Termin 1’s första tentavecka är över…

Och hur gick det då? Ja risken är överhängande stor för omtenta i både introduktion till datavetenskap samt grundläggande programmering. Faktum är att jag redan nu vet att det blir omtenta i programmeringen. Däremot har jag fått godkänt i hemtentan jag hade i torsdags i programmeringen, så det är skönt men jag är lite förvånad över att det blir omtenta i programmeringens salstenta.

Jag har ännu inte fått besked i hur det gick för vetenskapskursen, men jag räknar med omtenta där. Det borde bli det, även om jag tycker det är smått galet om det skulle bli så. Orsaken till det är för att tentan i den kursen funkar på så vis att maxpoäng är 40, kravet för godkänt är 21, men det stora problemet är att man måste klara minst 5 poäng för varje del i tentan för att klara det och risken är stor att jag fått max 3 poäng eller nått på den ”binära delen”. Det är egentligen inte så konstigt, för det var det jag övat minst på samt att jag hade övat in fel saker. Jag tänker inte gå in på vad, för det är för krångligt att förstå för någon som inte läst programmering/datavetenskap eller är ett mattesnille från början. Dock en varning för att det blir lite ”kodsnack” längre ner i inlägget. Jag har total förståelse om ni inte fattar ett skit, men så är det när man inte lärt sig något. Jag hade bara inte övat in grejerna tillräckligt inför tentan, så enkelt är det. Min studieteknik för vetenskapskursen sög rätt duktigt också, då jag lär mig otroligt lite av att ”läsa i boken”. Att gå på föreläsningar och prata med kurskamrater ger så mycket mer. Faktum är också att om jag varit smart och förstått hur mycket eller viktigt det är att plugga tillsammans med sina kurskamrater så hade jag gjort det för längesen, men istället har jag typ valt att ”springa till tåget” och bara åka hem när skoldagen är över, och det ska jag undvika i fortsättningen.

Förra fredagen så umgicks jag i några timmar med ett par kurskamrater där vi satt och pluggade inför tentan. Den här gruppen i klassen hade redan suttit nästan dagligen i flera veckor, men jag är glad att jag fick sitta med åtminstone den dagen. Tack vare det så lärde jag mig Assembler, vilket var viktigt att kunna på tentan. Jag bestämde mig rätt rejält efter den dagen att från och med nu (när det är möjligt och behövs) så ska jag plugga med kurskamraterna så ofta som jag kan, för jag lär mig absolut mest av att prata ”kod” eller studier med mina kursare. Det är rätt intressant, faktiskt att det är på det viset, men med tanke på hur tråkigt jag numera har det när jag sitter hemma så vill jag gärna slippa sitta hemma och istället plugga.

Studera just nu är verkligen jätteskoj, även om det är asjobbigt ibland, men fan vad jag behövde göra detta! Det jobbiga är när jag totalfastnar på skitsaker i programmeringen som tar timmar, ibland dagar att lösa, eller när man måste kliva upp alldeles för tidigt för att passa tåget till skolan. Allt annat är praktiskt taget jätteskoj. Ok, en föreläsning kan också vara lite tråkig och därmed jobbig, särskilt om vi sitter i en sal där stolarna är obekväma och jag bara får massa fibrovärk som resultat av det. I det stora hela så älskar jag att vara student igen, även om jag mest längtar efter att vara klar med studierna och redo att börja heltidsjobba. Jag menar, jag vill ju hellre ha lön istället för ett ökande CSN lån…

I alla fall, om man återgår till tentaveckan då… tentan i vetenskapskursen var klurig, men de lättaste bitarna var Assembler, pseudo-kod och göra flowcharts. Det hade jag övat lite på och lärt mig, men jag vet att jag gjorde lite småfel där, men i det stora hela så tror jag det stämde rätt bra. Den svåra delen var som sagt den binära delen, där jag inte kunde lösa vissa saker, men jag började i alla fall. I dagsläget vet jag att jag inte kom långt på den biten. Generellt borde jag ha klarat godkänt nivån, men det hänger på hur snäll läraren är i mitt fall, för personligen tycker jag att jag bara borde behöva göra omtenta för den binära delen och inte det andra.

Hemtentan i programmeringen i torsdags gick bra, jag fick godkänt, men jag satt hela dagen med uppgifterna. Det var roligt och extremt lärorikt, men hade jag varit smartare så hade jag ”googlat” mer, eller till och med läst lite i boken. Min gamla kod jag hade gjort sen innan hjälpte föga för uppgifterna i hemtentan, tyvärr. Jag har ju ännu inte riktigt lärt mig relationen mellan allt, och tidigare uppgifter var ju inte riktigt exakt som de uppgifterna som skulle göras i hemtentan, så då blev det lite svårare. En annan kurskamrat i klassen berättade nämligen att en av uppgifterna som jag hade fastnat på rätt rejält fanns nästan helt i boken. Hade jag alltså varit smart, så skulle jag ha kollat mer på det, men eftersom jag och böcker inte är en bra kombination så sket jag i det, även om jag mycket väl funderade på att kolla upp i boken. Nästa gång jag hamnar i en liknande sits så ska jag fanimej försöka kolla mer saker i boken, för tro det eller ej – att läsa böcker om kod hjälper?!

Salstentan i programmeringen var jättelätt egentligen. Det var några smågrejer i den som var lite kluriga, men totalt så tog det mig knappt en timme att skriva klart den. Jag fick veta igår (lördag) att jag blev underkänd, vilket kändes skit, med tanke på hur lätt den var. Felet, utan att jag fått veta exakt vad jag gjort för fel gissar jag ligger i att jag gjort för många småfel, för att jag misstolkat uppgifterna i tentan.

Sen var det också så att typ halva tentan bestod av quizfrågor där man fick minuspoäng om man valde fel svar, men jag chansade och svarade ändå istället för att låta bli för att spara poäng och öka chanserna för godkänt. Jag gick igenom den delen av tentan så noggrant jag kunde, eftersom jag är slarvig med att läsa och bara snabb och effektiv. Jag har aldrig någonsin i mitt liv sagt att jag är noggrann! Jag brukar bara ha tendens att vara snabb och göra det rätt från början när jag väl gör något.

Jag ska dock inte klaga här. Hälften av alla klarade inte tentan, vilket känns jättekonstigt, med tanke på att svårighetsgraden var superlåg. Kanske är det många fler som tänkte precis som jag och gjorde ”exakt” som det stod i uppgifterna, men att de tänkte för grundläggande. Mina svar gissar jag var nog mer så kallad pseudo kod istället för riktig kod, skriven på papper, men att skriva kod på en dator och få det att funka är en helt annan grej jämfört med att skriva ner en snutt på ett papper. På datorn så får man felmeddelanden, tips etc om något inte stämmer, samt man vet om när alla fel är uppklarade. Det vet man inte på papper och jag har ännu inte ”lärt mig” programmering så pass väl att jag kan göra allt jag hittills gjort på dator med bara papper och penna, så jag känner mig ändå rätt stolt över vad jag har gjort. Jag hade exempelvis inte skrivit in min Main class och heller inte min main metod, och utan det så fungerar det inte alls, men jag tolkade uppgiften som om att det bara var att skriva själva raderna av koden och inte något annat.

Något som vi också fått veta är att i en examination för programmering finns det sällan skäl eller möjlighet att lägga till mer än vad som bara ”krävs” för uppgiften, och det var en stor anledning till varför jag bara skrev mina 4 rader kod per uppgift, istället för att tänka att det skulle vara en fungerande kod. Hade jag kommit på när jag skrev tentan att Main klassen behövdes samt main metoden så kanske jag hade fått 5 poäng (max var 7) men jag fick förmodligen 0 och därmed missat min chans till godkänt eller mer med några få poäng. Jag vet att jag gjorde slarvfel i hela tentan, men det är för att jag inte minns exakt hur koden ska se ut vid mer komplicerade uppgifter. Sen vet jag om att jag lade till min constructor i UML diagrammet, fast jag vet nu att det inte behövs samt att jag skrev parametrarna från superklassen fel också, men det vet jag nu – när jag sitter vid en dator! Det är mycket, mycket svårare när jag bara har min korkade hjärna och dåliga minne som enda verktyg. Min totala kunskap inom programmering är mycket större än vad man kan tro och jag är skitstolt över mig själv! Till mer än 90% kan jag skapa simpla applikationer i java. Mitt problem är numera bara småsaker, men när jag väl lärt mig dem så kommer allt gå så mycket lättare.

Jag minns också att när jag skrivit klart koden, att jag tyckte det var konstigt att jag fattade så många ”måsvingar” som generellt används för att starta och avsluta kodblock, men med tanke på att det var ”tvunget” att varje uppgift fick max ha 4 rader kod så tänkte jag att det stämde ändå, för jag hade 4 rader kod per uppgift. Däri ligger min nuvarande ångest jag har som lett till att det inte blivit så mycket sömn den här helgen…

När jag kom hem i fredags (efter ett kortare stopp i Lund) så kunde jag inte hålla mig. Jag var tvungen att programmera mer. Jag repeterade en uppgift som vi hade fått, där man skulle skriva två olika typer av listor och spara 5 nummer i dem. Det var iofs den uppgift där man fick ha max 4 rader kod per uppgift. När jag skrev programmet på datorn så insåg jag mina misstag rätt snabbt, men när jag tänkte mer på det så förstod jag varför jag fick underkänt. Istället för att få något poängavdrag för att jag skrivit en rad kod fel, eller missat en siffra, så måste hela den uppgiften ha blivit nollad, för det var ju mer pseudokod än var det var ”fungerande kod”. Och orsaken till det var ju att jag missförstod vad jag skulle göra. Och det stör mig. Som fan!

Nästan hela helgen har jag suttit och programmerat. Jag har hittat på uppgifter bara för att lära mig mer om ”relationen” mellan klasser, metoder och de olika listorna och det har varit lärorikt och jag vet att jag behöver öva mer på det här. Som tur är börjar nästa kurserna imorgon (måndag) och då ska vi lära oss databaser (MySQL, yay!) och vi ska ha en projektkurs där vi ska få göra en applikation i Java. Det kommer bli skitkul!

Jag tror mycket i programmeringen kommer lossna (och fastna) för mig i och med att dessa båda kurser börjar och jag får några extra veckor på mig att plugga på programmeringen och i värsta fall även grejerna i vetenskapskursen. Jag har ansökt om stöd för mina studier, men inte hört något ännu. Jag bara hoppas det hinner gå igenom innan det är dags för omtenta, för typ det enda jag hade behövt hjälp med är annan typ av examination. Jag har inget emot salstentor så, men blir det omtentor så tar jag hellre en muntlig komplettering, en extra rapport etc istället för att skriva omtenta och riskera att jag fortfarande inte kan bevisa min kunskap när jag sitter där i en sal med 100 andra, lika stressiga och nojiga som jag.

När man har fibromyalgi är prov en stor akilleshäl, för jag kan mycket mer än vad jag kan skriva ner på papper med hjälp av en penna. Så det så!