Att tjata om bostäder lär bli det kommande temat…

Det har nu gått ett par dagar sen jag alltså blev singel och inte längre är tillsammans med min älskade Henrik😢. Det känns bättre och bättre ju längre tiden går och som vanligt med mig så är jag totalt über-besatt av lägenheter just nu. Jag kan inte hjälpa det för det är ju så typiskt mig. Jag både vill flytta ut snarast möjligt lika mycket som jag vill bo kvar här i väntan på det perfekta boendet. Vad är det perfekta boendet då? Ja, det är frågan. Jag menar jag vet ju vad jag vill ha, men har jag råd eller ens möjlighet att flytta överhuvudtaget?

Just nu ser läget ut så här. Jag har hittat drygt 10 bostäder i Skåne som är av intresse på något vis. Alla har nackdelar… En av dem är en marklägenhet som är typ perfekt – men den ligger i Sjöbo. Inte så bra pendlarläge, det är ”ute på landet” och ingen vardagslyx finns att hämta där direkt såsom att beställa hem mat från coop, ICA eller mathem vad jag känner till. En annan är en nybyggd lägenhet i Landskrona – men inflyttning sker om drygt ett år och den är lite utanför min prisklass. Jag har hittat ett gäng i Hässleholm och strax utanför, men inte alla ligger exempelvis på en trappa upp, en del är utan hiss och många av dem saknar antingen diskmaskin eller tvättmaskin, men majoriteten av dem är superfräscha och grymt billiga. Om jag ska vara ärlig just nu så är Hässleholm orten jag vill satsa på. Eller däromkring, men Hässleholm är mindblowing om jag får säga det själv. Lägenheterna jag har hittat i Malmö är också någorlunda ok, men det är väl stor risk för lite sämre områden, och utgångspriset lär skena iväg, så det lär inte gå. Nej. Just nu känns det som om att jag satsar på Hässle-håla.

Det som är positivt med Hässleholm är att oavsett var man än bor i stan så har man nära till något som jag vill ha nära till. Jag vill exempelvis ha nära till stationen för pendlingens skull, och absolut nära till mataffärer så jag kan lätt handla hem det jag vill. Både City Gross, Ica Maxi, Ica Kvantum och massa andra butiker finns i den staden vilket är jättebra. Och det är gott om grönområden och parker, så ingen betongskog direkt. Jag har bokat in lite visningar och möten så jag hoppas allt kommer gå vägen med det här. Men jag är flexibel, det ska man ju inte neka till. Måste jag så kan jag bo i en liten hyres-etta i några år, även om det är av minst intresse. Det är mer lycka till att få en hyreslägenhet som är problemet.

Dock kan det vara ett problem att få en bostadsrätt också, eftersom jag är student och CSN räknas inte som inkomst vid bostadsköp. Som läget är just nu så har jag inget deltidsjobb heller eller annan fast inkomst som banken godkänner. Dock så har jag möjlighet att typ gå in med generellt 40-50% kontantinsats alternativt köpa loss något helt och leva helt utan lån eller slippa amorteringen helt. Räntan kan också bli mycket låg ( kr per månad) i så fall och då tycker jag att det borde gå att lösa. Oavsett vad jag än köper så tänker jag spara en bra bit av mitt nuvarande kapital så jag kan leva på det ifall allt skiter sig tills jag fått min första anställning.

Jag skiter praktiskt taget i var jag kommer bo. Blir det inte så att nästa boende blir det där perfekta, ja men då får jag väl bo i nån ”skitlägenhet” som är billig som fan, utan diskmaskin, utan hiss, tvättstuga i källaren etc och pendla minst en timme enkel väg till Malmö. Jag kan få det att funka. Jag bryr mig inte på så vis. Sen när jag väl fått jobb och börjat spara mer pengar så kan jag köpa mig något bättre. Det är ju inte så att jag kommer ha vovve och jobb nu direkt ändå även om jag väldigt gärna hade velat ha allt just nu. Tidsmässigt med skolan så hade jag teoretiskt sett kunnat jobba 10-15 timmar i veckan åtminstone, kanske till och med 20 om man räknar in helgerna, men lycka till att få ett deltidsjobb innan jag kan mer om de olika delarna i programmering. Till våren kommer vi exempelvis lära oss molnbaserade applikationer och när man kan det så är det lättare att få jobb. Det kommer bli svårt utan något bra att dela med sig utav i CV:t just nu då alltså. Jag ska börja leta praktikplats och deltidsanställning efter årsskiftet tänkte jag i alla fall så jag har något till sommaren. Annars blir det återigen att leva på sparpengar men det kan jag acceptera, även om det suger. Bor jag billigt så är det bra, och bor jag på en bra pendlings ort så är det ännu bättre.

Huvudsaken nu i alla fall är bara att få en ny bostad ordnad, helst på markplan/max en trappa upp med diskmaskin, dusch, tvättmaskin och en fräsch lägenhet som inte kostar skjortan på en bra pendlings ort så är jag nöjd. Det kan vara möjligt – om nu bara banken går med på något d.v.s.

Mina föräldrar har gått med på att gå i borgen/vara medlånetagare etc så jag kan hitta en bostad, så det är ju skönt så jag hoppas banken kommer godkänna det. Jag ska i alla fall stå själv som ägare till bostaden, den saken är klar!

Jag bara hoppas jag hittar något snart nog så jag kan sluta tänka på det här och bara gå vidare. Det lär bli svårt att se sig själv som singel om jag bor kvar här för länge, även om det kommer funka fint men jag ser fram emot att bo själv och bara behöva bry mig om mig själv och ingen annan. Äta vad jag vill när jag vill och se på vad fan jag vill när jag vill och när jag har råd – köpa apple produkter eller andra prylar utan att få ångest för det. Enda nackdelen med att leva ensam är att jag inte har någon att pussa på när jag känner för det, men jag får lära mig att överleva det.

Tids nog så…

Skåneresa till Simrishamn och en stor längtan efter årets sommarsemester

I onsdags i förra veckan åkte jag till Simrishamn. Har inte varit där sen jag flyttade från Österlen (Tomelilla) 2005 tror jag. Stället var sig likt och jag stötte inte på någon som jag inte ville träffa. Däremot råkade jag se mina gamla grannar från dörren bredvid och på tåget hem så hade jag sällskap ifrån ett par damer från Malmö som hade sommarstuga i Tomelilla, så det var trevligt.

Jag åkte till Simrishamn för att hälsa på Kerstin. Hon bodde i Simrishamn när vi träffades 2001 och jag har varit som dottern hon aldrig fick och hon har varit en nära vän som jag tycker väldigt mycket om. Nu bor hon i Stockholm sen väldigt många år tillbaka så vi ses inte så ofta längre. I år så funkade det dock bra att mötas i Simrishamn eftersom hon var där för egna ärenden och jag hade tid och råd att åka ner.

Resan var jobbig. Jag spenderade 3 timmar i Simrishamn och närmare 9 timmar totalt med att resa. Jag var helt körd när jag kom hem. På vägen ner så drabbades jag av massa strul och förseningar, så resan tog en timme längre än vad den skulle. Dock är det ändå ca 4 timmar enkel resväg från Växjö till Simrishamn, men det funkade bra.

Bild på tidtabellen för SkåneExpressen 3 från Kristianstad mot Simrishamn

Jag tog Öresundståget till Hässleholm, sedan vidare med Ö-tåg till Kristianstad och sedan blev det buss med SkåneExpressen 3 till Simrishamn. När jag åkte hem så tog jag tåget till Malmö och sedan Ö-tåget till Växjö. Det var fanimej trevligare med bara 1 byte!

När jag var i Simrishamn så åt vi jättegod buffé på ett thaiställe mitt i stan, sen köpte jag lite bigarråer och sen gick vi en liten snabb runda på stan ner mot hamnen där vi satte oss på hotell Svea, tittade lite på några tavlor som en bekant till Kerstin hade där, och sen satt vi i foajen och pratade en stund. Efter det gick vi lite runt hamnen och sen upp till stationen och sen åkte jag hem.

Nu har jag ju varit hemma i nästan en vecka sen min resa, men jag ångrar inte att jag åkte ner, trots den dyra och långa resan. Kanske hade det varit en annan grej om ett av mina jobbiga ex från Tomelilla hade dykt upp, men det slapp jag tur nog.

Sen dess har jag jobbat på som vanligt och när jag inte jobbar så tittar jag på bra serier. Veckans rekommendation på serier är Stranger Things på Netflix samt Marcella (finns också där). Jag har också tittat mycket på TV serien om draktränaren. Det finns en serie som är baserad på vad som hände mellan första och andra filmen. Säsong 1-2 visades på Cartoon Network tidigare och säsong 3+ visas på Netflix. Den är också väldigt bra så den rekommenderar jag varmt.

Och så längtar jag efter semestern. Den börjar 1 augusti och håller på i två veckor. Då ska här slappas, sovas, och latas blandat med dagliga promenader och kanske en början till en bättre hälsa och vikt. Man kan alltid hoppas och undra.