Publicerat den

Ping – klarvaken, en till omtenta i matte avklarad och antagen till en YH utbildning i Malmö.

Ja, dags att blogga igen. Nu när man är ledig från skolan, förutom all matte som ska räknas och tentor som ska skrivas så har jag mycket tid över till att blogga. Så här kommer ett nytt inlägg!

Senaste veckorna sen jag började mitt så kallade sommarlov har jag börjat mina dagar med en ”sprängfylld av nyttigheter” smoothie som ger mig ungefär halva dagsintaget av vitaminer, mineraler och fibrer. Denna veckan har jag också varit gräsänka, och då har jag ätit extra nyttigt. Det börjar märkas, eller så är det något annat konstigt som pågår, för så här pigg som jag varit denna veckan har jag nog inte varit sen jag var tonåring. Jag minns inte sist jag var så här pigg så länge. Vanligtvis brukar jag ha typ en dag i månaden kanske, i snitt utspritt på ett år där jag känner mig normalfungerande. Det brukar aldrig vara ihängande dock. Så pigg som jag är nu är skrämmande konstigt.

Extra konstigt är det, med tanke på att jag skrev min omtenta i matematiken igår för del 2 och under hela tiden jag skrev var jag superfokuserad, jättepigg och när jag skrivit färdigt kändes det som om att jag inte hade gjort något särskilt. Jag brukar annars vara så trött att man nästan svimmar eller somnar på tåget hem. Om det inte är någon konstig placebo effekt, så skulle jag gissa att det verkligen beror på hur nyttigt jag ätit senaste veckorna. Hur kändes tentan då? Ja, med tanke på min historik att totalt gissa fel med hur det gick så vågar jag inte säga något. Det enda jag kan säga är att jag kunde så mycket mer denna gången än någonsin tidigare. Självklart har jag gjort lite misstag, det vet jag, men jag kan nog inte ha gjort så mycket fel som jag gjorde sist. Har jag det – då är jag helt körd. Då finns ingen återvändo, eller nått. Då vill jag nästan ge upp på matematiken, för det är alltid något skit i vägen i den här jävla kursen… Det kommer alltid en fråga man inte kan lösa.

Nu skrev jag min tenta i långsam takt och jag var så noggrann att jag tror nog det var någon annan som skrev tentan i mitt fall. Jag satt nästan 5 timmar med den, nästan hela tiden alltså mellan 09:00 – 13:50 ungefär. Det kändes konstigt, men samtidigt var jag så stolt över mig själv. Tiden får utvisa om jag faktiskt var noggrann, men nu skrev jag allt så bra jag bara kunde. Och jag var medveten om allt och alla steg! Som vanligt vill jag påpeka att jag tror min strategi fungerade, men jag vet inte. I tidigare inlägg har jag ju berättat om hur tentan är upplagd i kursen. Min strategi jag valde att satsa på nu är att få ”full pott” på statistikdelen samt uppgifterna som har med matriser och vektorer att göra. Det är de första sex uppgifterna som ger en poäng vardera. Dock så är det så att man kan få antingen 2 eller 1 poäng på matris eller vektor uppgifterna för det är bara två deluppgifter där. Jag vet att jag har räknat fel med vektorerna, men jag har gjort en korrekt uträkning, så mycket vet jag även om det tog ett tag att komma dit. Det är mina siffror som är fel där, eller så är det att jag bytt plats på dem. Resterande uppgifter i tentan ger 3 poäng vardera och det krävs minst 1 poäng på varje för att klara, så länge totalpoängen går upp till minst 9. Stämmer min strategi så når jag 9-10 poäng. Eller 7-9 poäng, beroende på hur mycket han drar av på mina fel. Det jag hoppas på är att de uppgifter som är lite mer ”krävande” är att jag lyckats samla ihop kanske 2 poäng på dem. Det kan vara fullt möjligt, men förmodligen inte. Jag räknar med 1 eller inget poäng.

Självklart kom det ju uppgifter jag inte övat tillräckligt på, men jag har åtminstone följt formlerna så långt som möjligt och med tanke på att jag fick 1 poäng på förra tentan för att jag följde första delen så borde det innebära att jag kan samla ihop tillräckligt med poäng för varje del för att passera godkänt, eller bara vara någon poäng ifrån och får komplettera. Det kan vara möjligt, har jag fått höra. Det som det hänger på är att mina statistikuppgifter är 100% korrekta. Är dem det och jag får minst 1 poäng på varje del sen, då är jag godkänd på del två. Eller om jag lyckas få kanske 4-5 poäng på de första 6 uppgifterna men att jag får ihop 2-3 poäng på några andra av trepoängsuppgifterna. Jaja, jag ska inte spekulera för det går alltid åt skogen och jag har alltid FEL!

Å andra sidan fick jag en positiv överraskning när jag vaknade i morse, som var halvt väntad om jag ska vara ärlig. Det var att jag blev antagen till en av alla YH utbildningar jag sökt till som en backup plan ifall jag inte klarar mattekursen alls. Utbildningen jag är antagen till heter Javautvecklare på Grit Academy. Jag har stått som reserv till den i nån dryg vecka, men nästan dagligen har jag fått besked om att min plats gått framåt i kön. Från plats 13, till 7, till 5 och till sist antagen. Jag tackade ja direkt! Den är helt ny, men den innehåller ungefär allt som jag ändå ska lära mig på HKR, vilket är mobilutveckling och lite annat smått och gott plus att det är flera olika språk och lite webbutveckling dessutom. Sen är det praktik och lokalt i Malmö så jag hade sluppit pendlingen. Men jag vill helst av allt gå kvar i Kristianstad, pendling och allt. Jag vill inte lämna mina kurskamrater, även om jag främst går utbildningen för mig själv. Även om pendlingen är asjobbig med konstanta tågstrul i perioder så vill jag ändå helst gå där. Men att gå en likvärdig utbildning i Malmö som ger praktik känns inte så dumt det heller. Jag vill ju bara bli programmerare. Jag skiter personligen i hur jag kommer dit, bara jag får arbeta med det och få betalt om några år så är jag nöjd. Och förhoppningsvis ett sommarjobb med det och sen extrajobb med det från och med nästa år. Mitt CSN tar ju slut i oktober 2020 så…

Är ni nyfikna på hur det går med katterna? Jodå, det går framåt. Floccon gillar Maja mer och mer och även mig också. De senaste två dagarna är han som en helt annan katt, vilket bara charmar mig ännu mer. Han kommer riktigt nära Maja flera gånger om dagen, vilket hon inte gillar, så han har fått lite smällar, men de slåss inte. Floccon vill leka med henne, bli hennes bästa vän, men hon tror fortfarande att han är en ond jävel som ska ta allt ifrån henne. Häromdagen åkte jag och köpte nytt foder till Floccon, för hans mat hade tagit slut. Sen dess har Maja börjat äta av hans mat, för hon älskar allt som är nytt, så det har varit lite jobbigt att hålla henne borta från hans matskål. Dock innan idag så gick jag på ICA och köpte med mig en tetra mjau nötfärs i sås. Det är liksom blötmat med 100% animalier och inget skit, vilket är fan så mycket bättre än skräpet hon äter idag. Nu går hon på veterinärfoder som innehåller mer växtbaserade ingredienser än kött, men hon älskar det fodret. Jag bara hoppas att hon kan lära sig älska blötmat, för jag hade mer än hellre börjat ge henne det istället för skitdåligt, dyrt torrfoder. Tanken var i alla fall att bara Maja skulle ha blötmaten, men Floccon ville också ha så då fick de äta en varsin del bredvid varandra på varsin tallrik. Mat har jag märkt får katterna att acceptera varandra lättare, för är maten godare än något annat så skiter Maja i att Floccon är där så det är ju jättebra.

Floccon och Maja äter blötmat på varsin tallrik i köket.

Imorgon är älsklingen hemma igen, och jag tänker typ vara ”ledig” tills jag får beskedet om hur det gick på tentan. Har jag klarat den så är det ett mirakel, även om jag får komplettera. Det är också bra. Har jag inte klarat den, så får jag åka till skolan och hämta ut den om inte läraren kan meddela mitt resultat istället och då blir det att räkna dubbelt upp vilket jag så gärna vill slippa. Jag är så galet trött på matematik just nu!

Publicerat den

Fler omtentor på G…

Oavsett hur glad jag är över att jag lärt mig galet mycket på sistone och hur roligt det är att äntligen lära mig programmering, så har jag på sistone insett flera saker. För det första så misslyckades jag på första omtentan i programmeringen, vilket känns helt absurt, men text har en stor förmåga att lura mig som fan, då jag sällan förstår det jag läser. Jag måste liksom ha mer. Jag måste prata om det, skriva om det, leka, testa, rita (kanske?). Jag behöver alltså mer än bara text. Som tur är hade jag redan kommit överens med läraren om muntlig komplettering, så det ska göras på tisdag. Jag är lite nervös inför det, men ser ändå fram emot det. Jag hoppas jag har möjlighet att komplettera mig upp till minst en fyra i betyg, om det ens är möjligt. Är det inte möjligt, nä, då hoppas jag att jag klarar åtminstone godkänt.

På lördag skriver jag omtenta i datavetenskapen och där känns det allmänt blandat. Även där har jag kommit överens med läraren om muntlig komplettering om det skulle behövas – oavsett poäng dessutom så på vis är det bra. Dock om jag klarar godkänt så skiter jag i vilket, jag nöjer mig med det, för den här kursen vill jag bara ha bakom mig nu.

I alla fall, om man återgår till det som jag insett på sistone, så är det att det finns stor risk att jag hamnar i ett läge där det blir omtenta på omtenta i varje kurs, om jag inte får in en bättre studieteknik. Min studieteknik suger, i alla ämnen förutom delar i kurser som involverar programmering. Det jag har gjort vid varje tillfälle jag har haft är att sitta och programmera. Det har iofs lett till att jag lärt mig galet mycket, vilket känns fantastiskt när man väl sitter och programmerar saker i Java. Det som är dåligt med det är att jag inte lagt ner lika mycket tid på allt annat som måste göras. Å andra sidan tror jag det är ok just nu, för kurserna vi läser nu är en projektkurs samt en kurs i databasteknik.

Databaskursen har jag legat efter i jättelänge, men efter att jag påbörjat en uppgift, som är ett individuellt projekt som ska lämnas in så känns det bättre. Jag har kollat på en gammal tenta i DB kursen, och jag vet minst hälften av allt redan där, så jag tror inte jag riskerar omtenta på så vis, för jag borde kunna klara godkänt åtminstone till sist. Jag tror dock ändå att risken är stor att jag oavsett hamnar i massa omtentor i varje kurs bara för att jag inte orkar plugga riktigt på samma sätt som friskare personer i klassen orkar göra. Det är de som pluggar – mycket som har klarat sig utan omtentor, och visst. Jag pluggar och så mycket jag bara orkar, men på sistone har jag varit så galet trött och fokuserat på ”fel sak” att jag vet inte alls hur det kommer bli i fortsättningen. Dock så kommer jag inte ge upp på detta. Jag ska fan ta examen, få ett jobb som utvecklare och förhoppningsvis jobba heltid samt minst dubbla min tidigare normala inkomst jag hade när jag jobbade på Funkibator. Min plan (om jag inte nämnt den innan) är att så fort jag får möjlighet så ska jag typ börja sitta på skolan eller med andra kurskamrater varje dag måndag till fredag i typ 6-8 timmar och bara plugga så jag får ordning på rutinerna och förbättrar min studieteknik.

Det som är svårt just nu, är som det varit tidigare – termer, och veta typ hur, vad varför med allting vi ska lära oss. I praktiken kan jag mycket och förstår mer, men att läsa text och förstå allt utifrån det – no way! Det går typ inte, eller väldigt sällan och därför känns tentorna jobbiga. I projektkursen har vi inte några tentor, men däremot blir våra prestationer bedömda och än så länge går det sådär med allt sånt. Jag tycker personligen att vår grupp presterar så bra vi kan utifrån våra förutsättningar och vi kommer lyckas få ett färdigt spel när allt är klart, men jag vill verkligen ha ett högre betyg i denna kursen om det är möjligt, men det är svårt när alla i vår grupp har omtentor att hantera i olika grader och vi själva kämpar med allt möjligt inom utbildningen + att min jävla fibromyalgi ställer till allt för mig titt som tätt. Nåja, tids nog blir det bra och jag är sjukt stolt över allt jag själv har gjort hittills samt vad min projektgrupp gör och har gjort, så där tvivlar jag inte ett dugg. Jag bara önskar att man vore lite piggare, att man slapp tågstrul och hade lite mer energi så man orkar ta tag i saker och göra allt på ett bättre sätt. Att sitta ensam hemma i ett hörn ger mig bara tid och anledning att programmera, inte plugga in saker på rätt sätt.

Men jag är ändå glad, och jag kör på. Längtar en hel del till jullovet dock. Hade varit skönt med sovmorgon varje dag och en ursäkt att programmera i brist på annat skoj. Samt få köra lite mer bil!

Publicerat den

Om jag får som jag vill blir det lite nya vanor från och med nu.

Återigen en lång titel på inlägget, men jaja. Det får ni leva med. Jag har i alla fall tänkt på en sak på sistone och det är en grej jag har haft i huvudet nästan konstant sen våren 2009. Det var då jag gick upp alla de här extrakilona som jag trodde var totalt omöjligt för mig att göra och som jag försökt bli av med sen dess. Ibland har man lyckats fint, men var är man idag? Jo, fetare än någonsin och det är inte särskilt kul. Jag tror dock jag står någorlunda still rent vikt och centimetermässigt, men det får verkligen inte bli värre nu. Jag vill gå ner i vikt och förlora centimeter. Det är inte kul att väga för mycket. Mina tankar kring det här handlar heller inte om att bli ”sjukt smal”, utan hälsosamt och trivsamt ”smal”. Det är jag inte idag och de som känner mig borde förstå varför.

I år har jag dessutom en liten deadline. Någon gång i sommar ska nämligen brorsan min gifta sig med sin härliga Kalle. Tills dess hade det varit trevligt om man lyckats gå ner en klädstorlek åtminstone, eller i alla fall ner till orimliga, fast idagsläget mer rimliga ~85 cm i bukomfång. Alltså ner 10 centimeter runt magen ungefär och i och med det en vikt som kanske ligger lite under 65 kg, men kilona är det minst viktiga här. Jag vet vad jag behöver göra för att komma dit och det ska inte behöva en massa motion för att nå mitt mål.

Det som behövs är fibrer.

Och många sådana. Under sena sommaren 2017 så bevisade jag ju som sagt för mig själv men även för andra att det är fullt möjligt att gå ner ca 5 centimeter nästan överallt utan att behöva röra på sig en massa. Det gjorde jag på några veckor då jag varje dag i snitt åt säkert 40 gram fibrer. Jag gjorde det på det sättet att jag till vardags åt en fiberrik frukost på runt 20 gram fibrer och en linsgryta till lunch i diverse former som hade runt 20-25 gram fibrer i sig och till middag blev det också då ett tag lite nyttigare grejer med säkert 15-20 gram fibrer till. Det var på helgen eller enstaka dagar under veckorna som vi var lite onyttiga, men trots det så gick jag ner 5 centimeter över magen utan någon direkt ansträngning och jag gick ner en storlek i byxor. Även om jag hade promenerat lite mer under sommaren så märktes viktnedgången av efter att vi slutade med promenaderna. Poof! sa det och så var en del av bilringarna borta. Det var mycket trevligt, men sen dess så har jag inte haft någon energi eller ork att fortsätta och centimeterna har ju så klart återkommit och jag har säkert återgått till en större klädstorlek, för jag märker att alla byxor återigen sitter lite mer tight än vad de har gjort innan. Jag är så galet, ruttet trött på att ha dessa jobbiga extrakilon hängandes överallt och nu vill jag fan att de ska försvinna för gott!

Hur jag når målet.

Ja, självklart är ju steg 1 mer fibrer och gärna runt 40-60 gram per dag i snitt. För att nå det så måste jag börja göra mina linsgrytor igen, så jag har massvis med lunchlådor som snabbt går att värma. Mitt stora problem har nämligen varit att jag varit uselt förberedd och då skippar jag typ hellre lunchen än ställer mig och lagar något. Ett annat problem är att jag ofta äter frukost alldeles för sent, och då blir jag inte hungrig förrän klockan är typ 14 och det fuckar upp hela dagens matschema. Detta är så klart inget jag är stolt över, men det händer alldeles för ofta och det beror mer eller mindre till 100% att jag har sådan låg energinivå. En nivå som dessutom är lägre nu tycker jag sen jag började läsa matte, då all energi går åt till att först jobba lite och sen räkna matematik som jag har jättesvårt för. Det stressar mig också att jag ligger efter så mycket med det, men det borde gå att slå två flugor i en smäll om jag börjar äta bättre och i och med så orkar jag mer, lär mig lättare och kan sitta längre om dagarna med matematiken.

I alla fall, om man återgår till matschemat då som jag nämnde nyss. Om jag inte är ”hungrig” förrän typ kl 10 på morgonen så blir jag inte hungrig igen förrän nån gång vid 14-15. Vanligtvis äter vi middag kanske runt kl 17 eller så, ibland tidigare och har jag då ätit en stor lunch så är jag sällan hungrig när det är dags för middag. Därför behöver jag också bli bättre på att äta frukost tidigare, och se till att jag har tid/ork/lust att fixa lunch runt 12 tiden så jag är hungrig lagom till middagen. Enda sättet att lösa detta är tvinga mig själv äta fast jag inte är hungrig (kanske) och sen tvinga mig själv att minst en gång i veckan laga storkok så jag har åtminstone 5 luncher att äta sen under resten av veckan. Orkar man få upp energinivån kanske man också äntligen kan bli den där ”duktiga hemmafrun” som nästan varje dag har middagen klar tills älsklingen är hemma och även den är fiberrik och nyttig som älsklingen uppskattar. Det hade varit drömmen!

Men är man realistisk så lär jag bara orka göra de här linsgrytorna kanske i två, tre veckor och sen är vi tillbaka till det gamla vanliga igen. Jag vet också att det inte är ett tvång att bara käka linsgrytor till lunch. Jag kan äta andra saker också, men det jag behöver är något som går fort, smakar bra, är fiberrikt och gärna fyllt med grönsaker såsom spenat och kanske broccoli så jag får in det dagliga intaget av grönt också. Linser tycker jag om och jag har ju lärt mig äta bönor också, så det är kul att smaklökarna har ändrat sig lite där. Det bästa hade varit om baljväxter hade blivit en del av nästan varje måltid jag äter hela veckan, för fibrerna och vitaminernas skull som finns i baljväxter.

Här kan ni se det recept som är lite standard när jag försöker göra storkok på linsgryta. Det är min kompis Mac som visade mig detta och den går säkert att bygga på en hel del. Hör av er ifall ni inte kan se receptet.

Jag har också ett annat ”go-to” recept som jag gjort ett par gånger och nån gång kryddade jag Mac’s recept med lite curry för att ändra smaken lite. Mitt andra recept är superenkelt och innebär i praktiken att man tar röda linser, oatly’s iMat, fryst spenat och en buljongtärning, kokar ihop det tills att linserna är klara och vips så har man en till gryta. Fullständigt recept via WordPress egna format kan ni se nedanJag har också recept på en skitgod linssoppa som jag och älsklingen brukade äta en hel del förr som jag fick från en kille på Google+.

Superenkel linsgryta

  • Portioner: 3
  • Svårighetsgrad: lätt
  • Skriv ut

En superlätt gryta som är lite 'tager vad man haver', för de här grejerna har man ofta i skafferiet om man är vego i någon form.

Ingredienser

  • 3 dl röda linser
  • 2,5 dl Oatly iMat
  • 200 gram frusen bladspenat (färsk går också bra)
  • 1 burk krossade tomater
  • 1 grönsaksbuljongtärning


Varje portion är ca 300 kcal och minst 15 gram fibrer.

Instruktioner

Blanda ihop allt i en kastrull. Koka ihop och rör runt ofta, för det fastnar i botten. Låt koka tills linserna sugit upp vätskan. Servera direkt, antingen som det är eller som alternativ ”köttfärssås”. Det går säkert bra att äta till couscous, bulgur eller andra fullkornsgryn för mer fibrer.

Jag är i alla fall hoppfull, men också realistisk och hoppas på det bästa. Mer växtbaserad och lagat från grunden är nyckeln till hälsa i alla fall och jag vill verkligen komma dit och det snart.

 

Publicerat den

Mitt i alltihop blev jag så klart förkyld…

Och inte med vilken förkylning som helst, utan något hämtat direkt från helvetet. Jag och Henrik har legat sjuka här hemma i nästan en vecka. Vi var i Klippan i lördags och på tågresan hem började jag få ont i halsen. Riktigt ont dessutom och det kom från ingenstans, men jag hoppas och tänkte först att det kanske berodde på att jag precis hade pratat en del med Henriks familj, men det visade sig rätt snabbt att jag förmodligen skulle bli sjuk istället. Och sjuk blev jag. På söndagen kände jag mig lite däst i huvudet, men på Måndag morgon bröt allt ut i förkylning med feber, frossa, hosta och allt möjligt som är allmänt asjobbigt.

Och sen dess har man då varit sjuk… Från början fortsatte jag dock jobba lite och räknade lite matematik, men jag blev fort mycket sämre och i onsdags sjukanmälde jag mig från jobbet för första gången någonsin. Nackdelen med det är att jag förlorar en dagslön på grund av karensdagen, men just nu skiter jag i det. Jag har haft en för jävla jobbigt vecka, med hosta från helvetet, usel sömn, feber långt över vad som jag anser normalt och svettningar som förvandlat mig till ett hav eller nått sånt i den stilen. Nån som har en sån där ångmopp att låna ut? Sängen skulle behövas ställas på tork 😂 . Seriöst, alla sängkläder har varit i tvätten idag, och hade jag kunnat tvätta hela sängen skulle det behövas, med tanke på hur sjuka vi har varit senaste veckan.

Jag har verkligen mått piss, men idag är första dagen jag känner mig någorlunda ok. Dock inte tillräckligt för att jobba eller kanske ens räkna matte, så jag är sjukanmäld idag också. Däremot behövde jag bli av med lite känslor i ord och blogga gör jag på min fritid…

Extra jobbigt är det att vara sjuk, med tanke på att jag känner mig stressad över matematiken. Jag ligger redan efter för att jag tagit sådan tid på mig att lära mig varje tal och efter jag har räknat ett tal, och nästa ska räknas ut på samma sätt så är det som att jag måste göra allt från början igen. Informationen jag precis har lärt mig är som bortblåst eller nått, och sen är det ju det här med min låga energinivå. Det suger att inte orka! Sen jag började plugga matematik 2a den 5 februari så har jag gjort kanske 30 tal. Jag hade behövt göra minst det dubbla om inte ännu mer under den här tiden. Hade allt varit i sin ordning och min plan hade fungerat så hade jag gjort kanske 200 tal vid det här laget, men jag är trög, hjärnan funkar inte och självklart, när jag redan arbetar i snigelfart så blir jag sjuk och förlorar en vecka till med tid. Det hade varit en annan grej om allt bara fastnat direkt och jag varit medveten om mönstret, men även om jag är det så är min lärande hjärna inte det. Jag fattar ju att flera sub-tal i ett tal ska räknas ut på samma sätt för övningens skull, så varför glömmer man då bort allting för? Så jävla idiotiskt!

Å andra sidan känns det lite positivt att vara sjuk, för när jag har drömt på nätterna så har mycket kretsat kring matematiken, men jag är osäker på om det jag drömt om är korrekt eller inte. Jag vill inte lära mig fel sak och komma ihåg det, liksom. Just nu håller jag på med bråk, vilket jag alltid har haft så svårt för. Däremot har jag haft lätt för att räkna med procent, vilket är lite samma sak. Det är så hjärnan funkar, tydligen. I alla fall min tröga, konstiga skräphjärna…

Planen i alla fall när man blivit frisk från den här skiten är att åka till skolan oftare och sitta i deras räknestugor och få hjälp med lärare så ofta jag känns att det behövs. Jag lär behöva detta hela terminen skulle jag tro, om jag inte på nått mirakel kan få polletten att släppas eller hur nu det där uttrycket går. Jag vet att jag kan det här och primärt att jag kan lära mig det, men jag vet inte hur. Oftast handlar det om att associera det hela med något. Fast så är det väl för alla. Men just nu är det verkligen på liv och död det här och det stör mig som fan att ödet återigen ska sätta stopp för mig och göra att jag dels blir stressad i onödan och dels att jag blir ännu mer försenad med något jag faktiskt vill och MÅSTE lära mig. Dessutom så har jag räknat ut att om jag ska hinna med allt så måste jag sitta varje dag, sju dagar i veckan i säkert flera timmar i taget och räkna typ 50-60 tal (a, b,c & d subtal inräknade) PER DAG om jag ska kunna skriva första modulprovet i lagom tid. Det är heller inte inkluderat med repetitioner inför första modulprovet heller. Det blir mycket av min fritid som kommer gå åt till detta, men vad ska jag annars göra? Jag kan inte lära mig det här annars med min tröga hjärna…

Idag är jag bitter minsann, men också jävligt trött på skit. Som alltid. Ska det liksom vara så jävla svårt att ha lagom energi så man kan jobba, räkna matematik, städa lägenheten och hålla ordning samt laga lite mer hälsosam mat? Ja, jävligt svårt ska det vara…🤮 .

Men jag är hoppfull och tänker inte ge upp förrän jag fixar det här – oavsett vad jag måste göra för att få det o funka. Jag ska fan klara det här och göra det innan mina 20 veckor är ute, om jag så måste säga upp mig från jobbet eller nått för att hinna. Jag bryr mig inte. Detta ska fan gå! Men helst med bibehållet jobb, helt klart…