Kategorier
Vardagsliv

Julhelgen 2017

Årets julhelg spenderades i Stockholm med min familj. Det blev en mycket trevlig jul, även om julstämningen höll sig borta, som vanligt.

Vi åkte upp i fredags. På årets sista arbetsdag och tågresan gick bra utan några förseningar. När vi kom fram blev vi hämtade av min pappa på Klarabergsviadukten, och när vi kom hem till föräldrarna så fick vi te och varma mackor.

På lördagen så fick vi kliva upp lite tidigare, då vi skulle få tidigt besök av en nära vän till familjen som skulle hälsa på med sin snart 4 åriga son. Efter att vi hade fikat färdigt åkte jag och pappa iväg för att skjutsa mamma till jobbet. Jag skulle passa på att handla lite ny medicin, Omeprazol som jag har tagit i många år för min reflux. Eftersom jag numera är vegetarian så vill jag inte längre äta medicin varje dag som innehåller gelatin, och det var lite svårt att hitta den medicinen. Jag och pappa fick åka till Ica Maxi och handla lite mer mat och där kunde jag även hämta ut medicinen. När vi kom hem så gjorde jag och pappa veganska sillar  (tack till Vegokäk!) samt vegansk gravad lax. Det blev riktigt lyckat, men det blev lite för mycket citron i saffran sillen och lite för mycket liquid smoke I laxen, men det blev ändå grymt gott. Sen åkte jag och Henrik till min bror Marcus och hans sambo Kalle för att se deras nya lägenhet. Vi drack glögg och åt pepparkakor och drack kaffe med oatlys iKaffe. Supergott blev det och jag avskyr normalt sett kaffe. Sen åkte vi hem och käkade vego schnitzel med ugnsrostade rotfrukter och efter det tittade vi på sista natten med gänget som nu finns på Netflix.

IMG_20171223_134827.jpg

På söndagen var det så klart julafton och större delen av dagen spenderades lugnt. Jag och Henrik tog dock en liten promenad till Willys som ligger i närheten där mina päron bor för att köpa lite småsaker som vi hade glömt. Sen en stund innan Kalle Anka skulle börja så kom min bror Marcus och hans underbara sambo (som också heter Kalle) för att fira jul med oss. Vi slötittade lite på Kalle och sen nån dryg timme senare kom resten av familjen som skulle fira. Min syster kom tillsammans med hennes sambo och sen hängde även hans familj på. Vi drack lite glögg och lärde känna varandra lite och sen var det dags för det vegetariska julbordet. Nästan alla i familjen är numera vegetarianer i någon form så det kändes enklast att bjuda på till mestadels vegetariskt. Det enda som inte var vego var julskinkan, en vanlig sillburk och någon paté. Resten var antingen veganskt eller lakto-ovo vegetariskt. I stort sett allt var skitgott! Det enda jag personligen inte gillade av det jag åt var prinskorvarna, som var avklippta Astrid och Apornas chorizo korv, tror jag. Ingen höjdare, men det är ett märke som jag generellt inte gillar heller. Jag kan inte sätta fingret på vad jag inte gillar, men det mesta jag smakat av det märket är blä. I alla fall.

Min syster hade anordnat ett julquiz, istället för julklappar, eftersom det blev enklast. Quizzet handlade om julen och bestod av en typ av julkalender med 24 luckor. Några hade även bonusfrågor. Totalpoäng var 77 tror jag. Vi var uppdelade i tre lag, bra fördelat med ålder och kön med tre personer i varje lag. Min syster var lagledare. Vi kallade vårt lag för Snöflingorna, och Henriks lag (vi var inte i samma lag, tur nog) och hans lag hette soffgruppen. Det tredje laget minns jag inte vad dem hette. Tanken med quizet var att alla lag skulle vinna något och priserna bestod av Pukka téer och ju mer man vann, desto mer godsaker lades det ovanpå. På plats tre kom soffgruppen med 36 poäng. Snöflingorna kom tvåa med 37 poäng och vann gjorde det okända namnlaget med 37,5 poäng. Det var galet jämnt och väldigt otippat. Men också väldigt roligt. Sen efter att det var över åt vi ris a la malta och saffranskaka. Mina kusiner kom också och hälsade på, vilket var mycket välkommet då jag väldigt sällan träffar dem numera. I det stora hela var det en riktigt trevlig julafton.

På måndagen så spenderade vi typ hela dagen med att bara ta det lugnt. Tanken var, om jag hade tur, var att jag skulle hälsa på min framtida uppfödare, men det blev inställt. Istället blev det en dag framför teven. På kvällen kom ett par nära vänner till familjen och hälsade på, men i övrigt var det bara en lugn dag. Det behövdes, kan jag säga…

På tisdagen var det dags att åka hem. Vi packade allt snabbt efter att vi hade vaknat och vi hade planerat att min syster och hennes sambo skulle köra oss till centralen, för de skulle ändå iväg till Uppsala för att hälsa på kompisar. Vi åt lunch tillsammans och sen åkte vi iväg till centralen och vi kom dit i lagom tid. Tåget var inte direkt försenat heller, förutom några minuters sakta körandes förbi Arlöv, då ett tåg hade gått sönder, men vi var hemma runt den tid vi hade planerat så det var bra. Maja hade saknat oss och var som vanligt mammig och gnällig och hon har varit det sen vi kom hem. De senaste nätterna har hon legat mig väldigt nära och klättrat på mig etc. Typiskt Maja beteende när man varit borta ett par dagar från henne.

I det stora hela så har julen varit väldigt bra. Den gick över fortare än kvickt, men det var trevligt att få fira den med familjen igen, trots att inga mor eller farföräldrar fanns med oss, och det var kul att fira jul i Stockholm. Det var mycket längesen man gjorde det.

Hur var er jul? Lämna gärna kommentarer nedan och berätta! Jag är så nyfiken!

Kategorier
Vardagsliv

Dags att komma i julstämning igen?!

Inte för att jag har känt av någon julstämning på flera år, men ändå. Man kan ju hoppas att man återigen någon vacker dag kan glädjas åt allt som juletider faktiskt innebär. Det är liksom redan December och en officiell vintermånad. I min hjärna är det typ en kall sommar just nu. En riktigt kall sommar, men så brukar det vara varje år. Jag ligger alltid lite efter. Och jag vill alltid ha sommar och grönska.

681.jpg
Gammal bild på en röd julgranskula, bara för att påvisa att inlägget handlar om julen…

Jag pyntar inte lägenheten. Inte för någon högtid. Någon annan får jättegärna komma hit och byta gardiner och ändra massa skit – under förutsättning att de kommer hit när högtiden är över och tar bort allt igen. Annars sitter det kvar till nästa års högtid, vare sig det är påsk, jul eller midsommar. Det är rätt skönt att slippa bry sig dock, men jag antar också att det inte bidrar till att mina julstämningskänslor återkommer heller. Som jag har skrivit tidigare år så har julen gått och blivit något tråkigt. Det är inte tråkigt dock att umgås med familj och äta julmat, men det är verkligen inte samma sak längre. Det suger, men jag får leva med det. Det blir också år nummer två som man äter vegetarisk jul. Jag hoppas allt kommer smaka bra. Det är långt ifrån alla köttsubstitut som kan ersätta prinskorv, gravad lax och julskinka. Astrid och Apornas julskinka smakade kartong eller något! Och att vara vegetarian på julafton är nog den enda nackdelen jag kan komma på just av den anledningen, med att vara just vego i någon form. Som tur är äter jag ju fortfarande ägg och mjölkprodukter, men laxen är ju en sak som för evigt är borta på julbordet… Julmat är gott, men jag hoppas att det blir bättre och bättre. Jag tänker inte äta kött just på julafton av den här anledningen. Det är det inte värt! Jag får mumsa på vegansk sill, rödbetssallad och potatis + alla andra trevliga vegetariska julrätterna som kommer finnas på julbordet i år. Bloggen Vegokäk har förresten en hel del julrecept som jag förmodligen kommer laga det här året bara för att det är så inspirerande!

I år blir det nästan helt julklappsfritt, och det är helt ok. Jag har beställt en julklapp till Henrik och hans familj ska också få lite julklappar men till min familj blir det inget. Så har det varit i många år, så det är inget unikt. Det kanske bara är lite tråkigt, men jag orkar inte bry mig längre. Jag har ändå inga julkänslor, jag avskyr vintersäsongen oavsett (p.g.a. kylan, som ni vet) och i dagsläget har jag ändå råd att köpa till mig själv det jag vill ha. Det som jag nu då bestämt ska främst vara till lägenheten de kommande åren, och bara nödvändiga saker till mig själv. Det är iofs rätt trevligt att man har råd med det, men jag älskar att öppna paket och det kommer jag nog aldrig sluta göra. Det är även trevligt att ge presenter, men asjobbigt att köpa dem och särskilt att slå in dem!

Därför är årets önskelista rätt enkel. Jag vill ha paket att öppna. Vad som är i dem, spelar mindre roll. Något ätbart, vegetariskt (gelatinfritt godis bland annat) och saker man har nytta av (presentkort till diverse ställen, typ) är trevligt.

Rena förslag är annars dessa två glasen som finns på IKEA: 4 stycken LODRÄT (ölglas, typ) samt 3 stycken BEHÄNDIG (vanliga glas). Siffrorna är för att vi vill ha 9 glas av varje sort. Idag har vi 5 av lodrät och 6 av behändig glasen. Vi råkade ta sönder ett av ölglasen, men vi har varit för lata med att dra på IKEA just för att köpa nya glas, så då kanske man kan önska sig det i julklapp istället?

Jaja, jag orkar inte rabbla på om detta. Jag är så trött idag att jag vet knappt var jag ska ta vägen. Nu ska jag äta mig en sen lunch som är rester på det här receptet (också från Vegokäk!)

Medan jag skrev det här inlägget lyssnade jag på följande spellista på Spotify:

Kategorier
Vardagsliv

Tacos på julafton?

Ja, i år blev det så och det är helt ok. Vi firar nämligen julafton en annan dag. Idag har varit som vilken annan ledig dag som helst. Det blir inte särskilt mycket till julstök heller och det är skönt. Jag åt en skål med risgrynsgröt till lunch (som egentligen skulle ha blivit till frukost) och vi har precis slagit in alla julklappar. Det blev lika fula paket som alltid, men huvudsaken är att det blir gjort. Om ett par timmar ska vi göra två julsk*nkor, en från quorn och en från Astrid och Aporna. Lite mer vegetariskt på julbordet skadar ju inte, eller hur? Vi ska också steka upp lite prinsesskorvar och göttbullar.

En bild på Astrid och Apornas julsk*nka utan rumpa

I övrigt så har vi då alltså ätit tacos till julmiddag, tagit sovmorgon och vi var också en snabb sväng till det lokala köpcentret för att ordna med det vi inte hann med igår.

Ingen Kalle Anka blev det heller och det tycker jag personligen är jätteskönt. När man ändå inte har någon julkänsla, inget pynt (för skiten hänger kvar till midsommar eller nått) och julen känns i allmänhet rätt så meningslös, förutom den goda maten och det trevliga sällskapet så spelar det mindre roll för oss att vi spenderar julafton på ett annorlunda sätt.

Jag önskar er i alla fall en GOD JUL och hoppas att ni alla får en trevlig julafton.

Kategorier
Övrigt

En dag om året vill jag inte vara vuxen.

Idag, ca en månad före jul så ska jag prata om julen. Jag tänker inte skriva för mycket, för det behövs inte. Istället tänker jag ta mina tankar och beskriva dem från ett annat perspektiv. Det får tolkas hur fan det vill – det är jag som känner så här!

När jag var liten var julen speciell. Det var den nog för alla barn som idag har växt upp och blivit vuxna personer. Vi i familjen har i stort sett alla år firat vår julafton uppe i Norrland. När alla levde så turades vi om vart vi skulle fira det. Ena året var det hos mormor och morfar. Det andra hos farmor och farfar. Det tredje var vi hos oss i Stockholm och det fjärde var vi ibland hos min moster som också bor i Stockholm. Sen farmor dog 2001 så har vi alltid varit i Norrland och numera är vi bara hos morfar, för han är den enda av mor och farföräldrarna som lever.

När jag var liten så tyckte jag att alla resor mellan Stockholm och Norrland var ren och skär lyx – som ingen av mina kompisar fick uppleva. Jag vet inte varför jag tyckte det var en lyx, men så tyckte jag i alla fall. På julen så åkte vi upp några dagar innan jul och på morgnarna fick vi sova hur länge vi ville, men oftast var vi uppe i lagom tid för barnprogrammen som visades i juletid, där bland annat TV serien om Narnia från 80-talet visades. Jag tittar fortfarande på Narnia flera gånger om året och skäms inte över det. Jag har kvar mycket av min barnslighet på det sättet, som många andra födda på 80-talet, men gällande julen så vill jag vara barn igen på riktigt men nu längre så går det inte. Jag är vuxen – fysiskt (och psykiskt) och då är det inte längre acceptabelt att vara ett barn. Inte ens på julafton.

I alla fall. När julafton kom, så var det spännande flera dagar i förväg. Man undrade vad tomten skulle komma med. Dagen innan julafton så var det svårt att sova, för tomten skulle komma med paket som han skulle lägga i våra väldigt mysiga julstrumpor som vi lekte med som gosedjur. De hade nämligen djuransikte och var säkert en halvmeter djupa. Det fick plats en del paket där och att vakna upp tidigt på julaftons morgon och öppna paketen var riktigt roligt. Det startade julkänslan på riktigt som sakta men säkert hade byggts upp i december med hjälp av julkalendern, snön och chokladkalendern som jag öppnade varje dag. Även julpysslet spelade stor roll, baka pepparkakshus och att få en adventsstjärna i fönstret, samt luciatågen och alla julsånger man övade på. Nu har jag inte fått ett paket att öppna på morgonen på flera år och det har inte gjort mina nuvarande känslor kring julen ännu bättre direkt. Jag tittar heller inte längre på julkalendern, jag bakar inte nått godis, jag pyntar inte -för skiten hänger kvar året om och snön innebär bara frustration och ilska från min sida. I den aspekten har jag blivit vuxen, men vissa känslor man hade som barn om julen hade jag velat återfå och nått så simpelt som att öppna ett par paket på morgonen hade säkerligen bidragit till det. Åtminstone litegrann. Jag tycker egentligen, innerst inne att det är tråkigt att julen inte känns på samma sätt som den gjorde när jag var yngre. Nu vill jag bara att den ska gå över och får jag några paket så var det åtminstone inte i onödan man firade den.

Numera är julen som vilken annan släktträff som helst, med skillnaden att vi äter samma mat, slötittar på kalle anka och att man längtar efter att få öppna några paket. Sen är det över. Att träffa släkten och äta god mat är så klart supertrevligt, men hela konceptet av jul för min del har en del julklappar inkluderade, även om det inte är allt. Det behöver inte innebär att alla köper julklappar för tusentals kronor eller att alla får 20 julklappar. Man ger vad man kan och det är huvudsaken. Jag har fått vad jag har önskat mig i stort sett varje jul och jag är mycket glad över det. Från och med nu lär jag nog aldrig få uppleva en sån jul igen för nu har jag slutat bry mig.

Jag tappade min julkänsla året innan min farmor dog, för den julen var varken min farmor eller farfar med och firade med oss. Sen dess har den gått stadigt neråt. Det är snart 15 år sen. Numera är jul en ursäkt att träffa familjen och resten av släkten som jag sällan träffar. Maten är god, vi har det trevligt och allt är bra. Det är bara inte samma sak som innan. Alla andra utom jag upplever dock en stress som inte är utav denna värld men den har jag personligen aldrig sett. I så fall är min familj otroligt duktiga på att dölja det.

Själv vill jag bara vara ett barn på julafton, öppna mina paket på morgonen, titta efter tomten, äta god mat och umgås med familjen, undra ifall man får mandeln i gröten, slötitta på kalle (även om kalle är dötrist numera) och sen öppna några paket till och glädjas åt att jag fått det jag önskat mig. Från och med nu så har julkänslan försvunnit för evigt skulle jag gissa. Jag är fullt medveten om att jag är 32 och så kallat vuxen, men vissa saker – ursäkta mig – vill jag bara ska vara som dem alltid har varit.

Är det så mycket fel med det?