10 år, 9 månader och 22 dagar…💔

Idag hände det som både jag och Henrik känt av ett bra tag. Vi tog ett gemensamt beslut att göra slut. Det var väntat, och även om vi båda är skitledsna över det här så är vi båda lättade över det också.

Vi har bägge två förändrats för mycket, och det vi vill idag är inte lika gemensamt. Mitt mål om att bli vegan, skaffa hund eller fler katter etc är något vi inte riktigt är överens om längre. Vi har blivit för olika och vi har hamnat i en svacka som vi inte kan ta oss ur. Därför är det rätt att bryta nu, innan det går för långt.

Jag får i alla fall bo kvar här så länge det behövs. År om det skulle vara möjligt, vilket är skönt men det är redan bestämt att jag är den som flyttar ut och det är mer än ok för min del. Jag letar efter boende i hela Skåne, men kan jag stanna kvar i Malmö gör jag gärna det, men det är inte superviktigt. Det som däremot är viktigt är att nästa boende är ett boende där jag känner att jag kan bo och leva under lång tid. Där Anton kan leva och växa upp utan konsekvenser.

Mitt drömboende är mer eller mindre än bostad som är en marklägenhet/litet hus eller lägenhet på markplan/halv trappa upp med antingen gräsplätt eller nära tillgång så jag lätt kan rasta Anton när han ska lära sig bli rumsren. Lägenheten hoppas jag också på är en tvåa eller trea på minst 65 kvadrat, som jag helst kan köpa loss direkt och leva amorteringsfri i, alternativt ha ett mycket litet lån om jag kan hitta något dyrare jag ändå har råd med. Med amortering, ränta och avgift eller bara ren och skär hyra på ungefär 5000 kr i månaden kan jag klara det, oavsett var jag hamnar. Frågan är om jag kan få ett nytt lån som student? Målet är egentligen att ha pengar kvar på banken för eventuell renovering, nya möbler och andra prylar samt att leva utan lån om det är möjligt. Bostaden ska vara inom pendlingsvänligt avstånd till Malmö, så helst någonstans på linjen från Malmö mot Helsingborg, Hässleholm eller Ystad/Trelleborg. Jag vill i alla fall inte bo i Kristianstad, Österlen(inkl Sjöbo) eller norr om Hässleholm helst. Då ska det vara ett väldigt speciellt och typ absolut perfekt boende om jag kan sträcka mig åt de hållen igen. Jag kan tänka mig hyresrätt om det blir ett mer tillfälligt boende, men att köpa ny bostad är av större intresse.

Bostaden, oavsett storlek ska i alla fall ha ett riktigt kök, med bänkyta, och möjlighet till installation av diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare. Möjlighet till hel kyl och frys alt. en extra frys behöver det finnas plats till också. Detta för att jag planerar ju att råutfodra Anton när jag kan det och då behöver jag en plats att ha hans mat på. Hel kyl och frys är mest så jag kan packa frysen med massa grönsaker, typ alla 2.5 kilos förpackningar från Magnihill. Fiberlina är också ett måste, och gärna något som ingår i eventuell hyra eller avgift. Jag tänker inte flytta till något dåligt område bara för att jag måste bo så billigt som möjligt. Exempelvis är jag inte desperat över att stanna kvar i Malmö, även om det hade varit trevligt. En bra bonus med området/staden/byhålan jag kommer hamna i att det ska gå att beställa mat på nätet och få hem det. Inte superviktigt, men en riktigt bra bonus. Alltså ingen lantbrevbärare eller så. Så desperat är jag inte. Jag lär ju inte kunna behålla bilen så då blir det lite svårare med storhandling…

Om jag ska vara mer tydlig så är det exempelvis av större intresse att köpa en lagom stor tvåa eller trea jävligt billigt exempelvis i Tyringe/Hässleholm och pendla till Malmö än att klämma in mig i en dyr hyres etta bara för att stanna i Malmö. Jag är som sagt inte desperat. Dock har jag anmält intresse för några ettor i Skåne, varav en är i Malmö och en i Helsingborg, men jag hoppas mer på ett bostadsköp än hyres om jag ska vara ärlig. Detta är mest för att hyreslägenheterna är så ofantligt dyra, svåra att få och också väldigt, väldigt små och då bor jag hellre ”på landet” i större lägenhet och pendlar i nån timme.

Eftersom jag spenderar mycket av min tid med att tänka på pengar så vill jag känna att jag har råd att bo, att leva och inte känna mig fattig oavsett var jag än hamnar. Med tanke på hur jag är som person och hur jag vill leva mitt liv så är det inte något särskilt svårt mål att uppnå. Den budgeten jag har räknat ut i mitt huvud är att jag kan klara en bostadskostnad på ungefär 5000 kr per månad. Med ett pendlingskort blir det en tusenlapp till. Mat lär jag lägga max 1500 kr på, och om internet ingår i hyran så lär övriga räkningar inte vara särskilt mycket. Jag skulle gissa att jag kommer ha utgifter på max 3k i månaden utöver själva bostadskostnaden, då jag gillar att leva billigt och spara pengar. Så länge jag har csn så är det lugnt, vilket jag har till oktober 2020. Min plan är självklart att hitta någon typ av anställning till sommaren som senare kommer bli den plats jag har min LiA praktik på så jag har anställning under tiden, men om jag inte lyckas med det så behöver jag ha tillräckligt med pengar för att överleva, och det kommer jag räkna in i min budget jag kommer göra klart senare.

Jag trodde inte att den här dagen skulle komma, men det gjorde den. Jag kommer att leva ensam så länge det är möjligt, och jag vill hellre fokusera mitt liv på att bli en bra systemutvecklare med massa djur hemma än desperat leta ny pojkvän bara för att jag måste ha någon. Nej, nej… Så är det inte. Mina dryga 10 år med min älskade Henrik har lärt mig att bli kräsen. Det kommer bli svårt att hitta någon som kan ersätta honom. Nej, fel sagt. Att ersätta honom är omöjligt. Att hitta någon som är ett uns som honom kommer bli svårt. Jag är kräsen. Kräsen som fan nu. Nej, nästa nisse som hamnar i min väg kommer att få acceptera faktumet att Anton är min nummer 1, när han är väl här. Han får acceptera katthår, hundhår, ett skitigt kök, massa Apple produkter, konstant skärmstirrande och vegansk mat om han ens ska ha en chans att jag ska bli intresserad av ett långsiktigt förhållande. Nej, det enda som kan göra att det ens är av intresse att ”hitta någon annan” är om jag kan hitta någon som är vego, gillar att ha ett stillasittande liv framför tv som dator, gärna är duktig på programmering, älskar hundar och katter, inte vill ha barn(på riktigt alltså! Passionerat barnfri, liksom!) och som har humor, förståelse och är pedagogisk samt står ut med mig och mina konstigheter och har inget emot att bli min personliga massör och hjälpreda. En fördel är det om han använder och föredrar Apple produkter och inte rakt ut dissar dem bara för att. Han måste också förstå och acceptera att jag inte trivs i kvinnliga kläder och att jag tänker tacka nej till fina fester där man måste klä sig stereotypiskt. Han får inte vara rökare(inte ens feströkare), vara anti-droger eller dricka för mycket alkohol. Finns säkert sjutusen andra saker med som han måste lära sig att älska och respektera, men det där var nog det viktigaste jag kom på direkt. Lycka till för mig att hitta någon sådan person. Åh just det. Han måste vara skåning också! Mycket viktigt. Finns kanske tre personer i hela världen möjligtvis som kan fylla allt det, varav Henrik är en av dem, men det behöver inte betyda att de kan hitta mig och älska mig för den jag är. Jag är säkert för ful/konstig/allmänt oattraktiv för dem ändå. Så ja, good luck… Men jag är inte ledsen över det.

Nej, jag vet hur jag vill leva mitt liv och jag ser fram emot det, även om jag inte ville att det här skulle hända. Men nu är det så och jag accepterar det.

Adjö till blogg.ameriksson.se och Hej till ihuvudetpaengranddanoisgalning.blog!

Det här med domäner alltså… Herregud så jag har flyttat och haft mig under åren. Helt galet. Vilka domäner har jag haft under åren? Jag minns knappt alla. Jag skaffade i alla fall ameriksson.se domänen för att se lite mer professionell ut mot världen, men sen när jag hamnade på Funkibator så insåg jag att jag har fullständig rätt att alltid vara mig själv. Att jag bloggar privat har ju liksom ingenting med mitt yrke att göra, för den handlar ju om mitt personliga liv – utanför arbetet!

Som jag skrivit innan så hade jag flera anledningar till att både behålla min gamla domän, men även skäl att byta ut den och efter att jag lekt lite i domänsökningarna på lämpliga domäner så kom jag på att ihuvudetpaengranddanoisgalning.blog är det absolut bästa alternativet. Just för att hela titeln på bloggen finns med och den slutar på .blog, vilket indikerar att det är en blogg. Det är ju skitfräckt! Jag läste också om mina gamla inlägg från när jag slutade blogga på blogspot och flyttade över allt till WordPress och egentligen hade jag ingen direkt regel heller om att byta domän, utan bara mer än förhoppning om att det skulle bli det sista domänstoppet för bloggen, och domänen blogg.ameriksson.se har den här bloggen haft i typ 5½ år nu vilket är rätt fräckt. Jag skaffade den domänen 2012, så det är bra att jag haft en och samma domän så länge, och hade jag aldrig lämnat binero som webbhotell så hade jag ju inte alls haft tanken på att byta domän heller, men nu är saker och ting lite annorlunda.

För övrigt skall jag tillägga att namnservern för ameriksson.se till egensajt FORTFARANDE inte har löst sig. Sicket jävla galenskap till webbhotell, liksom. Därför säger jag nu ajöss till den domänen… Eller ja, det är en stor bidragande anledning, för det är för dyrt att flytta domänerna från egensajt till något annat ställe. FS data, bland annat skulle ha 500 kr för det och likadant sa GoDaddy så då sket jag i det.

Nu är bara frågan hur det kommer gå med 301 länkar, alltså att skicka vidare personer som går in på gamla domänen och automatiskt hamnar här och likaså att Google ska fatta att domänen bytt namn. När jag först flyttade över mina bloggar till wp.com så smällde jag ju ihop alla till en början, vilket jag inte skulle ha gjort. Det har lett till att Antons blogg blivit totalt osynlig på Google om man söker på saker relaterade till Grand Danois och nu i efterhand så verkar det smått omöjligt att skicka vidare de gamla subdomänerna till deras rätta ställen, för de existerar typ inte längre och jag vet inte hur jag ska rätta till det. Men det löser sig förhoppningsvis…

Till en början så hittade jag namecheap.com där jag håller på att flytta namnservern för mina domäner, för de erbjuder gratis service för allt sånt, för jag måste ha ett bättre ställe där jag kan hantera mina domäner på, sen får vi se vad som händer.

Jaja, nu ska jag i alla fall äta en kombinerad sen lunch/tidig middag för ikväll är jag gräsänka, då älsklingen käkar middag med jobbet.

Välkomna ska ni väl vara då till ytterligare en till domän för min fantastiska blogg!

Nu funkar vanliga domänen igen!

Efter ca tre dagars total galenskap så verkar det som om att den här bloggen återigen går att nå på sin vanliga domän, vilket är blogg.ameriksson.se. Dock efter allt skit jag har varit med om så har detta bara bidragit ytterligare till att sluta använda den domänen, men jag kan inte komma på någon annan som är bättre lämpad, även om jag har idéer. Enda anledningen till varför jag behöll den var för SEO:n’s skull och för att jag i flytten inte hittade en bättre domän och det gick att mappa domänerna. Det enda jag hade velat idag är att flytta över bägge mina domäner till wp.com, men de kan inte ta hand om .se domäner så där skiter det sig, tyvärr. Plus att jag orkar inte krångla och betala för flytt och annat heller. I alla fall inte just nu och idag. Kanske imorgon eller nästa vecka. Eller om tre år. Man kan ju hoppas på det senare med tanke på hur mycket jag hatar strul och krångel.

Att ha dem på egensajt.se är inte särskilt kul dock men det finns ju andra webbhotell som jag kan i så fall flytta dem till. Namnservern till egensajt.se har fortfarande inte ordnat sig, liksom! De är så långsamma när det gäller domänflyttar och annat… Men så länge som bloggen funkar så är allt lugnt just nu. Åtminstone får jag tvinga mig själv till att tänka så.

Nu eftersom allt är i sin ordning så får jag låtsas som om att inget har hänt och göra mitt bästa till att vänta och bara fortsätta blogga som vanligt. Åtminstone tills jag bestämt mig hur jag gör. Som ni vet så går det ju vanligtvis i 300 knyck från beslut till handling i min hjärna så jag lär ju agera hux flux precis som vanligt med det här när jag väl hittat en lämplig domän, eller bestämt mig hur jag ska göra.

Om ni har några förslag på lämpliga domäner (främst för denna bloggen I huvudet på en Grand Danois galning), så lämna gärna en kommentar. Om det gäller enbart denna bloggen så är ju domänen där redan given, men jag vill också tänka lite mer långsiktigt så jag slipper köpa flera domäner senare. Jag kan ju också återgå till greatdanemaniac.com kostnadsfritt har jag fått veta, men jag vet inte.

Det vore egentligen den bästa lösningen, för den domänen motsvarar mer bloggens namn och handling mer än blogg.ameriksson.se. Sen vet jag också om att namnet på min blogg är väldigt långt, men jag älskar titeln så jag kan liksom inte sluta använda den. Det är ju precis så den ska heta, liksom! För det är ju tusen saker vanligtvis som snurrar i mitt huvud som bara måste ut och jag är ju totalt supergalen i hundrasen Grand Danois.

Det kan ju dock bli förvirrande ifall engelska bloggen plötsligt stadigt får många fler läsare och den domänen representerar den här bloggen? Då vill jag ju förmodligen återgå att ha den domänen för min engelska blogg för enkelhetens skull. Med tanke på hur dåligt jag har det med läsare på min engelska blogg just nu så kanske det bara drar ner SEO:n för den här bloggen också. Men jag vet inte hur det hela fungerar.

Samtidigt så vill jag behålla min domän, eftersom jag inte vill ”bryta” mot min regel jag skapade för mig själv när jag återgick för evigt till WordPress som bloggplattform. Då hade jag heller inte planen att jag skulle flytta från self-hosted till wp.com heller och inte ha multisite som grund för alla bloggar. Därför var det liksom då en bra idé att ha samma domän med diverse subdomäner för de olika bloggarna jag valt att driva. Anton hade sin egna blogg på en bra subdomän, arkivet hade sitt och jag hade en perfekt domän för mitt CV och mer professionella hemsida. Det funkade liksom bra då. Nu känns det helt annorlunda eftersom wp.com är uppbyggt på ett annat sätt.

Det vore en helt annan grej om jag hade kunnat ha en domän som jag kan koppla kostnadsfritt via cname till de andra wp.com bloggarna, men vad jag vet så måste man ha en kostnadsplan och uppgradering numera för alla bloggar man har på wp.com ifall man vill ha personliga domäner och inte någon som slutar på wordpress.com. Och då blir det svindyrt. I dagsläget betalar jag typ 300 kr eller nått per år inklusive domän för den här bloggen. Det kan jag tycka är värt det eftersom jag har en stadig grupp läsare till varje inlägg, även om det är en relativt låg nivå. Och jag bloggar dessutom flera gånger i veckan i snitt.

Sist jag kollade låg det i snitt på 30+ läsare per inlägg vilket är helt ok för mig. Det hade ju självklart varit bättre om det istället hade varit 300 eller 3000 läsare, men så poppis är jag inte idag och kommer förmodligen aldrig bli. Inte förrän den dagen jag faktiskt har en Grand Danois och mitt bloggande om hundrasen kan sätta igång på allvar! Hade jag dock senare valt att skaffa domäner till både min engelska blogg och till Antons blogg så hade det kostat mig 3 gånger mer, och det blir då dyrare än alla webbhotell tillsammans så det är liksom inte något jag är intresserad av, om inte WordPress.com återgår till att erbjuda enbart domäner för $13 styck som de tyvärr nu tagit bort. Nu är man tvungen att ha en kostnadsplan om man vill ha domän, vilket är lite trist för bara en domän hade räckt för mig idag…

Just idag är ju det lite annorlunda eftersom jag är på wp.com nu och här vill jag stanna. Med vad jag vet nu så hade jag aldrig velat flytta från wordpress.com, eftersom det är inte så begränsande som jag en gång trott. Eller ja, det kanske var det i början men hade jag varit smart så hade jag ju gjort massa saker annorlunda, som ni borde känna till (mina trogna läsare, alltså). På ett vis är man ju fortfarande begränsad här, men å andra sidan är det perfekt när man bara vill blogga vilket jag måste för en gångs skull lära mig att göra. Allt det andra krånglet får liksom innebära att lära sig koda, kanske lära sig matematik m.m. Om jag har tur att komma in på en utbildning på högskola eller universitetsnivå till hösten så lär jag ju inte orka nått annat än bara skriva mina känslor om jag måste lära mig att bli programmerare i någon form. Så att fokusera på att blogga är något jag måste fokusera på. Inte allt annat skit med domäner, webbhotell och allmänt krångel.

Oj, så bra det går! Not…

Mer ”dumheter” med bloggeriet…

Ja, eller hur man nu kan tolka det. Jag skrev för ett tag sen att jag fått tillbaka de gamla hemsidor på WordPress.com som jag använt tidigare. Bland annat är detta originaldomänen greatdanemaniac.wordpress.com och efterlangtadeanton.wordpress.com.

Min plan är just nu att ”återigen” hålla på med bloggarna och dela upp allting igen, för hade jag vetat om att jag kunnat få tillbaka full tillgång till dessa gamla sidor så hade jag aldrig klumpat ihop mina bloggar, utan jag hade fortsatt driva dem separat. Egentligen är jag klar med allt sånt, för jag har förberett så mycket jag kan i bakgrunden de senaste veckorna. Det har faktiskt funkat bra att ha flera bloggar, tycker jag, om man bortser att jag inte hittar så många anledningar till att skriva grejer om Grand Danois… Men jag ska tvinga mig själv att ändå försöka hålla den bloggen vid liv ändå.

Idag blev bloggen Efterlängtade Anton alltså publik igen, och jag delade precis ett inlägg som jag skrev innan jul där som förklarar hur jag tänkt kring det hela och hur glad jag är att jag återfick domänerna och sidorna igen.

Senare, om det blir idag eller någon annan gång så gör jag samma sak med min engelska blogg, att den flyttas till greatdanemaniac.wordpress.com istället för att vara där den är just nu, vilket är på gdmrants.wordpress.com. Den bloggen kommer dock fortsätta vara som den alltid varit, vilket är att uppdateras när jag känner för det, precis som här. Jag kommer också inom kort att dölja den nuvarande sidan, för eftersom typ inga personer läser den bloggen så behövs det inte tas så mycket resurser för att folk ska hitta den igen.

Hur detta kommer påverka min SEO återstår att se. En liten nackdel med wp.com är att jag inte kan skicka enskilda inlägg som 301 redirects, utan det är allt eller inget som gäller, tydligen. Inläggen som tillhör Antons blogg kommer i alla fall raderas inom kort, men alla finns ändå att läsa där. Det är bara frågan hur lång tid det tar innan Google fattar att inläggen är där istället för här…

Hur nya lägenheten upplevs…

Vi har bott i nya lägenheten i Malmö i någon dryg vecka eller så, och snart är det två veckor vi har bott här. I det stora hela så älskar jag verkligen det här stället! Läget kan inte bli bättre. Gångavstånd till praktiskt taget allt, buss nära till hands och nära till Hyllie Station och därmed Emporia. Det är underbart! Häromdagen gick vi hela vägen in till stan och handlade lite i de asiatiska butikerna på Möllan. Det var kul att gå in till stan. Det lär man göra fler gånger, för det var inte en svår väg att gå. Halva vägen var rätt så mysig med, men ju mer centralt man kom, desto sunkigare blev det.

En suddig bild tagen vid datorn där jag visar tummen upp, eftersom jag är så jävla nöjd med vår nya lägenhet!

Malmö må vara en stad jag varit mer eller mindre besatt över i många år av mitt liv, men det är inte en vacker stad. Efter att ha bott i Växjö i typ 6 år nästan, så saknar jag grönskan när man är i centrala Malmö. Det jag har gillat med Malmö är människorna jag mött där och hur de har påverkat mitt liv. Den skånska attityden är fan så mycket trevligare än den i Stockholm. Vissa har ju dock varit rena rövhål och andra har lärt mig livsviktiga läxor. Idag är jag iofs inte alls besatt över stan, men det är underbart att bo här igen och denna gången på riktigt. Det är grymt trevligt med att ha service och nära till allt, oavsett var man faktiskt bor i den här stan. Åtminstone upplever jag det så i alla fall.

Sist jag ”bodde i Malmö” så bodde jag i, men ändå utanför, i ett nybyggt område som heter Annestad. Det området då var precis i början av att bli en del av Hyllie egentligen och när jag bodde där då så gick bussen (5B) en gång i halvtimmen, det var kallt på golven och hyran var svindyr. Nu vet jag att det ska ha blivit åtminstone 3-4 ggr större och det ska finnas ett mindre centrum på området med. Och bussen går var tionde minut förbi! Inte för att jag vill bo där igen, men grattis säger jag till de som dels bor kvar, men även de som flyttat dit.

Jag har inte så mycket säga om lägenheten vi bor i nu egentligen, mer än jag är jätteglad över att vi flyttade hit. Det är en billigare lägenhet, vilket innebär större möjligheter till att amortera av lånet snabbare. Det är en trea fast med två toaletter, vilket är superviktigt. Sovrummen är ”små”, men ändå så pass bra planerade att det finns plats för hundsäng i det officiella sovrummet när det väl är dags. Dock var det andra sovrummet lite för litet för att ha som kontor, så vi har en lite udda möblering här, men det är ju vi som ska bo här och inte en barnfamilj. Så som vi har ordnat det så känns det häftigt, personligt och väldigt, väldigt bra. Vi ska lätt kunna bo här i många, långa år så länge inget negativt händer och som sagt, så är jag djävulskt trött på alla tankar om flytt just nu.

Det enda värt att ”störa” sig på är väl den dåliga mobiltäckningen inomhus, men den verkar ha förbättrat sig på sistone. I början hade jag bara någon plutt och alla samtal mer eller mindre bröts konstant om man inte satt på balkongen eller står vid fönstret i vardagsrummet, men nu när jag befinner mig på de platser jag kommer vara vid mest i lägenheten så har jag 3-4 pluttar nästan hela tiden så det är positivt.

I det stora hela är jag redan nu så jävla lycklig över hur mycket lättare allt känns. Vi bor i en normalstor trea, med två toaletter, ett litet kök som är ändå så pass välplanerat att vårt stora köksbord får plats + att vi inte behöver gå in i varandra hela tiden när vi lagar mat. Vardagsrummet är stort och sovrummen små, men ändå med så pass ”perfekt” planlösning att det känns helt fantastiskt – och detta till en relativt billig kostnad. Det kan liksom inte bli bättre… Jo, kanske – den dagen vi bygger vårt eget hus så vi får den exakta bostad som passar våra behov, men den dagen lär aldrig dyka upp och så länge lär jag trivas som fan just här i den här lägenheten. Jag är bara så jävla glad över att vi bor här!  😀

Efter ca två veckor är vi i ordning igen – nu bor vi i Malmö!

Idag inleds tredje semesterveckan och vi är inflyttade nu till nya lägenheten. Allt har gått bra, även om det mesta varit rätt jobbigt men så är det ju när man flyttar. Efter den här flytten ska det fanimej inte bli tal om flytt på minst 5-10 år ifall man får som man vill! Är så galet trött på att flytta nu, även om det inte blivit allt för ofta ändå. Såsom vi bor nu är nästan för bra för att vara sant, men det finns några småsaker som behövs fixas och vissa saker som inte går att lösa utan problem.

Packningen, flyttningen och tillträdet

Vi började packa ner saker ca 3 veckor innan det var dags för tillträde, men det mesta började vi packa ner under första semesterveckan. Det gick väldigt fort när vi väl satte igång och i stort sett hela lägenheten blev nerpackad på ca 4 dagar. Vi har ju inte så jättemycket grejer för att bo i en fyra. Vi hade köpt extra starka lådor från Ö&B som fungerade riktigt bra, och vi hade sparat de små lådorna samt några stora gamla lådor från förra flytten och det var bra. I de små lådorna packade vi mycket av tillbehören till våra tekniska saker. Tillträdet fick vi den 20 juni, och vi gick först på tillsyn.

Då fick vi veta att badrummet med den inkluderande tvättmaskinen behövs fixas, för det var inte någon permanent installation, vilket vi trodde att det var. I övrigt så kändes lägenheten bra. Efter tillträdesmötet så åkte vi tillbaka till nya lägenheten och mätte allt och bekräftade hur vi skulle möblera saker. Sen åkte vi hem till gamla lägenheten och sov vår sista natt där.

Dagen efter hyrde vi bil från Sunfleet igen och åkte med alla tekniska prylar och lite lådor samt det vi kunde få med oss själva till nya lägenheten. Henriks familj hjälpte till och det uppskattades rejält! Henriks mamma och ena syster stannade kvar i nya lägenheten medan jag, Henrik och Henriks ena bror åkte fram och tillbaka med grejerna. Jag körde och det blev 3 officiella rundor. Efteråt var jag otroligt trött, men ändå glad för nu började det! Vi valde att sova i nya lägenheten den natten. Jag på uppblåsbar madrass och Henrik på vår tunna madrass som var dubbelvikt. Det blev en jobbig natt, för Maja var orolig och visste inte var hon skulle sova någonstans. Bilresan med henne gick iofs bra, hon gnällde och så men annars var det lugnt. Som tur var behövde vi ju bara åka någon mil eller så istället för 25-30 som det var när vi flyttade från Växjö till Skåne.

Flyttdagen

Den 22 juni kom flyttgubbarna. Även denna gången anlitade vi tolvans flytt och de var lika duktiga och professionella som förra gången. En av gubbarna hade bott på området tidigare så det var skoj tyckte vi. Vi tog bilen och satt i lägenheten medan gubbarna höll på. Det tog ungefär 2 timmar för dem totalt att tömma gamla lägenheten. Sen tog vi det absolut sista i vår hyrda bil och körde till nya lägenheten. Flyttgubbarna åkte till tippen med det som skulle slängas och sen möttes vi upp på nya stället. Det tog dem lite längre tid denna gången att bära upp allt, ca 3 timmar men det gick mycket bra. Sen var lägenheten en röra. Jag tog några foton på röran, men dessa tänker jag inte visa här…

Päronhelgen

På självaste midsommarafton kom mina föräldrar ner och hjälpte oss komma i ordning. Vi började med att packa upp köket – jag och mamma medan pappa och Henrik åkte till Bauhaus för att köpa en massa prylar till lägenheten. Sen började de banka och slå, men det blev ett fint resultat. Nya nätverksuttag bland annat, alla lampor sattes upp och vi har fått nya lister. Vi fick också bra tips av pappa gällande badrummet. På lördagen tvättade jag och mamma kläder nere i tvättstugan och pappa och Henrik fortsatte hålla på med alla lister och nätverksuttag. Vi kom allt mer i ordning och sen när helgen var över så var vi i ordning till 90% eller så.

Bye, bye gamla lägenhet med udda planlösning…

När päronen hade åkt så var det dags för besiktning av gamla lägenheten. Den gick fint och efter att det var gjort var vi dock tvungna att fixa lite småsaker i lägenheten som städfirman glömt. Det ordnade vi direkt och efter det så åkte vi till hyresvärden och lämnade tillbaka alla nycklar. Nu ska den lägenheten stå tom tills nästa hyresgäst flyttar in så vi hoppas på att inget händer innan dess och att vi slipper problem med gamla hyresvärden efter att de har flyttat in med. Vi tror inte att några problem borde uppstå eftersom besiktningen gick fint, men man vet aldrig. Det känns i alla fall skönt att nycklarna är inlämnade och att vi inte behöver ha något alls med den lägenheten att göra nu.

Det här med att komma i ordning…

Efter att allt var över så gjorde vi vårt bästa för att själva komma i ordning och det gick bra. Vi är nu, ca en vecka senare helt i ordning skulle jag kunna påstå, för nu sitter jag äntligen vid min dator och bloggar. Det har jag längtat efter som fan! I alla fall, om vi återgår till lägenheten och allt sånt…

Vi hyrde bil igen och åkte på IKEA och köpte ny soffa och tv bänk till vår nya tv-spelshörna som vi planerat in. Det blev en Norsborg soffa och en Gettorp till TV bänk. Två mycket bra val, måste jag säga!

Maja ligger och myser i nya soffan i tv-spelshörnan. Den är som kattmynta för henne…

Ja, det var väl det hela. I alla fall allt av det jag minns angående flytten. Att flytta är ju inte superintressant kanske, men vi har gjort ett bra val och här hoppas jag vi kommer trivas rejält. Allt pekar på det, för lägenheten känns så underbar! De små saker som man kan eventuellt störa sig på är främst att mobiltäckningen inomhus är skitdålig. Det beror förmodligen på att allt är betong här, och förhoppningsvis blir det lite bättre inom kort ifall operatören kan ändra något för att förbättra det. Annars går det att köpa extra antenner, men det är allmänt krångligt. Tillsvidare funderar jag på att säga detta på min telefonsvarare och ger ett tips till alla som känner mig och brukar ringa mig att kommer du direkt till telefonsvarare – skriv till mig via messenger/hangouts eller nått för wifi funkar fint i alla fall. Eller skicka ett sms så svarar jag när jag kan.

Nu hoppas jag bara att man kommer trivas här och att alla andra små dumheter kommer försvinna med tiden. Två veckors semester kvar i alla fall och nu är datorn på plats så nu kan allt bli bättre på så vis. Det gör mig glad!

En ond cirkel hoppas jag avslutas efter flytten…

Det är ingen direkt hemlighet att jag har haft en jobbig vår. Det mesta är relaterat till jobbet, men jag ska inte gå in för långt med det då jag inte vill ha några missförstånd. Jag älskar ju mitt jobb! I det stora hela handlar det om att jag fått till majoriteten arbetsuppgifter som mitt psyke är väldigt dåligt gjord för att hantera vilket har bidragit till en trötthet som inte är av denna värld. Mina närmsta kollegor är väl medvetna om detta då jag inte är rädd för att tala om hur jag mår etc.

Det stora problemet är egentligen många. Själva onda cirkeln ligger i misstag, dålig planering och förväntningar som omöjligen kan förverkligas eller nås upp till. Många jag pratar med, eller faktiskt nästan alla säger samma sak – att det handlar om att vi flyttar så ofta. Grejen är den att vi har inte flyttat ”ofta”. Det var bara det att flytten just till där vi bor nu – någonstans utanför Malmö som kanske var en dålig idé och därför letade vi nytt flera år innan planerat. Jag ställde mig strategiskt i bostadskö lite här och var i Sverige, dumt nog inte tillräckligt länge i Boplats Syd så jag kunde välja och vraka på lägenheter i hela Skåne, utan jag har bara stått hos några enstaka. Det positiva var ju att vi fick ju lätt lägenhet när det var dags, men hade man varit smart så hade man kanske satsat på en ny bostadsrätt direkt eller andra lösningar.

Missförstå mig rätt här nu. Att flytta till Skåne och närmare bestämt till Malmö området var INTE ett misstag. Det var bara mindre bra att välja ett läge som inte var så centralt som man hade behövt, eller till ett ställe där det tar 20 minuter till närmsta busshållplats och en kvarts promenad till tåget samt att tågen inte går hela tiden överallt som vid en knutpunkt.  Att bo i Skåne är för övrigt en jävla lyx! Jämfört med Växjö så är detta fan så mycket bättre så jag lär aldrig flytta tillbaka dit. Efter att ha fått känna på hur det är att bo närmare en storstad med sjuttioelva olika köpcentrum att välja på, eller bara möjligheten att beställa hem mat från mat.se med valfria mellanrum så föredrar jag att stanna här. Det hade liksom varit bättre säkert att ha flyttat till ett ställe där Öresundståg stannar egentligen. Landskrona känns liksom som ett bättre alternativ än där vi bor nu för det hade säkert inneburit mindre tågstrul för min älskade sambo som pendlar dagligen till Köpenhamn.

Utöver passkontroller, gränskontroller och 45 minuters extra restid eller vad det nu är i tidtabellen pga den skiten så har det strulat säkert 2-3 ggr varje vecka med tågen för honom sen han började jobbet på Unity i Januari. Efter bara några veckors pendling stod det klart. Det går inte att bo kvar just här längre. Vi måste närmare stan och närmare Köpenhamn – utan att flytta till just Köpenhamn, alltså. Bostaden i sig som vi fick har varit ok. Det känns att vi ”nedgraderat” oss från ett nybyggt ställe till ett äldre flerfamiljshus, men vi har gjort vad vi kan för att trivas. Grannarna är trevliga och orten känns trygg. Det är också trevligt att det är många grönområden och det är relativt lätt att promenera. Det som är jobbigt är väl just läget. Även om det bara är typ en kvart till tåget så går tågen väldigt sällan så missar man ett tåg blir det många stunder att fördriva tiden på och det är aldrig roligt. Det har jag haft tillräckligt av när jag bodde i Tomelilla och på andra sämre ställen. Det är också rätt jobbigt att ibland gå den lilla kvarten hem från affären då det är långt till mindre affärer. I Växjö hade vi Netto typ 100 meter bort, vilket var übernice vissa dagar då man inte orkade handla på större ställen.

I Växjö saknade man i praktiken inte särskilt mycket. Kanske bil eller en direktlinje till kontoret vissa dagar? NetonNet öppnade ju där till sist och vi hade tre bussar utanför huset. Däremot hade vi sommartidtabeller och då var man typ tvungen att gå överallt eller också passera massa dötid för att bussarna gick så sällan. Då bodde vi i alla fall lite mer centralt men i och med tröttheten man burit med sig så är man inte alltid på topp.

I det stora hela så är jag alltså glad över att vi flyttade tillbaka till Skåne. Nu ska jag väl skriva lite om min lilla onda cirkel jag suttit i alldeles för länge.

Arbetsuppgifterna på jobbet som till majoriteten då har gått och blivit saker jag inte orkar med har då orsakat en trötthet som inte är av denna värld. Resorna till Växjö som planerades bli många har istället blivit nästan inga alls och de har även inte blivit som jag förväntade mig. Jag kan inte säga exakt vad jag vad som var fel med detta, då vi har sekretess på jobbet och styrelsegrejer går man inte ut offentligt med hursomhelst. Lägger man då till att man typ ”ångrar” att man bor just här, att jag absolut inte har den energi som behövs för att lära mig programmera som var planerat tidigare i vår och en längtan till förbättring och förändring samt oro och aggression över andra små skitsaker så är det inte konstigt att man inte känt sig som sig själv på sistone.

Det enda jag hoppas på är att många av problemen försvinner av sig själv efter vi flyttar till ett ställe med bättre läge, att arbetsuppgifterna återgår och blir till vad de var förr. Till hösten får jag i alla fall spendera hälften av min tid med årets distanskurs så det är skoj! Distanskursen är väldigt rolig att jobba med tycker jag.

Jag har förväntningar så klart på vad jag vill ska ske efter att vi bor bättre och många av dem borde per automatik ske – bara för att vi får ett bättre läge. Bostaden vi flyttar till är fräsch, snygg och bra planerad. Om det blir trångt att bo i en trea återstår att se. Vi kommer se till att det funkar i alla fall. Sen får man bara hoppas på att grannarna är trevliga, tysta och att livet kan återgå till den njutning den har varit i så många år nu…

Då packar vi kappsäcken igen då!

Men denna gången blir sista på väldigt många och långa år hoppas jag… I söndags började vi med packningen och hittills har vi packat 7½ lådor. Vi hyrde bil i lördags och åkte till Ö&B för att köpa flyttlådor och vi har även köpt bubbelplast, tejp och ziplock påsar. Vi ska även senare köpa stora sopsäckar som vi ska dels använda för att slänga lite saker men även för att lägga mjuka saker i såsom kläder och sängkläder.

Närbild på flyttlådor, både packade och lådor som står på hög som ska fyllas med våra saker

Det börjar ju närma sig i alla fall och man kan inte göra annat än längta tills det är dags.

Jag har inte bloggat på en halv evighet känns det som och det har sina naturliga förklaringar som jag berättar mer om i ett annat inlägg. Det har varit lite halv långhelg här också, för älsklingen var ledig igår. Det var ju nationaldagen i Danmark då och eftersom han var borta med jobbet en vecka så fick han en extra ledig dag att ta ut så tog han Sveriges nationaldag. Det har inneburit lite sovmorgon och TV tid, men som sagt också packning och lite tid vid datorn.

Något mer utöver det har jag nog inte att säga tror jag…

Ca 10 dagar som skåning…

Känslorna återstår med att vara blandade. Åtminstone lite smått. Varför är utav diverse anledningar. I det stora hela, precis som tidigare är det mesta helt awesome, men det finns vissa småsaker som har drivit mig smått till vansinne. Det har iofs inget med själva flytten att göra eller så. Det är bara så att vissa saker förväntar man sig ska fungera oavsett vad som än händer i livet. Just nu börjar det dock ljusna, men fram tills idag så har mycket varit jobbigt.

Jag tänker inte gå in på detaljer, även om jag faktiskt vill. Orsaken beror på respekt. Vi vet att lägenheten vi flyttade in i är ett tillfälligt boende. Hur tillfälligt återstår att se. Det finns bra anledningar att hålla koll på bostadsmarknaden, efter den där perfekta lägenheten i Hyllie, eller det där underbara lilla radhuset som skulle ge oss den frihet vi önskar. Att bara bo i Skåne igen och dessutom så här nära till Lund och Malmö är fantastiskt, men vi längtar nog mer efter det mer permanenta boendet. Men fram tills vi hittar det så hoppas vi på att detta kommer funka fint och det lär det säkert göra också.

När vi flyttade in i lägenheten så fanns här mycket som skulle ordnas. Alla saker är på gång att fixas också och en hel del är redan gjort. Mina föräldrar var här i helgen och hjälpte oss komma igång i lägenheten rejält. Allt är typ uppackat nu och på sin plats. Vi har möblerat alla rum såsom vi vill ha det och vi tog en tripp till bland annat IKEA, där vi nu köpt höj och sänkbara skrivbord. Detta är något vi har längtat efter i många år och sen idag är kontoret hemma vår nya arbetsplats och det känns superhärligt på så sätt. Dock är inte våra datorer helt inkopplade ännu, men det är ingen superstress med det.

I det stora hela, nu när lägenheten äntligen börjat kännas som ett riktigt hem igen efter ca två veckor av att ha varit i ett konstant kaos med flyttlådor, ingen direkt jobbdator etc så börjar det kännas skönt. Själva lägenheten i sig är helt underbar. Vi har trevliga grannar och jag tror nog att nästan varje granne här har minst en hund så det är kul att träffa på så mycket voffsingar. I helgen träffade jag till och med på en Grand Danois! Dock var ägarna inte några som bodde här i huset, men bara att få träffa en GD var helt grymt kul! Tiken var rätt så rädd av sig, men jag var lyrisk av bara idén att det kommer en GD ibland till vårt hus för att hälsa på någon av våra grannar här.

Ja, känslorna är lite blandade men det var verkligen skönt att få komma i ordning i helgen. Nu längtar man bara efter lite julledigt. När vi går på semester så tror jag vi knappt kommer lämna lägenheten för vila är något vi verkligen behöver nu…

Och hur går det med att återfå den allt mer bredare skånskan? Den som jag talade förr, innan jag lämnade Skåne 2009? Ja, det får ni veta i ett annat inlägg. Just nu och i väldigt många år tillbaka har jag talat någon blaskig småländska med några ytterst få rullande R och mitt mål är att återfå den härliga dialekt jag egentligen var född till att tala. Jag är i alla fall hoppfull på att jag kommer lyckas.