Bostad är fixat. Allt är löst. Och jag är typ skitlycklig…

Närbild på en skål med godis och två tända ljus i bakgrunden. Tog bilden på Heimstadens kontor, som blir min nya hyresvärd om ett par månader.

Här går det undan minsann. Efter mitt förra inlägg så fick jag ett gäng härliga kommentarer från en vän som tipsade mig om lägenheterna där hon bor. Det är helt nybyggt i tre etapper. Etapp 1 är färdigt och uthyrning till etapp två är pågående. Etapp tre har inflyttning under våren 2019. Det är på riktigt bra läge i Arlöv, så jag flyttar tillbaka dit alltså. Det är ju inget fel på orten. Det jag inte gillade när vi bodde i Arlöv innan var mest lägenheten och hyresvärden i sig. Arlöv som ort är jättebra. Det finns köpcenter, tågstation och regionbussar som snabbt tar mig mellan Malmö och Lund. Alla lägenheter i bygget jag flyttar in i har diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare(kombimaskin för ettorna) samt fiberlina. Det finns även mikrovågsugn! När jag fick veta detta så hände mycket på samma gång.

Jag hade bokat in ett möte med banken för att kolla mina möjligheter att ta banklån och bokat in en visning på en lägenhet i Hässleholm. Dock när jag pratade med banken innan mötet så sa dem att utan en riktig inkomst så blir det praktiskt taget omöjligt att få köpa en bostad trots alla andra ”fördelar” jag har såsom stor kontantinsats eller leva utan lån. När jag insåg det och fick veta om det här bostadsprojektet så började tanke om hyreslägenhet kännas mycket bättre. Det har gjort att jag i princip tappat alla tankar på att köpa mig något just nu, och att hyra är bättre. Jag menar, det har ju sina fördelar det också.

Under mötet med banken igår så ringde dem från nybygget och ville erbjuda mig en lägenhet vilket är helt otroligt! Lägenheten jag har fått är en mini etta på 30 kvadratmeter men med tanke på allt som ingår och att hyran är något jag har råd med så är det fanimej värt det. Jag gjorde en snabb budget igår och jag ligger på god marginal på bara CSN, så det kommer bli riktigt bra. Jag gillar ju att leva billigt också och utgifterna kommer bli väldigt få. När jag väl tänker efter så behöver jag inte så mycket yta. När jag är hemma rör jag mig bara på en mycket liten del och ska jag ändå bo själv och bara tänka på mig (+ alla eventuella djur utöver Maja) så räcker det med en etta. Särskilt nu med tanke på att det är nybyggt! Jag älskar ju den aspekten! Och innan ni frågar – ja, jag har tankar på att klämma in Anton i den här lilla lägenheten också. Är det bara jag så kan en GD absolut få plats i en liten etta! Grandisar är kända för att vara lugna inomhus och de tar inte så mycket plats. Sen kommer han ju få vara i sängen, eventuella soffor etc så spela roll då, liksom?!

Fördelarna med att hyra just nu är ju att jag slipper röra mitt kapital, jag är den första hyresgästen och jag får alla bekvämligheter jag vill ha. Med tanke på det bra läget och närheten till Malmö så har jag och Henrik kommit överens om att behålla bilen vilket känns bra och på nya stället finns typ 10 laddplatser för elbilar. När jag skrev på kontraktet för lägenheten tidigare idag fick jag veta att de är till för hyresgästerna, så snarast möjligt då avtalen för parkeringsplatserna blir tillgängliga så har jag laddplats till min älskade bil. Att behålla bilen innebär att vi delar på kostnaden som innan och att jag får agera lite chaufför till Henrik men det har jag inga problem med alls. Vi kommer ju fortfarande umgås, förmodligen bli bästa vänner och jag tror jag hade haft svårt att inte ha han i mitt liv. Att leva som singel, men ändå ha hans stöd är absolut den bästa lösningen med tanke på hur vårt liv tillsammans har utvecklats. Jag är ju också noll intresserad av någon annan och jag tror inte någon annan vill ha mig heller, så därför passar denna lösningen riktigt bra in!

Inflyttning är i mitten på december så det är ett lagom avstånd tidsmässigt också. Jag längtar en hel del tills det är över dock. Nu lär jag väl istället bli besatt av möbler, men det är ju en framgång.

Åtminstone för en sån som mig.

Ca 10 dagar som skåning…

Känslorna återstår med att vara blandade. Åtminstone lite smått. Varför är utav diverse anledningar. I det stora hela, precis som tidigare är det mesta helt awesome, men det finns vissa småsaker som har drivit mig smått till vansinne. Det har iofs inget med själva flytten att göra eller så. Det är bara så att vissa saker förväntar man sig ska fungera oavsett vad som än händer i livet. Just nu börjar det dock ljusna, men fram tills idag så har mycket varit jobbigt.

Jag tänker inte gå in på detaljer, även om jag faktiskt vill. Orsaken beror på respekt. Vi vet att lägenheten vi flyttade in i är ett tillfälligt boende. Hur tillfälligt återstår att se. Det finns bra anledningar att hålla koll på bostadsmarknaden, efter den där perfekta lägenheten i Hyllie, eller det där underbara lilla radhuset som skulle ge oss den frihet vi önskar. Att bara bo i Skåne igen och dessutom så här nära till Lund och Malmö är fantastiskt, men vi längtar nog mer efter det mer permanenta boendet. Men fram tills vi hittar det så hoppas vi på att detta kommer funka fint och det lär det säkert göra också.

När vi flyttade in i lägenheten så fanns här mycket som skulle ordnas. Alla saker är på gång att fixas också och en hel del är redan gjort. Mina föräldrar var här i helgen och hjälpte oss komma igång i lägenheten rejält. Allt är typ uppackat nu och på sin plats. Vi har möblerat alla rum såsom vi vill ha det och vi tog en tripp till bland annat IKEA, där vi nu köpt höj och sänkbara skrivbord. Detta är något vi har längtat efter i många år och sen idag är kontoret hemma vår nya arbetsplats och det känns superhärligt på så sätt. Dock är inte våra datorer helt inkopplade ännu, men det är ingen superstress med det.

I det stora hela, nu när lägenheten äntligen börjat kännas som ett riktigt hem igen efter ca två veckor av att ha varit i ett konstant kaos med flyttlådor, ingen direkt jobbdator etc så börjar det kännas skönt. Själva lägenheten i sig är helt underbar. Vi har trevliga grannar och jag tror nog att nästan varje granne här har minst en hund så det är kul att träffa på så mycket voffsingar. I helgen träffade jag till och med på en Grand Danois! Dock var ägarna inte några som bodde här i huset, men bara att få träffa en GD var helt grymt kul! Tiken var rätt så rädd av sig, men jag var lyrisk av bara idén att det kommer en GD ibland till vårt hus för att hälsa på någon av våra grannar här.

Ja, känslorna är lite blandade men det var verkligen skönt att få komma i ordning i helgen. Nu längtar man bara efter lite julledigt. När vi går på semester så tror jag vi knappt kommer lämna lägenheten för vila är något vi verkligen behöver nu…

Och hur går det med att återfå den allt mer bredare skånskan? Den som jag talade förr, innan jag lämnade Skåne 2009? Ja, det får ni veta i ett annat inlägg. Just nu och i väldigt många år tillbaka har jag talat någon blaskig småländska med några ytterst få rullande R och mitt mål är att återfå den härliga dialekt jag egentligen var född till att tala. Jag är i alla fall hoppfull på att jag kommer lyckas.