Kategorier
Livsstil och hälsa

Frivilligt barnlös eller barnfri? Jag vill i alla fall INTE ha barn!

Det här inlägget skall bara läsas om man verkligen vill veta hur jag känner, tycker och upplever livet som kvinna som valt att leva sitt liv utan några barn, varken biologiska eller tillkomna på annat sätt. Svordomar och äckelpäckelsaker som vi kvinnor tråkigt nog måste genomlida finns beskrivna här, så läs på egen risk och inga hatfulla kommentarer om mina val angående mitt liv gällande den här aspekten, tack!

Kategorier
Livsstil och hälsa

Nu ska fanimej besattheten tas bort!

Idag har jag insett en hel del saker. En del av er kan gissa vad det gäller, då jag typ inte gjort något annat än tjatat om det de senaste dagarna. Självklart gäller det min besatthet över YouTube. Något som jag tydligen aldrig kan släppa, men nu ska det vara slut på det.

Jag har hållit på i åratal och bara gjort misstag efter misstag som bara lett till en större och större desperation med att få prenumeranter, kommentarer och tittare på mina videoklipp. Dessa filmer jag har spelat in och laddat upp, vare sig de är helt random och oplanerade (och därmed oredigerade), eller om jag spenderat veckor med att tänka ut ett samtalsämne, skrivit ett manus, spelat in tills jag fått rätt på replikerna och sedan spenderat timmar med att redigera, så tycker jag att allt jag gör är ett stort fett mästerverk!

Jag vet att jag inte har rätt. Jämföres med de stora stjärnorna på Youtube som har detta som deras heltidsjobb, så är jag mer än en stor amatör. Jag ångrar mig så otroligt mycket att jag lade ner den kanalen jag först startad min Youtube karriär med runt 2009, för hade jag behållit den och varit nöjd så hade jag garanterat haft tusentals prenumeranter vid det här laget och mycket engagemang.

Jag var nämligen rätt så populär i början. Då spelade jag in alla videoklipp med en iPhone 3GS och enbart på engelska. Jag minns inte hur många prenumeranter jag hade, men det var säkert över 100 stycken. Förmodligen fler. Jag fick alltid en del respons på mina klipp och trogna följeslagare. Varje video fick minst 100 visningar, men redan då var jag inte nöjd med det. Jag ville bara ha mer.

Jag minns inte varför jag lade ner kanalen, men det berodde säkerligen på samma sak som alltid. För lite engagemang och respons från potentiella tittare. Efter att jag lade ner kanalen, så startade jag upp en ny, bara en kort tid därefter som fick lite mindre respons än den första. Den kanalen höll i sig i några månader och efter för lite respons etc så lade jag ner den också för jag tröttnade på för få visningar etc.

Ett tag till efter det så startade jag en till kanal. Samma sak där. Några månader. Ingen vidare respons, färre prenumeranter etc. Sen, när jag inte kunde hålla mig längre och kände suget återigen så startade jag två kanaler, som också fick utökan. Aimee Vlogs (in English) var en och sen Aimee Vlogs (in Swedish). Vid det här laget hade Google+ också startat communities, där jag startade gruppen Great Danes, som fortfarande idag är mycket aktiv och närmar sig 600 medlemmar. Den gruppen fick en egen YouTube kanal, där det bara var jag som laddade upp grejer och jag tjatade nästan sönder folk då jag bad om hjälp. Till sist så tröttnade jag och insåg att jag är ensam i allt krångel med kanalerna + att det strulade konstant med notifikationer och det var svårt att hålla koll på alla konton.

Efter några månader med hela 3 kanaler så hade jag knappt tid, ork eller lust att ladda upp videoklipp. Ingen frågade eller tjatade om nya videoklipp, men jag själv upplevde stressen av att hantera så många kanaler utan att ständigt ladda upp nytt. Responsen på de kanalerna var låg, men ändå helt ok. Vissa klipp fick flera hundra visningar på kort tid och en del över tusen. Jag hade ca 20 prenumeranter på varje kanal, men giriga jag var ju inte nöjd med det heller. I alla fall inte med antalet prenumeranter och antal kommentarer.

Till sist fick jag den ultimat smarta idén att kombinera alla mina kanaler på en och samma kanal, och där är vi typ nu. Sen några månader tillbaka så stängde jag ner mina kanaler, startade en ny som först var kopplad till min G+ profil och som sedan är kopplad till en G+ sida som gör att den har ett bättre namn, vilket är Aimee Vlogs (in English & Swedish). Jag har laddat upp över 30 videoklipp, men har i dagsläget inte mer än 7 prenumeranter och får sällan över 10 visningar på mina videoklipp. Oftast måste jag tjata eller dela samma videoklipp igen för att få tre personer till att titta. Endast ett fåtal av mina nuvarande klipp har över 40 visningar.

När det gällde om Maja skulle få sin egen kanal så har jag tjatat o tjatat och tjatat lite till om det hela. Till sist fick jag ca 6 svar och det blev 50/50. Alltså alldeles för lågt intresse för att det ska vara lönt, men jag skiter i det främst pga anledningen att jag har insett rejält att jag måste sluta upp med mina förbannade dumheter och acceptera faktumet att jag laddar upp dessa videoklipp enbart för mig själv egentligen, för att jag älskar att göra det lika mycket som jag älskar att blogga och skriva av mig.

Jag vill dela med mig av mitt liv, mina tankar, mina åsikter, min katt och i framtiden även Anton. När han väl är här så lär ju typ hela mitt liv kretsa kring livet med Grand Danois och jag hoppas verkligen att när den tiden kommer, så kommer min riktiga besatthet över all skit med Youtube jag gjort över åren också att förbättras och helst försvinna. Gör jag saker och ting rätt, vilket är att göra passionerade videoklipp som skapar publik så kommer min framgång att ske naturligt. Sen kanske jag inte blir en av de största stjärnorna med miljontals visningar och prenumeranter, men åtminstone så jag själv kan känna mig nöjd, glad och uppskattad för det jag gör och den jag är.

Kategorier
Videobloggen

Kanalen är flyttad. How can I make you care?

Ja, en till video har laddats upp på min tråkiga YouTube kanal, men den här videon är i alla fall lite mer positiv. Jag måste sluta låta så negativ, trots att så få personer bryr sig om alla mina digitala hyss som jag hittar på. Den här videon är också inspelad med min webcam, och den är på Engelska. Mitt under den första inspelningen av den här videon, så bestämde sig min telefon för att sluta spela in, för utrymmet tog slut.

Det är lite smått irriterande, men på ett sätt var det nog bra, då den första videon var alldeles för sur och tvär. Hade den visats online så hade jag nog skämts ihjäl för vad jag sa i den, men den är raderad så nu är allt lugnt.

Jag har också flyttat kanalen till en G+ sida som än så länge bara jag själv följer. Tids nog kommer säkert fler personer, om de orkar d.v.s. Jag ska också byta tagline och ha ett fokus i mina videoklipp som är mer ”how can I make you care?”. Det går inte att säga snyggt på svenska, men det jag menar är att jag vill göra videoklipp som får dig att bli engagerad och bry dig om (på riktigt) om saker och ting som du kanske inte visste något om. Hur jag gör detta vet jag inte, men min tanke är väl att försöka skaffa en liten skara publik som orkar bry sig först för att sedan engagera dem i frågor, få några bra svar och sprida det vidare till bra och informativa videoklipp.

Jag har skaffat en domän också, som är helt gratis till min YouTube kanal. Tanken är att den hemsidan ska agera som nån slags inbäddning för hela kanalen, då jag helst inte vill hålla på med ytterligare en till WordPress sida för det, utan bara ha en simpel hemsida som inkluderar kanalen. När den väl funkar så kan du hitta den på aimeevlogs.tk.

Namnet på nya kanalen är som jag berättade i det svenska klippet igår, Aimee Vlogs (in English & Swedish). Ja, allt som är kvar nu är att titta på den bifogade videon, gilla, kommentera på den och prenumerera. Svårare än så är det inte.

Kategorier
Livsstil och hälsa

Ingen bryr sig om undertexter, tydligen?

Ok, här kommer ett gnällinlägg, men här i bloggen har jag i alla fall all rätt att göra det. Jag kom nämligen på en ”fantastisk” idé att jag först skulle fråga mina 0 tittare jag har på min YouTube kanal en fråga om undertexter och hur viktigt det är med det. Jag förväntade mig lite respons, men faktum är att inte en enda jävel har sett videon! Antingen är det något stort fel på YouTube’s visningsstatistik, men mest troligt är det att ingen har sett videon. Jag var nämligen lite sarkastisk när jag skrev att jag hade 0 tittare på min kanal, men det stämmer en hel del, faktiskt.

Nu i efterhand så ångrar jag så ofantligt mycket all skit jag har orsakat mig själv när jag har börjat och slutat vara aktiv på YouTube så många gånger att jag tappat räkningen. Resultatet är att jag konstant gnäller över att få prenumeranter och fler visningar. Alltså, allt tjat o gnat om att folk ska läsa min blogg har jag slutat med. Det har istället övergått till min icke-existerande karriär som videobloggare. Och jag hatar mig själv för det! Det ska inte vara så. Jag ska göra saker för att jag tycker det är kul och om någon läser eller ser det så är det bara en bonus, men min hjärna vill fan ha allt!

Orsaken till varför jag har avbrutit YouTube så många gånger beror på att jag tycker inte att det är lönt, då jag får för lite respons eller för lite prenumeranter, men varje gång jag avslutar allt så får jag bara mindre och mindre respons och just prenumeranter. Jag skjuter mig själv i foten genom att jag kräver för mycket. Oavsett om jag har talang eller ej, spelar ingen roll. INGEN BRYR SIG! Och det är mitt fel och ingen annans. Just nu är jag rätt nöjd med att jag har typ 20+ läsare i snitt till min blogg, men varför kan jag inte acceptera det faktum att nästan inga alls bryr sig om min så kallade ”YouTube karriär”?

Det är egentligen totalt idiotiskt och egoistiskt att jag ens gnäller om det här, men nu har jag slutat störa mig åtminstone litegrann på vertikala videoklipp, så nog fan måste jag störa mig på nått annat med och detta störningsmoment har hållit i sig i rätt många år nu, sen 2009 ungefär.

Jaja, skitsamma. Titta på min senaste video som jag laddat upp på engelska där jag förklarar lite mer om hur jag tänker kring undertexter.  Och en trevlig helg önskar jag alla mina läsare!

Kategorier
Övrigt

Svenska feminister är fegisar | Fnurra.com

Det här blogginlägget ska jag nog blogga om senare. Jag måste ju dela med mig lite mer av den här galenskapen, känner jag eftersom det är internationella kvinnodagen idag, och jag säger typ så här:

”I couldn’t care less.” Vi är alla människor och inget kön är viktigare än något annat. Både män och kvinnor är människor med personligheter, och hur dessa personer beter sig är vad som bör uppmärksammas. Inte deras kön.

https://fnurra.com/2015/03/07/svenska-feminister-ar-fegisar/

Det här inlägget skrevs från Nexus 5 med applikationen WordPress for Android

Kategorier
Politik

”Allt är fan rasism idag?!”

Det har surrat runt lite trådar på sociala medier idag om att SVT klipper bort rasismen från Pippi Långstrump. Efter att ha kommenterat i en privat tråd på G+ och skrivit följande så har jag kommit fram ytterligare till vad jag faktiskt tycker om saken.

Jag tycker allt det här med rasism börjar gå i överstyr. Snart kan man inte säga ”Hej, jag heter Lisa och kommer från Sverige” utan att det anses vara rasistiskt eller nått. Man får fan passa sig för allt numera, och det börjar kännas lite galet. Allt ska vara så PK, och är man inte det, ja då blir det smisk på fingrarna!

Självklart finns det mycket rasism i vår vardag idag, men på nått vis så känns det som om att ju mer vi pratar om det, desto mera ”vi och dem” blir det.

Sen vet jag dock inte vad jag ska tycka om att de klipper om tv serierna. Jag får tänka på det och återkomma, eller nått.

Nu, några timmar senare så har jag tänkt över saken och kommit fram till att jag tycker det är galenskaper. På den tiden när Pippi spelades in så hade man iofs en helt annan attityd till olika folkgrupper, men då var det också mer ok att säga saker också. Min tolkning av det hela är att det inte innebar konkret rasism när folk sa det beryktade ”N-ordet” före ”boll” eller ”kung”. Pippi själv har ju aldrig sagt något i stil som om att den stammen som hennes pappa blev kung över är mindre värda eller något i den stilen. Hon har snarare pratat om det med ren nyfikenhet. I alla fall vad jag själv har sett från filmerna och TV serien. Jag har inte läst böckerna, eller i alla fall inte ordentligt, då jag som alltid har föredragit filmer och serier framför böcker. Det är i alla fall totalt trams.

Vad man bör göra åt det tycker folk väldigt olika om. En del tycker att serien och filmerna skall vara oklippta och att man istället talar om för barnen som tittar på det att ”idag säger vi inte så, men det var ok på den tiden”. Vissa tycker det är bra att det tas bort, för då slipper barnen undra. Det är så otroligt blandat men folk har ju rätt att tycka som dem vill. Att det däremot tolkas som att precis allt som Astrid Lindgren skrivit är totalt rasistiskt (vilket det ibland känns som att folk tycker när det lätt går överstyr) tycker jag personligen är dumheter. Jag tycker faktiskt att det är viktigt att visa skillnader från förr och nu, och jag tycker personligen att mycket med ”vad vi gjorde förr” är intressant. Sen tycker jag självklart att vissa saker vi gjorde förr var helkonstiga, men vi gör säkert ännu mer korkade grejer idag.

Det börjar liksom bara bli lite tröttsamt när precis allt idag kan tolkas som rasistiskt på något sätt. Snart vet jag själv inte vad som är ok att säga eller inte, och då kanske det är bättre att hålla tyst? Överallt i filmer, serier och när folk pratar så hör man bara ”That’s racist”, och det börjar bli så tråkigt. Har vi ens frågat de andra personerna som kommer från de här kulturerna som inte är våra, vad dem tycker om  det hela? Vissa kan ju tycka att det är rasistiskt att fråga personer som är adopterade, eller som kanske invandrade hit på 70 talet vilket land de kommer ifrån. Det är liksom bara inte ok att fråga, och det tycker jag är skittråkigt. Om jag frågar en person som ”inte ser typiskt svensk ut” eller hur man nu ska uttala sig för att inte låta som en urkorkad idiot som inte vet nått hyfs, vart de kommer ifrån så gör jag det för att jag är nyfiken. Det har inget med att döma, utan snarare att jag vill lära mig om dennes kultur, anledningar till varför man kom hit, hur föräldrarna har lärt sig språket etc. Jag frågar för lärandets skull, och för att jag vill lära känna personen bättre. Gör det mig till en totalt utblottad rasist då? Är det så, jahapp. Då håller jag väl käft i fortsättningen – för ibland får man ju inte lov att uttala sig med sina åsikter – oavsett hur lärorika dem faktiskt kan vara för andra.

Innan jag säger hej då för idag så delar jag med mig av en urtråkig och deprimerande höstbild. Ni som älskar det här skitvädret får tycka vad ni vill, men jag börjar bli deppig nu när det gröna börjar försvinna…

Bild på ett träd på vägen mellan mitt hem och Lernia som inte är grönt och vacker längre.
Kategorier
Politik

Att kommuner slösar skattepengar är ingen direkt hemlighet, eller?

Jag har nu sett dokumentären om skattepengar, som jag delade med mig utav i förra inlägget. En sammanfattning är att den var uselt gjord och jag lärde mig inte något nytt direkt. Alla som har delat den har sagt att den var jättebra, men det var mycket jag störde mig på.

Jag ger dokumentären om slöseri av skattepengar tummen ner.
Jag ger dokumentären om slöseri av skattepengar tummen ner.

För det första. Introt fick mig att må illa, men jag tänker inte säga varför. Det får ni lista ut själva. Det andra var att jag störde mig på alla jobbiga scener när han var utklädd till clown och lekte på en scen. Han kunde liksom ha presenterat de sakerna på ett bättre sätt. Det tredje  var kameran. Det var jävligt bra bildkvalité, men kameran höll ständigt på att zooma in och ut på vissa som han intervjuade och jag kunde knappt fokusera då bilden blev suddig hela tiden, eller att det var skakigt. Visst, jag själv suger på att spela in saker och redigera dem, men ändå. Dåligt gjort var det för att vara en dokumentär.

Å andra sidan så är det ingen direkt hemlighet att kommuner och tjänstemän slösar bort våra skattepengar på skit som inte behövs, eller att byggen av olika slag ofta kostar mer än vad det var tänkt. Att slösa närmare 260 000 kr på ballonger och annat på en fest är däremot lite väl galet. Hur kan ballonger kosta så mycket? Någon som vet?

Jag tyckte i alla fall inte att den var särskilt sevärd, men ändå. Vad tyckte du?