Publicerat den

Ett argt inlägg om politik, regn och antagningsbesked.

Det här inlägget är nog ett argt inlägg. Det finns mycket just nu som stör mig. Oron över att inte komma in på högskolan. Leva resten av året utan någon som helst inkomst (förutom min skitlåga sjukersättning). Tvingas läsa högskoleprovet två gånger till, bara för att. Att det aldrig regnar. Att det ser ut som höst och öken därute, fast det är mitt i sommaren. Att vi smälter bort i lägenheten och att man tvingas ha fläkten igång nästan dygnet runt. Folks idiotiska politiska syn på andra människors val. Med mera, med mera…

Jag blev ju reserv 9 till utbildningen jag har sökt i Kristianstad. Även om det är det lägsta numret, så är det ingen garanti för att jag ska komma in. Tidigare när jag tänkt på högskolan, efter att jag fick veta att jag blev reserv så har jag varit hoppfull, men inte så mycket nu längre. Orsaken beror mest på att vi tänkt fel med statistiken. Innan hade vi ”räknat ut” eller nått att det skulle räcka med att en person säger nej, så kommer jag in, men det stämmer ju inte. De 9 som redan är antagna + de 8 som ligger före mig i kön måste säga nej till sin plats först – sen har jag chans på att bli antagen i urval två. Blir jag fortfarande reserv till alla utbildningar så är det väl ok, då finns hoppet kvar för mycket kan hända på uppropet. Men orka vänta, liksom?! Jag är så trött på att vänta! Jag vill bara ha besked.

Har jag tur i så fall så kanske hälften skiter i att dyka upp eller nått och så får fler reserver plats, men det finns inga garantier där heller. Som tur är har jag blivit antagen till en komvux kurs jag har sökt i programmering. Den tänker jag påbörja om jag blir reserv till alla högskoleprogram jag har sökt. Dock så är det bara en kurs och på enbart 25% så jag kan inte söka CSN för det, och jag kan heller inte få a-kassa (vad jag vet) då det ställs en massa krav på mig om jag ska plugga en kurs med a-kassa.

Så blir det så att allt skiter sig, så går jag utfattig hela hösten medan jag pluggar programmering 1 och sen är jag väl arbetslös igen och letar praktik samt pluggar väl till högskoleprovet till både hösten och våren. Jag hoppas verkligen inte att det blir så, men det positiva med allting är att får jag godkänt i programmering 1 så kan jag söka till massa YH utbildningar och det är positivt. Det absolut negativa med om jag inte kommer in i år är att dels få vänta ett helt jävla år till samt att jag är urfattig denna hösten och att jag tvingas skriva högskoleprovet två gånger till. Blärk! Inget jag ser fram emot. Jag vill bara plugga just nu, och plugga programmering/datavetenskap i nån form. Jag håller på att krevera av för lite att göra här hemma, så jag börjar klättra lite på väggarna. Jag har nog aldrig varit så uttråkad i hela mitt liv som jag är nu. Det värsta är också att den här känslan av att vara uttråkad har pågått i minst 1 år, kanske två. Jag minns inte när det började. Så längesen är det. Det är ok så länge man har en bra tv-serie att titta på som tar ett par veckor att se klart. Eller ett gäng intressanta YouTube klipp. Så fort det är över – ja då är jag så uttråkad att jag håller på att krevera. Inte särskilt kul för mig som älskar att inte göra så mycket om dagarna. Det börjar dock bli väldigt ohållbart så oavsett vilket så vill jag bara börja med något snart.

Sen måste jag skriva av mig om en annan sak. Jag bara måste, för jag orkar inte bli mer irriterad på småskit nu. Det handlar om politik. Ett ämne som jag är dödstrött på. Varför? Jo, för att det är inget annat än smutskastning, skandaler och konstant jävla rasist och PK snack. För att inte tala om allt blaj om feminism… Jag är dödstrött på det! I sociala medier finns det flera som delar mycket politik i och med att det är valår. Det är väl ok, för det är kul att höra folks åsikter. Däremot kan vilket ämne som helst bli tjatigt och jag är trött på tjat. Särskilt eftersom 99% av allt man ser online just nu handlar bara om Sveriedemokraterna eller #metoo rörelsen. Det är så tröttsamt! Jag är inte heller perfekt. Jag är expert på att tjata, jag vet!

Fine, jag vet att det är ”viktigt” att inte rösta på SD och jag tänker inte lägga min röst på dem heller. Med viktigt inom citationstecken så syftar jag på att jag blir inte arg eller besviken på de som väljer att rösta på SD, för jag anser att folk får rösta hur fan de vill! Även om det är på SD, eller till och med KD! Jag har valt sedan länge att lägga min ”bortkastade” röst på Direktdemokraterna, för att de är inte som andra partier. De är inte ens som Piratpartiet. Jag vet att små partier utanför riksdagen har liten chans att komma in i riksdagen, men jag skiter i det. Jag vill inte rösta på något etablerat parti. Varför? För det bidrar inte till en positiv förändring! Det är bara samma gamla jävla skit – år ut och år in. Jag är så trött på det! Nedan kan ni se en förklarande video om hur direktdemokrati fungerar och hur DD hade gjort om de hade kommit in i riksdagen.

Det är nog många och jag förstår varför många väljer att rösta på SD av den anledningen. Folk vill ha något nytt och det är helt ok. Det vill jag också. Däremot vill jag inte ha något ”återförsvenskat” Sverige där alla invandrare åker hem och där det blir tvång för män och kvinnor att återetablera korkade könsroller och tvingas fira svenska helgdagar bara för att så säger lagen. Inte fan vet jag! Jag vet inte alls hur Sverige skulle bli ifall SD skulle styra Sverige. Vad folk säger/tycker/skriver är en helt annan grej jämfört med vad som faktiskt kan hända. Risken finns att SD blir största partiet i år. Vad det betyder vet jag inte, men jag röstar i alla fall inte på dem.

Det enda jag kan göra är att skapa förändring på mitt eget sätt. Det gör jag i år genom att rösta på DD och inte något annat etablerat parti. Jag menar, mina frågor som jag tycker är viktiga talas det inte om i ett och samma etablerade parti. De partierna kommer aldrig någonsin att bry sig om mina sakfrågor. Vilka är dem då? Jo, landskatt, basinkomst och en skatterefom som gör verklig skillnad. Det som står i det länkade inlägg står jag för fortfarande, även om Anna inte jobbar inom politiken mera… 4 år senare och debatten om landskatt och skattereformer i övrigt är lika tyst som i graven. Varför i helvete då ska jag rösta på ett etablerat parti som inte gör ett skit med mina sakfrågor?

Så kom fan inte och säg att MIN RÖST ÄR ATT PASSIVT STÖDJA SD, DIN JÄVLA NÖT!!!🤬

Publicerat den

Recension | The Great Hunt | Wheel of Time

Den här boken är nummer två i serien som kallas för ”Wheel of Time” och den gick snabbare att läsa ut jämföres med första boken. Till en början så läste jag den enbart via ljudbok, men då jag också fortsatt läsa Harry Potter, fast via telefonen och Google play och upptäckt att det fungerade mycket bra så testade jag till sist att läsa även fler kapitel av The Great Hunt på det viset och det fungerade otroligt bra.

Tre kvinnor använder den sanna kraften. Bilden är en länk och jag vet inte vem som ritat den.

Handling:

Det är samma huvudkaraktärer som i första boken, fast med mer fokus på kvinnorna (enligt min tolkning). Rand brottas fortfarande med ”The dark one” men också med något annat som är betydligt mer intressant. Vad det är avslöjar jag inte, då det är en spoiler. I alla fall. Huvudstoryn är att Rand, Mat och Perrin tillsammans med Lord Ingtar, Loial och Hurrin samt några andra män åker land och rike runt, ungefär, för att leta efter ett särskilt horn och en dolk som har blivit stulna av Fain och några ”Dark Friends”. Den andra storyn i boken följer kvinnorna, där Egwene samt Nynaeve håller på och bli Ae Sedai samt Min och Elayne följer med dem för att också utbilda sig till det.

Min recension:

I den här boken får man en otroligt stor inblick i hur magin fungerar i den här världen, och det är stort fokus på kvinnor samt män och viktiga skillnader emellan dem. Det är positivt i alla fall enligt mig att trots den ”feministiska andan” som finns i boken, så är inte alla kvinnor rabiata manshatare, utan det finns en god människosyn. Berättelsen är mycket spännande och intressant och jag är glad att Loial fick en väldigt stor roll med. Vill ni veta vem/vad han är så får ni läsa boken.

I det stora hela så är jag bara fantastiskt glad över att jag lyckades läsa denna boken mycket snabbare och dessutom så många kapitel via text på min mobiltelefon. Böckerna i Wheel of Time serien går nämligen att köpa för ca 100 kr styck i Google Play butiken och det var så jag fick tag på dem. Nästa bok, samt kommande böcker hoppas jag kunna läsa till större del via telefonen, då jag av nån mirakulös händelse ”helt plötsligt” fångar upp så mycket mer av det jag läser + att det går mer än dubbelt så fort att läsa igenom kapitel. Får jag som jag vill så kommer varje bok i fortsättningen ta ca eller maximalt 1 månad att läsa istället för 3-4 månader som det tagit hittills. Jag började ju läsa första boken i slutet av Juli förra året och inte förrän nu har jag då läst de två första böckerna.

Dock, så tog det mig över 10 år att läsa igenom alla Harry Potter böcker, och jag har fortfarande inte läst klart den 7:e boken där ännu, men det kommer nu när jag äntligen hittat ett sätt där jag kan läsa snabbt, och få ut vad som tänkts av böckerna.

Har du läst den här boken? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar här på bloggen så blir jag glad.

Publicerat den

Jag skiter i att blogga om feminism. Jag har redan sagt mitt.

Igår så hittade jag ett bra (eller snarare fantastiskt) blogginlägg om Lady Dahmer och feminism. Det sporrade några idéer, och ledde till en länk och uppmaning att ”det här ska jag skriva om senare”. Dock så kom jag på lite senare att jag har ju redan sagt allt jag har att säga om feminism. Vill du veta vad mina åsikter är om begreppet så kan du läsa mina 3 inlägg om det här, här och här (i kronologisk ordning).

Annars så känner jag mig rätt duktig idag. När jag kom hem så har jag både lagt fram köttfärs till middagen, lagat lunch och börjat tvätta tröjor. Allt sånt där brukar jag annars vanligtvis glömma bort att göra, så idag är jag glad att jag kom ihåg att göra allt sånt. Lunch brukar jag dock ofta göra, men sen jag började praktisera på SIP så äter jag mycket sena luncher, så ibland är det sällan lönt att äta nått känns det som, för lunchen gör att jag håller mig mätt långt efter, men middag måste man äta ändå, fast man kan vara mätt. Jag och Henrik brukar vanligtvis äta väldigt tidiga middagar, typ redan vid 16 tiden om vi kan.

Ja, så är verkligheten ibland. Fast egentligen hade jag velat ha lite längre helg. Egentligen.  Och så har jag äntligen gått ner så pass mycket i vikt (centimetermässigt) runt höfterna att jag återigen fått på mig ett par till byxor som jag inte kunnat använda på hur länge som helst. Dessa byxor har krympt massvis varje gång jag tvättat dem + att jag samtidigt ökat i vikt så till sist kunde jag inte ens knäppa dem, men nu sitter dem återigen löst och är bekväma. Härligt! Nu hoppas jag bara på att även vikten och magen kan bli mindre. Runt magen så pendlar jag konstant mellan 84-88 cm och ju magrare jag känner/upplever att jag blivit, desto fetare har magen faktiskt blivit. Konstigt det där, men får jag bara möjlighet att promenera i snitt 30-40 minuter om dagen och håller kalorierna på en rimlig nivå så borde jag hamna under 80 cm om ett par månader och förhoppningsvis stanna där.

Publicerat den

Svenska feminister är fegisar | Fnurra.com

Det här blogginlägget ska jag nog blogga om senare. Jag måste ju dela med mig lite mer av den här galenskapen, känner jag eftersom det är internationella kvinnodagen idag, och jag säger typ så här:

”I couldn’t care less.” Vi är alla människor och inget kön är viktigare än något annat. Både män och kvinnor är människor med personligheter, och hur dessa personer beter sig är vad som bör uppmärksammas. Inte deras kön.

https://fnurra.com/2015/03/07/svenska-feminister-ar-fegisar/

Det här inlägget skrevs från Nexus 5 med applikationen WordPress for Android

Publicerat den

Genusdebatten.se gillade mitt inlägg om manshat och feminism!

Jag fick en rätt så intressant kommentar i morse på mitt inlägg om feminism. Genusdebatten.se vill gästblogga inlägget där, och jag sa att jag skulle återkomma när jag har funderat lite på saken. Jag tog även en titt på deras blogg och det såg rätt bra ut. De har säkert fler läsare än mig, så kan fler personer hitta min blogg pga att jag skrev så pass bra om manshatande rabiata feminister, så varför inte? Så länge jag inte blir känd som nån antifeminist i bloggvärlden så är jag nöjd, ungefär för det är inget jag har lust att profilera mig som längre. Det jag menar med det är att jag har ingen lust att prata feminism längre. Jag pratar gärna politik och genus men de få och små åsikterna jag har om feminism etc, är redan nedskrivna i det här samt det här inlägget.

Bilden nedanför är inte snodd, utan bara länkad. Vill du veta mer om varför jag förtydligar detta så läs på en nyskapad sida jag har här på bloggen om hur jag använder bilder på min blogg. Inom en snar framtid ska jag skapa fler informativa sidor här på bloggen, och uppdatera dem som jag redan har.

Genusdebatten.se’s header. Bilden är en länk.

Annars så är läget rätt bra. Det är fredag och jag har tagit helg. När jag kom hem så gick jag på Netto och handlade lite grann. Jag köpte egentligen mer än vad jag hade tänkt mig, men allt var grejer som vi behöver här hemma, så det var liksom lika bra. Sen åt jag en massiv och stärkelserik lunch i form av en av mina favoriträtter – rårakor med creme fraiche och rödlök. Nu är jag proppmätt, alltså så jag hoppas det blir en sen middag idag. Jag glömde fotografera lunchen, men det gör nog inget. Folk är väl lite trötta på sånt ändå… Istället sitter jag och fryser inne i vårt annars väldigt varma datorrum. Kanske får ta en värmande dusch eller något? Ikväll blir det också en hangout med mina gamla vänner jag har lärt känna på Google+. Det ska bli skitkul!

Jag sitter och fryser. Det är kallt i lägenheten så fort temperaturen går ner utomhus.
Jag sitter och fryser. Det är kallt i lägenheten så fort temperaturen går ner utomhus.

Trevlig helg!

 

Publicerat den

”Om män är djur – då är kvinnor hjärtlösa”.

Jag fick ett nytt besöksrekord på bloggen igår. 114 besökare, och än så länge har jag fått 50 idag utan att behöva skriva något nytt inlägg efter gårdagens om feminism och manshat. Tack till alla, vill jag säga som läst det, kommenterat och gett positiv feedback. Jag hade väntat mig mycket skit, men istället fick jag bara positiva ord tillbaka. Det kanske blir annorlunda när jag skriver det jag har att säga idag.

Jag tänker inte skriva så mycket mer om feminism, för jag kommer liksom ingenvart. Jag vet vad jag står för, och jag kommer aldrig komma överens med vissa feminister som har väldigt envisa åsikter och ständigt missförstår mina budskap. Det är liksom helt ok. Jag vet att det är stor skillnad på manshat och feminism. Det jag tycker är fel är väl att kända feminister såsom Lady Dahmer, Kakan, Gudrun Schyman och massa andra som jag absolut inte har någon koll på, men som är populära bloggare på nätet, sprider det här ”manshatet” till sina läsare, som blir påverkade att då ”lära sig” att hata män. Det är liksom skillnad på män som grupp, enskilda individer och Arne på kontoret. Om nu F! inte står för manshat, utan för jämställdhet, är det då inte lite fel att deras väljare börjar tro att det är rätt att hata män bara för att de är just män?

Oftast riktar sig det här manshatet till gruppen vita heterosexuella män, om jag har förstått det rätt. Min bisexuella bror kan alltså stå utanför den här skiten och inte ta åt sig. När jag igår skrev mitt inlägg och satt hela dagen och funderade på alla hemska twitterinlägg om hur vidriga och äckliga män är, så satt jag och led med alla män jag känner. Jag ville bara hem och krama på min sambo, för han är en underbar man som älskar mig och som själv märker av hur vissa kollegor på hans jobb har behandlat kvinnor på ett sämre sätt. Det gör min sambo till en bra människa, och det tycker jag ska uppmärksammas. Alla män, oavsett vilka de är som reagerar instinktivt på samma sätt som min sambo tycker jag är bra människor. Rövhål finns det överallt, och jag tycker att man ska lära sig skillnaden på bra och dåliga individer.

Kakan tycker att alla män har rätt att kämpa för rasism, våldtäkt och manssolidaritet. Bilden är en länk och inte snodd!

Jag förstår mig inte riktigt på feminism som begrepp, men jag förstår att den behövs. Kanske inte riktigt här i Sverige – men det anser jag för att jag absolut inte på något jävla sätt någonsin har upplevt att jag blivit kränkt av män – bara för att jag är kvinna. Jag ser saken med andra ögon. Brist på kompetens, dålig uppfostran, dålig ekonomi eller bara personlighetsproblem som gör att män som kvinnor som jag har mött har behandlat mig illa. Det har aldrig dock berott på mitt kön, vad jag vet. Det enda jag har märkt av tidigare är att ju mer kvinnligt jag beter mig och/eller klär mig, desto mer får jag kämpa för att bli hörd, men detta gäller inte män utan också kvinnor som i samma (om inte i större) grad har behandlat mig annorlunda om jag beter mig som ”kvinnor ska”.

En vän till mig berättade igår att i andra länder, som exempelvis Malaysia så behövs feminismen mer, för där är tjejer rädda för att umgås med sina kompisar (för att de får inte träffa dem för sina föräldrar) och att göra en abort är omöjligt. Där behövs det insatser! Här i Sverige är min, väldigt personliga åsikt, att feminismen har gjort sitt. Vill en kvinna ha en högre lön – ja men utbilda dig då, eller välj en annan bransch där du kan få en högre lön. Försök få heltid om möjligt, prata med din chef, eller facket – ja gör vad fan som helst men anklaga inte männen för att din situation ser ut som den gör. Missförstå mig rätt, tack. Jag påstår inte att kvinnor är svaga eller nått sånt skit, jag syftar på att alla människor sitter i olika situationer som kan vara svåra, men jag tror inte på att svaret på att dessa människor har det förjävligt beror på att män finns och gör alla kvinnors liv till ett stort fett jävla lidande. Jag tror inte på det. Ursäkta mig om jag skulle ha fel, men jag litar inte på det.

Kvinnor som säger att de hatar män är lika jävla förtryckande som så kallat män är mot kvinnor. Jag har fortfarande inte fått en förklaring på hur min sambo förtrycker mig. Vet du vad han gör för fel? Skitsamma. Det här är det sista jag har att säga om feminism och manshat. Nu ska jag gå och umgås med min sambo, sitta och mysa framför teven och känna mig älskad och uppskattad innan vi går och sover. Vad ska du göra?