det är så mycket mer mygg där + att det inte är någon direkt täckning så att surfa på mobilen är inte att rekommendera. Sen kan jag inte ladda datorn heller, så det är inte av stort intresse för mig att åka dit p.g.a. det.

Idag blir det en riktigt TV dag eller nått sånt. Jag har också varit iväg till grannen och fikat lite och pratat öronen av dem. Jag har inte träffat dem sen morfars begravning, och flera av deras barn har jag inte träffat på typ 10 år. Deras äldsta son var dock här häromdagen så då fick jag träffa han igen och hans äldsta barn så det var skoj, men de andra två bröderna har jag inte träffat sen farfar gick bort 2010.

I det stora hela känns det bra att vara här fortfarande, även om det fortfarande är konstigt. Så lär det nog alltid kännas, men ju längre tiden går desto mer normalt känns allt. Jag är glad att jag kom hit trots allt, för det är inget fel på det här stället. Det är bara så tråkigt att de originella ägarna, d.v.s. min farmor och farfar inte bor här längre, för de lever inte längre. Dock så känner jag mig inte helt ensam av att vara här själv idag. På något vis vill man tro att deras själar lever vidare i det här huset, fast de inte är här längre fysiskt.