Kategorier
Intresseklubben antecknar!

Bara en till  produkt, snälla?!

Jag har varit busig igen och köpt mig en iPhone 11. En ”värdig” uppgradering med tanke på Majken. Enda anledningen till uppgraderingen var p.g.a kameran, då ta bilder på Majken med bara selfie kameran är lite svårt. Planen är i alla fall att jag ska sälja min Xr till min gamla svärmor, som får köpa den på avbetalning, så det blir lite win-win.

Jag köpte den på abonnemang, vilket är något jag inte gjort på över 10 år nu, med all rätt. Dock så har jag en bra plan med det här. För det första så slipper jag ta X antal tusen kronor till från bankkontot och få panik över det, mobilen blir ungefär 2000 kr billigare utspritt på 2 år och jag kan behålla mitt originella abonnemang jag har med Comviq. Planen är att medan jag får in pengar från försäljningen av min Xr telefon så går de pengarna bara till att betala min mobilräkning egentligen. När det är gjort, så betalar jag av resten, och sen slipper jag ha mobilen på avbetalning, så detta är en kortsiktig lösning. Jag hade aldrig gjort det annars om det hade blivit dyrare än vad Apple säljer den för kontant, vilket det vanligtvis blir när man köper grejer på avbetalning. Nu betalar jag 300 kr i månaden för mobilen och 145 för själva abonnemanget, och det är rimligt tycker jag. Inga räntor, eller startavgifter tillkommer eftersom jag redan är kund hos Comviq. Om ett år när halva telefonen är betald, så betalar jag alltså av resten och då är abonnemanget fortfarande bara 145 kr i månaden.

Jag har försökt ta lite bilder på Majken med selfie kameran på min iPhone Xr, men de har blivit lite sådär. Det beror mest på att sitter hon inte i mitt knä eller ligger och sover, så springer hon rundor överallt och sitter typ aldrig still. Dock är planen också att min nya mobil, iPhone 11 då, är den som jag tänker behålla i hur många år som helst till, för det enda jag saknade innan var en bättre kamera, med möjlighet att ta bilder med svart bakgrund och ta porträtt bilder på objekt mycket lättare. Det ska krävas nått riktigt specifikt som jag inte känner till idag som ska få mig att uppgradera nästa gång.

Bild på Majken när hon sitter i mitt knä, taget med selfie kameran på iPhone Xr. Helt ok bild, men trist att så mycket av mig fortfarande syns.

Skillnaden mellan min iPhone Xr och iPhone 11 är bara att det finns en till kamera. Allt annat känns samma. Skärmstorleken är exakt likadan, likaså upplösningen. Alla knappar sitter på samma ställe, så det känns inte som en massiv uppgradering på så vis. Jag ville bara ha en till kamera så jag kan ta bra och värdiga minnen av min nya lilla bebis.

Porträttfoto med iPhone 11 på Majken där hon ligger i mitt knä och ser lite smått sur ut, men det är nog för att hon har bodyn på sig.

Självklart har jag köpt mig ett tillfälligt skal tills jag får hem nästa personliga skal, och jag har köpt ett skärmskydd också som jag hoppas kommer funka bra under en lång tid. Nästa steg är att föra över min Apple Care + försäkring till iPhone 11. Det ska gå, frågan är bara hur smärtfritt det är.

Ja, det var det. En till Apple produkt är inköpt. Nästa grej blir en Apple watch, men frågan är när. Jag skulle gissa att det blir till hösten, när nästa klocka släpps ( Watch 6) och Apple watch 4 återkommer i en billigare prisklass. Jag bara hoppas att den nuvarande klockan jag har håller tills dess, men det borde den göra.

Denna gången vill ja i alla fall slippa ångest för att jag köpt en till  produkt. Det borde jag kunna göra, för nu är det bara mig själv jag har att tänka på, och jag har också återigen tänkt på detta länge och det är inget spontaninköp. I och med att den gamla luren säljs och kommer användas flitigt av den personen i typ 3 år eller nått så är det också mindre slöseri på resurser. Jag hade aldrig skaffat en ny mobil nu om jag inte hade kunnat sälja min gamla. Jag hade heller aldrig gjort så här om jag inte hade hittat en operatör där jag faktiskt sparar pengar på att köpa en ny telefon. Tidigare med alla mobilköp man gjort så har mobilen blivit så mycket dyrare och med vissa operatörer är det fortfarande så, samt att majoriteten av alla operatörer har inga billiga abonnemang för någon som mig. Såsom jag har ordnat det nu så kan det knappast bli bättre.

Nu är bara frågan, hur ska mitt nästa skal se ut? Lär bli fyllt med katter i alla fall skulle jag tro.

Kategorier
Vardagsliv

Jag är singel. Med flit!

Jag har börjat tänka på en grej på sistone sen det tog slut mellan mig och Henrik för snart två månader sen. Det har varit en intressant och händelserik tid, men att just vara singel är faktiskt inte så farligt. Jag lär säkert trivas underbart som singel även efter jag har flyttat ut.

Orsaken till varför jag har börjat tänka i de här banorna beror på att jag har nog blivit über-bekväm med hur jag lever eller vill leva mitt liv på sistone. Jag har bloggat om det tidigare och jag längtar bara mer och mer tills jag är där. Det jag längtar efter är det jag skrev om. All vegansk mat jag ska äta och tillaga med hjälp av lunchlådor, Mason burkar och storhandling av allt jag vill ha i mitt skafferi, frys och kyl. Alla mina  produkter jag kan njuta av, alla tv-serier och filmer jag kan se utan att någon behöver bry sig. Hur många timmar jag ska sitta i min poängfåtölj och koda, för att inte tala om alla nätter jag kommer spendera med minst en katt i sängen och allt gos jag och Majken (katten, alltså) kommer ha! Det känns som om det inte kommer finnas tid över till en eventuell pojkvän, men som sagt, jag letar inte heller.

Jag tog dock mitt mod tillfånga för nån vecka sen och skrev till han som flirtade med mig på bussen mellan Örkelljunga och Helsingborg den 9 november eller när det nu var, men han har inte sett meddelandet flera dagar senare, så då skiter jag i det. Jag kanske tog för lång tid på mig, eller så kanske han helt har missat att jag har skrivit, men oavsett så går jag vidare nu. Jag är ändå rätt säker på att han inte hade varit rätt för mig ändå. Inte i det långa loppet i alla fall. Nej, det finns nog någon bättre tjej till honom därute. Jag hoppas dock på att jag träffar på han igen så jag åtminstone kan förklara mig. Och jag uppskattar händelsen som fan! Det var riktigt upplyftande att veta att någon har visat intresse för mig.

Ärligt talat vill jag vara singel nu. Ett bra jävla tag. Flera år om det är så, åtminstone som jag känner nu. Jag har tänkt på vad det är jag vill ha hos en man, det har jag skrivit om innan, och det är ju i praktiken Henrik + väldigt få egenskaper till som han inte har, men jag har börjat tänka lite mer på allt det där också. Visst, drömkillen är någon som Henrik, absolut – det lär inte ändras, men å andra sidan. Så som jag vill leva mitt liv och lär leva mitt liv så lär det bli svårt att dels få plats med någon annan i det, och om jag på något mirakulöst sätt hittar min drömkarl i framtiden så är ju risken förmodligen väldigt stor att samma sak händer igen. D.v.s, ett underbart fantastiskt förhållande utan drama, gräl eller annat men där man sakta men säkert driftar ifrån varandra för att man är för upptagen med att bara se sina filmer och tv serier och för att man gör för lite saker tillsammans. Risken är stor och frågan är om det är rätt att ha en ond cirkel av det? Fastän man lär njuta som fan under tiden, det går ju nog inte att komma ifrån, men jag ifrågasätter om det är rätt. Samtidigt vill jag inte ha någon som är min kompletta motsats. Jag har varit tillsammans med killar jag inte kommer överens med särskilt mycket, och det funkar inte. Och jag vägrar ha en kille som tvingar mig följa med på baler, fina ställen där jag tvingas klä mig i klänning eller någon som vill förändra mig till att bli mer kvinnlig. Han får ta mig som jag är – punkt slut!

Nåja, nog snackat om drömkillen som ändå inte existerar… Jag vill vara singel. När jag är redo, ja då laddar jag hem Tinder eller nått, men det lär inte ske särskilt snart. Nej, livet ska bestå av mig, mina husdjur, mina teknikprylar och min karriär som full-stack webbutvecklare. Det är iofs en idé till ett annat blogginlägg. Jag vet nu vad jag vill försöka satsa på i min framtida karriär inom programmering!

Och det känns oerhört befriande!

Kategorier
Vardagsliv

Hur jag planerar leva mitt liv som singel i fortsättningen…

Just nu sitter jag hemma i min ensamhet och övar på att bo ensam. Henrik är iväg med jobbet till Kanada en vecka, Maja spenderar hela eftermiddagarna och kvällarna med att vänta på honom, och jag håller på att krevera av smärta, trötthet och total utmattning. Jag antar att efter de senaste veckornas äventyr så tär detta en hel del på mig och att ha en normal energinivå just nu är som att hitta en fis i rymden. Jag har iofs typ aldrig en normal energinivå, men detta är fan asjobbigt och nästan löjligt hur trött jag är nu. Det hjälper heller inte att Bootcamp, alltså min Windows installation på datorn buggar ur konstant och gör det nästan omöjligt för mig att få något gjort. Jag måste dock erkänna att det är natt och dag skillnad på att använda Visual Studio på Windows jämfört med Mac, så jag ska göra mitt bästa för att använda bootcamp så mycket som möjligt sen. Närmsta månaden är jag dock tvungen till det då vi snart ska börja göra grafiska applikationer till Windows, UWP vilket inte fungerar på Mac 😒.

Nåja, vi går vidare med ämnet för det här inlägget.

Allt som kan vara veganskt ska vara det.

Ja rubriken säger sig självt eller nått. Tanken är att allt jag har i lägenheten i så stor mån som möjligt ska vara veganskt. Det innebär att jag planerar inte att köpa in matvaror, städprodukter och hygienprodukter som innehåller animalier. Självklart tänker jag minimera det även på andra produkter såsom kläder och möbler också. Exempel på produkter är Grumme för tvätt och städ, Bliw som handtvål och Urtekram som duschtvål och lotion samt andra övriga schampon och balsam som by default är veganska. Just nu använder jag Olaplex schampo och balsam för att tvätta håret, varvat med Derma Organic. Dock så bidrar alla de gottigheterna till mycket restprodukter i håret för mig, så nån gång ibland, kanske en gång var tredje månad i värsta fall måste jag tvätta håret med något icke-veganskt som löddrar som fan för att få bort det. Orsaken är för att alla de grejerna jag använder till håret inte innehåller silikoner, sulfater etc och de löddrar inte lika mycket om man inte tvättar håret tre gånger på raken och jag vill inte suga ur för mycket hårfärg. Sen eftersom jag har fibromyalgi och på sistone blivit mycket muskelsvag så orkar jag helt enkelt inte tvätta håret så noggrant som behövs. Jag har fortfarande rosa hår 3+ månader senare, vetja vilket är fantastiskt och mycket av det beror på att jag kämpat hårt med veganska produkter som bibehåller färgen. Tandborsten jag använt sen typ ett halvår tillbaka minst är av märket Humble Brush, men tandkrämen som är vegansk i sig (Aquafresh triple care) är förmodligen testad på djur, men jag älskar den tandkrämen för den löddrar så mycket vilket bidrar till att jag borstar tänderna längre när jag väl håller på. Om det finns en 100% vegansk tandkräm som löddrar minst lika mycket som Aquafresh tandkrämen, så hojta till i kommentarsfältet! Än så länge har jag inte stött på någon som löddrar så bra!

Sen jag upptäckte Oatly’s senaste mästerverk, vilket är deras turkiska yoghurt så minskar det min längtan av att köpa hem creme fraiche för de gånger jag behöver det. Den är god naturell, och funkar finfint till tacos och framförallt rårakor! Den smakar lite som iFraiche, men är mycket mildare i smaken och den är godare naturell än blandad med kryddor har jag märkt.

Rårakor med Oatly’s havregurt turkisk gjord på rosa potatisar och rödlök

Stillasittande deluxe lär självklart fortsätta

Eftersom jag är den jag är och sitter i den situationen jag sitter i, vilket är hårt drabbad av fibromyalgi och en allmän motvilja till att röra på mig för mycket om inte vädret är perfekt eller något så lär jag fortsätta vara klistrad till soffan eller fåtöljen, beroende vad som blir inköpt. Det lutar i alla fall mer och mer till två poängfåtöljer i alla fall som jag pratade om i förra inlägget. Jag lär fortsätta mitt introverta beteende vilket innebär att så fort som jag inte är ute och gör något som jag måste eller vill göra så tänker jag stanna hemma, titta på tv, sitta vid datorn eller använda min mobil och/eller iPad. Jag trivs ju så himla bra med det, så jag tänker fortsätta med det tills jag inte har någon lust längre eller om mina intressen helt plötsligt ändras och värken bara försvinner dessutom.

Apple nörderiet lär bara bli värre…

Här kommer det där allvarliga som vissa bryr sig om, men jag ska försöka förklara mer hur jag tänker så ni slipper oroa er för mig och min ekonomi. Nu när jag är singel så är jag fri från min ångest gällande Apple som har dykt upp eftersom Henrik inte gillar det företaget och hans åsikter betyder så mycket för mig. Det är liksom löst. Nu kan jag fortsätta besöka en Apple butik när jag känner för det utan att få ångest för jag gått dit, och när jag har behov av nya produkter av det märket så kan jag skita fullständigt i vad andra tycker om mina inköp. Den stora delen finns dock kvar och det är ju att jag tänker bara köpa något därifrån när det finns pengar och ett nödvändigt behov. Jag tänker alltså inte bara gå och länsa hela butiken nu när jag flyttar, utan jag köper grejer när jag känner att jag har råd och jag har ett behov som bara en Apple produkt kan lösa. Ett exempel är i alla fall att jag antingen kommer köpa en ny tv när jag flyttar med inbyggd Apple Tv i, eller så tar jag med mig en av tv apparaterna härifrån och köper en Apple tv separat. Dock hade jag föredragit ny tv, men det är bara för att jag har prövat  TV när jag var i butiken för någon vecka sen och fjärrisen gillar jag inte. Det är touch interface när man ska navigera och med mina svettiga fingrar är det en mycket dålig idé. Med TV apparater som har inbyggd  Tv så kan jag använda den medföljande fjärrkontrollen vilket har fått bättre betyg än apples egna. Jag får se hur jag gör, men det är bestämt i alla fall. Åtminstone med TV aspekten. Sen kommer jag dock behöva deras ”SuperDrive” DVD spelare och en extern hårddisk, och bägge tänker jag köpa på Apple store när det är dags för flytt. DVD spelaren hade jag tänkt använda för att antingen rippa mina region 1 dvd skivor eller för att spela upp region 1 dvd filmer. Jag har några stycken som jag gärna vill behålla som är importerade för de går inte att hitta i Sverige.

I framtiden planerar jag att köpa mig en iMac, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min Macbook Pro, så är jag i nuläget mer intresserad av att bara använda den. Innan när jag skiftat mellan att använda Mac minin och Macbooken så har ju det haft sina nackdelar, så det är också en bidragande orsak till varför jag inte bara springer iväg till affären och köper en ny dator bara för att. Nej, jag lär ju ta med mig min externa skärm och fortsätta använda laptopen på så vis, så en bättre skärm är i så fall av större intresse just nu, men jag har inte bråttom med det heller. Angående ny mobil så är jag fortfarande supernöjd med min iPhone Xr, och efter uppdateringen till iOS 13 så känns den bara ännu mer fantastisk. Dock så måste jag ju erkänna att kamerorna i nya iPhone 11 ser ju mer än häftiga ut, men så länge som jag inte fortsätter med mitt vloggande på YouTube och jag inte har ett nytt husdjur utöver Maja så kommer jag skita i att skaffa ny mobil. Den jag har nu kommer lätt hålla i två år till, men beroende på när Anton kommer så kommer jag vilja ha ny mobil då. Det är fan ett måste! Dock med mina planer med att hitta jobb som accepterar hund och att bli klar med min nuvarande utbildning på Newton så antar jag att det blir ingen vovve före det och då får jag vänta ungefär två år till innan jag kan fokusera på det. Jag kommer också köpa mig en Apple watch när jag känner för det. Antingen när den jag har nu har gått sönder, eller för att Apple watch 4 gått ner ytterligare i pris. Femman just nu är lite för dyr och trean vill jag inte ha när fyran finns.

Framtiden då?

Jag kommer satsa på att bo i den här lilla skokartongen i typ 3-5 år ifall det skulle behövas. Det är för att jag är så sjukt trött på att flytta och för att jag vill vara säker på att Anton kan bo med mig i den lilla lägenheten, åtminstone första året, men ju längre desto bättre. När jag väl flyttar vidare så ska det vara för att jag sparat ihop en rejäl kontantinsats till nästa bostad efter lilla skokartongen i Arlöv. Det jag kan tänka mig då är typ ett hus som jag bygger själv (alltså anlitat typ älvsbyhus eller liknande som bygger det åt mig, jag bara betalar och väljer inredning), eller ett radhus eller möjligtvis den där perfekta lägenheten på markplan som helst också är nybyggd. Jag hade absolut helst flyttat till nybyggt, för jag bara älskar det! Och där tänker jag stanna under resten av mitt liv eller nått. Kontantinsats till nästa ställe kan ju vara allt ifrån 15% till 50-70% beroende på hur mycket nästa bostad kommer kosta och hur stor den är. Kan jag leva där relativt billigt så är ju det ännu bättre, och då är en stor kontantinsats viktigare. En sak är i alla fall klar och det är att boendet efter nästa lägenhet ska vara überfantastiskt för att jag ska känna att jag kan och vill flytta vidare. Jag är rätt övertygad om att jag kommer trivas oerhört bra på nya stället, trots den lilla storleken, men som sagt. Jag rör mig ju vanligtvis inte på så stor yta och får en GD plats och kanske en till katt så är jag mer än nöjd. Jag tror också det måste till ett mindre mirakel för att mitt liv och mina intressen ska förändras så pass mycket att jag är i behov av en gigantisk lägenhet eller massa rum…

Hade jag flyttat till hus så tänker jag mig en trerummare på 85 – 150 kvm och tomten behöver inte vara superstor heller. Kanske lite större än en typisk radhusplätt, men inte särskilt mycket större. Lagom för att en GD ska kunna springa av sig och rasta sig själv ungefär. De där 150 kvadratmeterna är för det där ”drömhuset” jag konstant tänker på om jag hade fått bygga mig ett hus helt enligt mina egna ritningar och tankar. Problemet med det är att det minst hade kostat 5-6 miljoner gissar jag att bygga så det lär aldrig bli av – om jag inte blir miljonär. Sen är det huset också tänkt att vara för mig och Henrik, och i och med att jag inte lär hitta någon annan som honom så är det en större anledning till varför det drömhuset inte kommer byggas i framtiden. Nej, då är det bättre att satsa på typ Älvsbyhus eller något liknande med färdiga hus och planlösningar.

Enda anledningen till varför jag tänker på större boende efter det här nästkommande är bara för att då har jag Grand Danois, så då vill jag ha lite mer yta och en tomt. Sen vad det är återstår att se. En tvåa på 55 kvadratmeter hade säkert räckt, men bo i ett eget hus eller radhus är mer drömmen och har jag råd för att jag sparat undan så mycket, så varför inte då liksom? Jag utgår i så fall att min ekonomi är så pass ordnad och att jag orkar jobba heltid med programmering på ett jobb som godkänner en GD på kontoret med flexibla arbetstider etc så allt funkar. Var nästa boende kommer bli återstår att se, men jag är ju absolut mest intresserad av att stanna nära Malmö. Exempel på orter kan vara Arlöv, Stehag, Lund, Tygelsjö, Kävlinge, Lomma, Vellinge, Staffanstorp etc. Alltså typ max 30 minuter från stan med antingen bil eller tåg/buss. Dock är jag ju för närvarande inte negativ till Hässleholm heller med tanke på vad jag hittade för bostäder där innan jag hittade den här hyreslägenheten. Är det Malmö kommun i sig är det förmodligen bäst, men tomtpriserna är ju svindyra, men kommer det exempelvis ett till bostadsområde från Boklok till Malmö, eller väldigt nära så är ju det också av intresse.

Vi får se vad det blir, men singel kommer jag vara och det är ok och jag ser bara fram emot en bra framtid för min del. Ungefär två månader kvar till inflyttning och jag kommer förmodligen ha gått galen innan det är dags, men jaja, jag ska försöka hålla mig och få tiden att gå så det inte känns lika jobbigt. Viktigast just nu är väl bara att försöka återfå nån slags energi så man orkar plugga lite mer. Just nu känns det otroligt svårt…

Kategorier
Blandat

Nya glasögon (igen), peppad inför hösten och sen teknik-prat…

Idag hämtade jag ut mina nya glasögon från Specsavers. Att jag köpt glasögon därifrån igen beror helt på en slump. Tidigare i somras, innan jag åkte iväg till Norrland och Stockholm för att umgås med familjen så gick jag in på Specsavers för att be dem rätta till mina glasögon som började sitta alldeles för löst. Ena bågen höll på att lossna och jag kunde inte skruva ihop den själv. Jag stannade kvar i butiken en stund och av en slump så hittade jag ett par glasögon som är mer eller mindre precis vad jag har letat efter, vilket jag inte visste att Specsavers hade. De glasögonen var av märket Quiksilver, med lite grafittiliknande målning på bågarna och som är i samma storlek som mina gamla glasögon jag haft i typ 7 år (köpta på synsam eller synoptik, jag glömmer alltid var). Jag var kattvakt då och hade bråttom hem så jag hade inte någon möjlighet att varken gå på synundersökning eller beställa några nya glasögon så jag tog ett kort med numret på glasögonen och bestämde att när jag kommit hem från norrland så ska jag ordna nya glasögon.

Så blev det, och för ungefär två veckor sen så gjorde jag min synundersökning och fick veta att min styrka har ändrats litegrann. Det förvånade mig, men nu i efterhand så stämmer det säkert, eller så är det bara inbillning. Undersökningen var nämligen lite udda jämfört med tidigare. Förutom att jag bara haft mina senaste glasögon i drygt 1.5 år så kändes det knäppt att redan göra en ny undersökning men det är tydligen en rekommendation. När jag väl satt där så skedde testerna på ett nytt sätt som jag inte varit med om innan. Jag ska inte spoila hur, men det var annorlunda i alla fall och det ledde lite till att jag råkade säga fel en eller två gånger. Jag upplever nämligen inte själv att min syn har ändrats något, men med tanke på hur snabbt min hälsa har blivit dålig sen jag flyttade tillbaka till Malmö så stämmer det garanterat att synen försämrats. Det är liksom inte förvånande. I alla fall, medan jag väntade på min undersökning så satt jag och kollade ut över butiken efter mer lämpliga glasögon, ifall det nu skulle ha funnits andra glasögon som kan passa. På väldigt långt håll såg jag ett par från herravdelningen som såg så otroligt mycket mindre ut än de andra i hyllan vilket gjorde mig nyfiken. Efter undersökningen så gick jag direkt dit och letade upp dem och blev jätteglad.

De glasögonen som satt i hyllan var också mindre, men lite större än de med quiksilver märket, dock ändå mindre än mitt första par från Specsavers, vilket är huvudsaken. Dessa glasögon kostade också 1000 kr mindre än de andra jag hade tänkt beställa och de satt bättre med. Skillnaden på glasögonen är att quiksilver paret är mer tänkt till tonåringar (med lite mindre ansikten) och när jag prövade dem igen och jämförde med de andra glasögonen så satt det billigare paret absolut bättre. Det blev dem jag beställde också. Jag hade en plan att beställa två likadana par med samma behandlingar om det var möjligt. Planen där var mer för att slippa köpa glasögon på många år samt att ha ett par som backup ifall de andra skulle gå sönder så jag slipper beställa nya. I och med att det blev det billigare paret så sparade jag 3000 kr på köpet, så det gladde mig mycket. Nu hoppas jag bara att de här glasögonen kommer funka bättre. Gör dem inte det, så tänker jag aldrig köpa glasögon igen från Specsavers, för nu är jag trött på strul. Det är liksom mirakel nog att jag hittat ett par mindre glasögon hos dem med plastbågar… Nu har jag haft på mig dem i drygt 2 timmar och det känns bra, men konstigt. Det konstiga är att jag inte är särskilt snurrig i huvudet, vilket jag brukar bli även när styrkan inte ändrats något. De klämmer inte åt lika illa heller, men de sitter som berg. Huden har lite svårt att vänja sig just nu med att det är något som trycker på ett annat ställe jämfört med mitt tidigare par från Specsavers, men de är lite sportiga så de går inte ner bakom öronen utan sitter fast typ ovanför öronen istället.

Bild från sidan där man ser hur glasögonen sitter på mig runt öronen. Man ser min undercut rätt tydligt med.

Superpeppad inför hösten!

Imorgon börjar utbildningen i Malmö på Newtons Yrkeshögskola till Systemutvecklare .NET. Fy fan vad roligt det ska bli! Jag är efter förra veckans tenta mer inställd på att jag ändå går i Malmö till hösten och det känns ju som sagt bra. Det borde ni veta vid det här laget. I fredags tog jag en riktig långpromenad till skolan på 7 km och det tog, med lite vilopauser och en flaska vatten jag var tvungen att köpa ungefär en timme och 40 minuter att gå hela vägen. Jag var beredd att ge upp flera gånger på vägen, men jag bara fortsatte att gå. Det var en lätt väg att gå med så jag hittade till skolan utan problem. Efter nån dryg timme började jag dock få lite skavsår så när jag hade hittat till skolan så letade jag upp första bästa busshållsplats och sen tog jag bussen hem igen. Orsaken till varför jag tog promenaden var för att veta om det verkligen skulle ta så lång tid att gå, plus att jag vill verkligen ha en ursäkt att gå. Dock var det lite smått meningslöst, för jag räknade ut när jag hade börjat närma mig Värnhem att bara ta tåget till Östervärn och tillbaka till mig innebär en promenad på ca 5 km per dag, och totalt ungefär en timme, så bara av att ta tåget – året om så har jag min motionsrunda. Så länge som det inte är snö, ösregn eller extrema minusgrader så skag jag verkligen försöka gå den sträckan varje gång jag är i skolan, så jag hoppas jag kommer vara i skolan typ hela dagarna. Om inget annat så hoppas jag att jag kommer ha anledning nog att vara där dagligen.

Och sen lite jobbigt tekniksnack…

Det här med teknik behöver nödvändigtvis inte vara något jobbigt, och i min värld är det något ypperligt nödvändigt för att jag inte ska krevera av uttråkade känslor. Dock just nu (igen) är jag lite i en sån där ”jobbig” situation igen då jag blivit smått besatt av Apple och nu är jag typ helt inne på att köpa mig en ny iMac, fast jag absolut och verkligen inte behöver en ny dator. Särskilt inte en ny stationär sådan! Orsaken är svår att säga. Det är väl i brist på annat att göra (som det varit tidigare) som jag tänker på att spendera pengar på skit jag inte behöver, och särskilt Apple produkter. Jag har knappt använt mitt skrivbord sen jag fick min Macbook Pro för ett år sen, och jag älskar den där jävla datorn! Den är snabb, snygg, tyst och gör vad den ska i underbara MacOS. Det enda är ju tangentbordet som har börjat störa mig som fan. Det går liksom inte att lita på, men tydligen är det inte något fel på den. Efter att jag försökte rengöra den själv i Norrland så har ju tangentbordet strulat, särskilt E tangenten igen, men efter mitt besök till Apple Store så sa dem att tangentbordet är helt ok. Det varade i några dagar, sen började E tangenten igen att trycka dubbelt. Visst, tar jag lite tryckluftspray så brukar det hjälpa i kanske en vecka, men jag tycker det låte lite dumt (och jobbigt för min konstiga hjärna) att rengöra den så ofta pga det problemet.

Därför tänkte jag vara lite smart, så det jag gjorde var att jag köpte mig en simpel ”dongle” med HDMI uttag så jag kan använda laptopen med en extern skärm, så nu sitter jag vid mitt skrivbord igen. Jag har kopplat tangentbordet och min Magic Mouse till laptopen med och det fungerar riktigt bra. Enda problemet jag har dock är att ibland så börjar mina fingrar rycka när jag använder musen. Vilket är så himla jävla typiskt för mig när jag vill göra något bra för att lösa mina konstiga vardagsproblem. Sträcker jag ut fingrarna så brukar det bli bättre, men som vanligt går mina tankar direkt på hur mycket jag ångrar att jag köpte en sån mus när jag egentligen skulle ha köpt en Magic Trackpad 2 istället. Enda anledningen till varför jag inte köpte en trackpad istället var för att jag just den dagen hade så svettiga fingrar att det var jättesvårt att testa det i butiken, men nu i efterhand ångrar jag det köpet. Alltid när jag besökt Apple butiken på Emporia så är jag så galet svettig om fingrarna så det brukar oftast bli lite smått kaos när jag väl är där och leker med deras produkter. Det är lite p.g.a. musen som jag heller inte suttit vid mitt skrivbord så mycket, för jag använder liksom laptopen konstant och har vant mig vid Apple’s Trackpad som är helt fantastisk och när jag använder musen så är den bara überkänslig och gör inte alltid som jag vill. Dock så har det gått bättre sen jag köpte den här dongle grejen, men jag är ändå sugen på att köpa en trackpad ändå, och en iMac så klart. Och när den här pissiga smarta klockan jag har på armen går sönder så blir det ju självklart en Apple Watch… Usch, vad jag hatar det… Jag har inget behov av en iMac! Inte så länge den här laptopen funkar så utmärkt bra och nu när jag kan använda en extern skärm och tekniskt sett ha två skärmar så är ju det bara bra, så varför duger inte det? Ja, i brist på annat är det bara så, för min hjärna vet inte hur man hanterar tankeverkstaden. Det lär släppa när skolan och nya utbildningen sätter fart rejält snart. Åtminstone hoppas jag på det. Annars vet jag inte vad jag gör.

Och nej. Jag tänker inte köpa mig en iMac i dagsläget. Återkom om nått år eller nått, eller två eller tre. Då kanske jag är i behov av en. Just nu, idag och fram tills att jag fått mitt första heltidsjobb och förmodligen längre fram än så har jag inget behov av en iMac. Men det kliar alltid i fingrarna har jag märkt. Har man en Apple produkt är det väldigt lätt så att man vill ha fler…

Kategorier
Vardagsliv

Min sommar i Norrland och Stockholm 2019 – Del 3

Det här är en serie blogginlägg som kommer publiceras långt efter att jag har varit i Norrland, just på grund utav att det är en dum idé att ens hem blir rånat, för att man skriver i real-tid att man inte är hemma. Inte för att ni direkt vet var jag bor, men ändå. Nu vet ni det. Då kör vi!

Nu har jag hamnat i Stockholm och senaste dagarna med tanke på mygg och allmänna insekter har det varit mycket bättre. Jag har spenderat ungefär 3 dagar ensam i farmor och farfars hus, och det funkade fint, även om det blev lite tråkigt på slutet. När jag var helt ensam i huset så spenderade jag tiden med att se film, YouTube och att lära mig mer om ASP.NET. Jag fortsatte slåss med mygg, och en natt bestämde jag mig för att sova i ett av de lediga rummen på ovanvåningen för att där var det tydligen så lite mygg, men självklart när jag sov där blev jag galet biten av mygg så för min del var det skitsamma.

Att inte kunna sova ordentligt om nätterna har gjort att jag varit för trött för att orka räkna matematik, så det har varit lite störigt, men å andra sidan borde mina trogna läsare förstå att det ändå inte är lönt, men så fort jag får upp energinivån så ska jag räkna lite till. Som läget är nu med tanke på hur trött jag varit på sistone sen min lilla krasch så har jag räknat ungefär 2 timmar på en månad, så det minskar ju risken att jag kommer få godkänt på någon av tentorna sen i augusti. Jaja, jag överlever det. Gör ni det?

När familjen kom tillbaka så fick jag sova en natt i campern och det var helt myggfritt och så underbart. Jag sov där i natt igen, men då är jag mer osäker på om det var mygg eller inte. Jag drömde nämligen i natt att det var en mygg i campern och att jag blev biten, och det kändes som om att jag var vaken, men det var en dröm så jag är lite smått förvirrad idag p.g.a. det. Förmodligen var det ingen mygg där i natt, och både jag och föräldrarna har varit noga med att inte hålla dörren öppen för mycket, och vill man vädra är alla myggfönster och dörrar öppna i så fall.

Resan hem till Stockholm gick fint i alla fall. Vi åkte från byn vid 12 och kom hem till Stockholm vid 18:45. Det hade hänt en olycka som gjorde att det blev lite köbildning en stund, men det var relativt snabbt ordnat när vi drabbades av det. Vi stannade också till i Bollnäs på Biltema och Coop där vi åt lite lunch, köpte tryckluft och handlade lite mer bär för de hade vi glömt ta med oss från Stensån. Tryckluften är till för min dator, då E tangenten igen började strula efter att jag hade rengjort den för några dagar sen. Förmodligen beror de problemen på att något skräp råkat komma in under tangenten när jag rengjorde den, för nu när jag använt tryckluften så märker jag skillnad. Dock så ska jag ändå åka till närmsta Apple butik sen för att kolla så inget är fel på tangentbordet. Sen jag lämnade in datorn för reparation av tangentbordet tidigare i vår så har tangentbordet fungerat felfritt så jag är väldigt övertygad om att det skräp som orsakat problemet och inget annat. Är det något annat så är det en mirakulös timing som skett, den saken är klar!

Om några dagar så kommer älsklingen upp till Stockholm och planen innan han dyker upp är att passa på och träffa kompisar och kennlar som är av större intresse för mig än för honom. Sen ska vi umgås tillsammans och med min familj tills det är dags att fara tillbaka till Skåne och vår älskade Maja.

Min lilla bebis Maja, ligger och sover på en filt hemma i soffan bredvid husse. Henrik har tagit bilden.

Apropå Maja så måste jag nämna att jag håller på och längta ihjäl mig efter henne. Jag har nog aldrig saknat henne så mycket som jag gör under den här resan. Vad det beror på vet jag inte, hon mår liksom bra och allt är som vanligt. Hon är mest ensam om dagarna medan älsklingen är på jobb. Sen är hon supergosig och social med honom så det är liksom inga konstigheter som pågår. Jag bara saknar henne så mycket. Förhoppningen är dock att jag ska kunna hälsa på min framtida uppfödare innan jag åker hem på fredag (2 augusti) så jag får min årliga dos av grandisar, särskilt gos med Gandalf! Bättre gos med grandis är svårt att hitta just nu. Han älskar att gosa, med allt och alla och jag älskar att gosa med honom.

Senare idag ska jag träffa en gammal kompis som jag inte sett på några år nu. Jag har ingen aning om vad vi ska hitta på, men det blir väl något trevligt i alla fall.

Kategorier
Vardagsliv

Skånes Djurpark andra besöket och lite annat skoj

I fredags stack vi till Skånes Djurpark igen. Denna gången körde vi bil och vi åkte dit för att lite i förskott fira en liten 2 årings födelsedag. De som jag berättat om innan, min sambos kollega och hennes fru har nämligen en son som fyller 2 år idag (15 juli), så stort Grattis på födelsedagen, säger jag till Grabben G.

Vi hämtade upp dem på stationen och tog småvägarna dit för att spara på bilens batteri, men som tur var så kunde vi ladda bilen när vi kom fram. Den blev till och med fulladdad tills vi var klara, så det uppskattades mycket. Vi hade inte räknat med det, men så blev det. Vi började besöket med att käka pannkaksbuffé. Tyvärr fanns inga veganska pannkakor, men det var trevligt och gott ändå. Särskilt belgiska våfflor med nutella, mums! 😋 Sen började vi vår rundvandring. Jag åkte traktor, eftersom G är helt galen i traktorer. Dock fick jag inte plats i samma traktor som han och hans föräldrar, så jag tog den som hamnade bakom dem.

Vi var där i ungefär 4 timmar, och vi fick se en hel del djur, men tyvärr fick jag inte klappa någon ko, det hade jag hoppats på att få göra. Däremot fick jag klappa getter och kom väldigt nära älgarna. Vi såg också björnarna så det var skoj. Det var jobbigt dock att gå, men vi hade riktigt fint väder så det var också kul.

Vad gjorde man under resten av helgen då?

Ja, inte räknade jag någon matte i alla fall. Faktum är att jag inte räknat ett enda tal sen i onsdags tror jag. Jag har inte velat, inte känt för det och det beror mest på att jag måste muntra upp mitt humör lite. Det har jag ”löst” genom att bli smått besatt över .NET plattformen och skapa webb-applikationer med C#. Det är bara för att jag utgår ifrån att jag kommer börja den utbildningen i höst, men jag kommer så klart fortsätta räkna matte när jag får upp orken till det igen. Jag har upptäckt med mitt lilla lekande att .NET är en jävligt trevlig plattform och att skapa webb-applikationer går mycket fortare än att göra dem i java. Inte för att jag direkt tror att Java är lämpligt för webben, men om man jämför med vad jag kan göra i Java vs. C# och .NET(ASP.NET) så är .NET snabbare, lättare (i alla fall om man förstår grundläggande programmering och databaser, vilket jag gör). Det är liksom mycket från början som redan finns. Vill man exempelvis skapa iOS appar, eller android appar så är grunden redan lagd. Det du behöver göra är bara att lägga till funktioner och styla om det. Sen är det typ klart. Likadant är det för webb-applikationer. Jag upptäckte att det går snabbare att lägga till inloggning, för det är typ inbyggt. I java så tog det en halv evighet att luska fram hur man gjorde (om man inte redan är snabb på den här typen av programmering d.v.s.). Mitt nästa problem dock är att ta reda på hur man kombinerar allting så jag kan lägga till nya funktioner, nya fält till varje användare etc.

Jag har en liten app, utöver mitt spel som jag vill göra som började med någon lek i javaFX, men eftersom jag inte gjorde så mycket med databaserna i senaste projekt kursen så kommer jag inte riktigt ihåg hur allt funkade, men med .NET så är typ alla de problemen bortblåsta. Det stora kruxet är mer styling och kombinera funktioner. Men kul är det. Sen är Visual Studio totalt skräp. Den har inte stöd för fullskärm och sida vid sida någon annan app, exempelvis VS och Safari. Det är störigt som fan. Så jag använder mig av Jetbrains Rider istället. Så mycket bättre! Rider har också auto-save, vilket VS inte har.

Den enda riktiga nackdelen med att eventuellt hoppas på .NET utbildningen i höst är att jag kanske blir väldigt bunden till Windows. Det går liksom inte att utveckla appar specifikt till Windows på Mac, om man inte har Windows installerat på något sätt. Jag har Bootcamp på min dator, men Windows suger, och det suger ännu mer i Bootcamp. Min Mac dator blir supervarm och drar galet mycket batteri när man byter över och det är inte kul, så det får bli att ha laddaren med sig var man än går ifall det blir ny utbildning till hösten. Vilket det till 99% säkerhet lär bli. Informationen jag har fått från skolan är att använda sig av en PC dator eller laptop, eftersom i stort sett allt vi ska använda fungerar bara på Windows. Jag har en annan Windows laptop men använder helst inte den och jag har noll lust att köpa en ny skit-pc bara för att skolan kräver det. De tillhandahåller heller inte datorer. Vi får se vad som händer. Så länge som det är fokus på web-applikationer samt appar och/eller spel till android och iOS så är det lugnt, då funkar det jättebra med Mac. Jag är i alla fall hoppfull att de inte kommer vara nerdränkta i Windows utan att det går att komma på lösningar för att utveckla till alla plattformar.

Och varför bryr jag mig? Det är väl lite så att man blivit en Apple nörd när jag gick över från Android/Windows till Apple produkter för drygt ett år sen. Nu när jag använt det i över ett år så vill jag typ inte använda något annat. Det är simpelt, bra, stabilt etc. Jag känner mig inte särskilt låst heller på den här plattformen, i alla fall inte än så länge även om vissa saker är smått korkade. Ingen plattform är perfekt. Windows är spretigt, opålitligt, men billigt och tillgängligt. Dock så föredrar jag Apple nu, och iOS samt MacOS och jag hoppas att jag kan få använda Apples produkter i min framtida yrkeskarriär också, även om jag är öppen för alla plattformar och operativsystem.

Kategorier
Vardagsliv

Apple produkter triggar köpberoende?

I vissa fall är svaret där nog garanterat ja. I mitt fall? Ja, där återstår det nog att se känns det som. Efter mitt inköp av en ny mobil, som jag tekniskt sett inte behövde så kanske man börjar bli lite orolig över alla grejer jag vill ha och kan köpa, men som ni vet om ni har läst allt jag har skrivit så har jag kämpat med dessa känslor om att köpa prylar i månader, om inte år och jag väljer till sist vad jag bedömer är det bästa för mig. Hade jag varit som ”alla andra”, d.v.s en person som kan ha kontroll över sitt beteende och handlingar i praktiskt taget alla avseenden så hade jag inte velat byta över till iOS så himla ivrigt, för jag hade lärt mig överleva med det jag hade då jag använde primärt Android och Windows. Då hade jag heller inte blivit arg över småskit och stört mig på ytte-pytte saker som jag faktiskt gör utan anledning. Nu blev det inte så och som person har jag kommit till stor insikt på sistone att jag må ha problem, men att vara köpberoende är inte ett av dem. Lite ha-galen och tekniknörd är jag, absolut men verkligen inte köpberoende och jag har inte ett problem eller ett missbruk på g.

Jag var ”nöjd” Android användare, trots laggiga produkter som oftast måste bytas ut efter nått år eller max två och jag hade kunnat bortse ifrån att Google spionerar på en och säljer ens data om jag hade varit stark nog, eller haft verktyg som hjälpt mig tänka på annat. Den rastlöshet jag har känt senaste åren har verkligen varit jobbig och den är fortfarande jobbig. Som tur är har jag något att fokusera på numera, i och med att jag började plugga och därmed började vända mitt liv från något allmänt ”meh” och ”tråkigt” till något mer levande och passionsdrivande. Just nu är jag också i en process där jag tröttnat och ruttnat på mycket och i och med det kräver jag förändring. Ovanpå det ligger då den där ”köphetsen” som pågått i nått år snart och det är säkert fler jag känner som tror att jag kommer återgå i gamla beteenden och köpa prylar bara för att istället för att tänka mer logiskt och vara nöjd med det man har. Men – det personer inte kanske alltid inser är att jag var nöjd med allt jag hade, i alla fall om vi nu fokuserar främst på Apple och mobiler, men det gäller generellt även allt annat jag har eller haft. Jag älskade SE mobilen. Det var fantastiskt att vara inne i Apple världen och hade jag som sagt aldrig börjat skolan, börja bli mer aktiv och typ nästan dagligen varit på resande fot hade jag haft noll anledning att ersätta den fina, jättesnälla gåvan med någonting nytt och dyrt och så mycket större. Visst, den var liten, lite jobbig att skriva på men jag var ändå superglad och lycklig över att jag hade den och dessutom fick den. Jag kommer alltid se tillbaka på när jag fick den mobilen som ett av de bästa ögonblicken i mitt liv, för det betydde så mycket. Och det betyder fortfarande mycket, så visst känner man sig skyldig när man ersatte den mobilen med en annan nått halvår senare.

Dock är jag inte som andra, verkligen inte som andra och jag har problem med mycket i mitt liv. Problem som jag typ har haft hela livet men som jag inte tänkt på eller brytt mig om särskilt mycket förrän på senare tid. Nu inser jag, sen jag började skolan igen hur dålig hälsa jag har fått, hur annorlunda jag är jämfört med de flesta personer och jag har också insett att jag måste ta tag i mycket för att mitt liv ska kännas lika roligt om 30 år som det har gjort under större delen av mitt liv. Jag har i hela mitt liv älskat att ha en stillasittande livsstil som är beroende på att en skärm av något slag alltid är igång. Numera hade jag oftast hellre gjort något annat, eller åtminstone känt att jag kan/borde göra något annat. Visst, att stirra på skärmar är roligt, men nu menar jag mer att jag vill inte längre vara beroende av att alltid ha en bra serie att titta på, eller filmer. Istället vill jag läsa böcker, programmera eller göra något mer krävande och utvecklande. Att bara titta på tv är inte roligt längre. Det är något jag gör numera i brist på annat, för jag hade så mycket hellre gjort något mer passionerat. Hur jag kommer dit har jag ingen aning om, men jag får försöka hitta sätt att komma dit, för nu är det bråttom. Jag köpte en ny mobil för att kunna slippa tänka på hur litet batteriet är när jag är på resande fot, för att kunna helt fokusera på studier på tåget exempelvis och för att tvinga mig själv att slippa titta på tusentals videos om iPhones för att istället försöka göra något annat. Det tar dock tid att ändra vanor, men jag är förhoppningsvis på god väg. Jag har planer, riktiga planer på hur jag ska lösa det mesta efter att allt det här jobbiga är ur vägen. Framförallt ska jag studera mer effektivt och det ser jag fram emot. När jag känner att jag har orken, ska jag läsa ett kapitel ur en bok för att träna upp mig att tycka om det. Häromdagen innebar det att jag började läsa om fjärde boken av Wheel of Time och jag hoppas att jag kommer längre den här gången. Framförallt hoppas jag att jag kan lära in en ny vana som innebär att läsa böcker är en trevlig grej och inget som är jobbigt som jag känt i alla år tidigare. Jag är tveksam till om jag lyckas, men jag tänker försöka.

Jag tycker personligen att istället för att se min nuvarande Apple hysteri som ett problem, se det istället som ett verktyg för självinsikt, för det har hjälpt mig att inse andra saker i livet, samtidigt som mitt liv gått från att bli underbart tråkigt till meningslöst och nästan tråkigt i många fall. Det var inget jag förväntade mig, men så blev det och nu gör jag mitt bästa för att ta tag i allt. Saker och ting har förändrats och jag var nog inte beredd på det när jag tänker efter.

Det jag menar är att jag trodde aldrig, för mer än typ 10 år sen att jag skulle tröttna på den livsstil jag har längtat efter hela livet. Med min sambo lever jag det liv jag alltid önskat. Det var liksom aldrig ok att vara så inaktiv och annorlunda som jag är när jag växte upp, alla krävde så mycket av mig men det enda som var roligt var att titta på tv, eller nått. Hade någon sagt till mig bara för kanske 3-4 år sen att jag hade känt såsom jag gör idag så hade jag skrattat dem rakt i ansiktet och kallat dem idioter eller något, men visst har det förändrats. När jag inte visste bättre, då utgick jag ifrån att jag kommer aldrig jobba heltid, eller ens få ett jobb. Jag kommer aldrig kunna arbeta med datorer eller teknik som jag velat göra hela livet, så därför pluggade jag inte till det för alla de där år sen. Därför var det rätt logiskt att man nöjde sig med hur livet var och inte strävade efter mer. Det som jag strävat mest efter hela livet är ju att skaffa Grand Danois, och efter att bara ha ett allmänt ”meh” liv utan någon vidare passion, mer än över meningslösa saker som inte ger något så har jag bara levt mitt liv utefter de förutsättningar jag har haft. Hade någon sagt till mig att jag hösten 2018 faktiskt skulle börja plugga till systemutvecklare så hade jag blivit förvånad och inte trott på dem. Jag finner det fortfarande lite konstigt, men åh, vad jag är tacksam för att det blev av. Nu tänker jag göra det bästa av situationen, och det får bli efter en tid med ”köphysteri”, stor insikt och krav på förändringar och bättre produkter som hjälper mitt liv istället för att förpesta det.

Jag vill ha produkter som fungerar, som gör det dem ska, som jag kan lita på och därmed kan jag fokusera på bättre saker. Jag vill ha en bättre hälsa och jag har tagit steget för att förbättra den och min studieteknik kommer förhoppningsvis förbättras från och med nästa vecka när de nya kurserna börjar. Jag ser fram emot att ha ett bättre liv och det här så kallade köpberoendet är för min del och i mitt liv och i min plan, en tillfällig lösning.

Inget annat. Ni får helt enkelt lita på mig.

Kategorier
Vardagsliv

Så här i jullediga tider…

…Så hade jag förväntat mig att nu när jag äntligen är ledig från skolan och kan ta ett break från alla måsten, att jag typ inte skulle göra nått annat än sova ut, titta på tv och sen blogga. De första två är sanna, men inte det tredje. Dock har jag lite grejer i huvudet som på ett vis måste komma ut, men inget som är egentligen superviktigt, utan det är mer tjat. Åtminstone tycker jag det själv.

Känslan av att ”jag måste ha en ny mobil” driver mig till vansinne…

Som vanligt vill hjärnan min fokusera på allt annat än det som är nödvändigt. Just nu är jag rätt besatt av att köpa mig ny teknik som jag inte behöver, typ en ny iPhone, men de är fruktansvärt dyra nu och min mobil (iPhone SE) fungerar utmärkt. Apple hetsen är alltså kvar i sin storhet! Underbart, va? Inte direkt… Det som bidrar dock till dessa tankar är mer att batteriet suger när jag typ alltid är på resande fot eftersom jag nu är i skolan nästan dagligen och att skärmen är så liten att den typ är omöjlig att skriva på. Dock kan det problemet också bero på att jag är stelare i fingrarna än vad jag varit tidigare, för jag minns att jag har haft det här problemet oavsett smartphone, men det är vanligtvis ett problem som dyker upp efter ett bra tag när jag använt mobilen, inte direkt som det är med denna. Det skrivproblemet jag syftar på är att jag typ missar mellanslagstangenten och skriver antingen ”V”, ”B” eller ”N” istället för mellanslag och måste då sudda ut typ alla ord flera gånger. Det är fruktansvärt irriterande, i alla fall så länge jag skriver på svenska. På Engelska känner den ofta igen vad jag vill, men det fungerar aldrig på svenska.

Men jag vägrar ha nått annat än iPhone numera och det hade varit trevligt med en telefon som orkar vara hotspot i några timmar, där jag kan lyssna på 2-3 timmar musik via bluetooth hörlurar och surfa på nätet till och från skolan utan att jag ska behöva komma hem efter 5 timmar med typ 30% batteri kvar eller mindre. Det är löjligt dåligt! Sen är det inte något fel på batteriet, det är bara så litet! Men årets iPhones är så dyra och jag är osäker på hur mycket större telefon jag faktiskt hade velat ha, då en ”phablet” faktiskt är lite otymplig vid många tillfällen. Apple har ju släppt både Xs, Xs Max och Xr för några månader sen. X i det här fallet uttalas ”tio” eller engelskans ”ten”, så Xs är alltså ”TioEss” eller ”TenEss”, inte ”ExxEss” etc. Bara så ni vet! X är den romerska siffran för 10, inget annat!

Även om Xr är billigast, har bäst batteritid och förmodligen tillräckligt bra för mina behov, om inte überbra för mina behov, så saknar den en kamerafunktion jag förmodligen hade velat använda jämt och det är funktioner som finns på de två andra modellerna. Det jag syftar på är möjligheten att ta foton med svart bakgrund samt foton med suddig bakgrund på både människor och objekt. Xr har det, fast bara för den främre kameran, selfie kameran alltså, men ändå funkar det bara för personer och inte objekt. Även om det är mycket bra, så är det inte bra för de tillfällen jag hade velat fota Maja, exempelvis vilket jag gör mycket när jag väl tar foton. Xr är också något större än den vanliga Xs modellen, vilket kanske är lite sämre, då jag tror att Xs modellens storlek är perfekt, då den är ca 2 cm högre än min SE men typ lika bred, men nästan 2″ mer skärm. Dock är det väl bredden på telefonen som underlättar mest när man vill skriva, men jag vet inte hur stor skillnad det är på storleken på knapparna med Xs och min SE. Jag får väl gå in i en Apple store och jämföra nån dag…

Jag tycker nu, även om jag inte gjorde det förr att min nuvarande mobil är lite för liten just nu. Den är så liten att jag undrar flera gånger om dagen om den verkligen är i fickan, men det är ett behagligt format på resande fot. Dock hade jag uppskattat en något större mobil, men jag har ingen vidare lust att betala 3000 kr mer eller så för det, när jag faktiskt kan köpa Xr modellen eller helt enkelt bara nöja mig med min nuvarande och stå ut tills hösten då jag lär uppgradera oavsett om jag inte gör det nu. Dock är även Xr svindyr också, även om den är billigare än de andra modellerna och jag känner inte riktigt för att punga ut typ 9000 kr minst för en ny mobil, när jag faktiskt har en som funkar, felfritt förutom då batteristorleken och att skärmen är liten. Hade någon av de nya modellerna kostat kanske max 8k så hade jag kunnat så till, men även 8k är för dyrt. Allt över 6k för en mobil är dyrt tycker jag, men sen är jag lite mer snål idag än vad jag varit när jag var yngre,

Nåja, jag kommer få kämpa med de här känslorna ett tag till och jag hoppas jag kan komma förbi det och inte spendera pengar alls på något onödigt. Åtminstone fram till september 2019… Men om jag faktiskt köper en ny mobil innan dess så hoppas jag det blir ett köp som varar. Jag vill inte fortsätta köpa nya mobiler jämt, utan jag vill vara nöjd med vad jag har. Jag vill att nästa mobil jag köper ska kunna lätt vara i typ 3-4 år eller nått. Det hade varit fantastiskt! Dock är det svårt när man är så teknikintresserad som jag är och lite smått ”ha-galen” efter nya prylar…

Sen för att påpeka så köper jag inte längre mobiler på avbetalning, även om det är extremt lockande numera…

Allt annat som försiggår i mitt huvud då?

Ja, som vanligt är det ju tusen grejer i huvudet samtidigt, men telefontjafset är det som tar upp mest plats. I övrigt är det mest att försöka hitta en ursäkt att programmera, men jag har dåligt med idéer just nu, utöver vårt projekt vi har i skolan där vi gör ett text spel. Jag har dock redan programmerat så mycket där, så nu får jag ta ett break och låta resten av gänget göra sitt så det inte blir allt för ojämnt. Jag tänker också en hel del på min framtid där jag hoppas att 2019 blir mitt hälso-år. Detta året vill jag typ bli vegan på riktigt, eller åtminstone semi-vegan där jag bara äter mejeriprodukter och ägg bara ibland istället för typ dagligen som det är nu. Jag vill också att det här året blir året då jag får bättre rutiner för både frukost, lunch och middag samt där min studieteknik förbättras och jag slipper omtentor p.g.a förbättrade studier. Som en bonus av bättre hälsa, bättre rutiner så hoppas jag att jag om ett år väger minst 10 kg mindre och har gått ner till en mer rimlig klädstorlek och slipper majoriteten av min nuvarande jobbiga dubbelhaka och bilringarna jag har runt magen som bara förpestar livet. Än så länge går det totalt åt skogen, men så är det. Det är svårt att skapa nya rutiner, att orka med förändring när man inte har alla verktyg för att komma dit. Brist på tid och allmän energibrist är ju den vanliga orsaken just nu, men jag ska komma igång tids nog i alla fall.

Vad gör ni under julledigheten? Sitter ni också och bara funderar på skit som ingen behöver bry sig om, eller har ni gjort mer nyttiga saker. Berätta i en kommentar nedan!

Kategorier
Vardagsliv

Det lär bli färre blogginlägg framöver…

Och detta förmodligen p.g.a skolan, och att jag har typ noll energi kvar när jag kommer hem. Det har gått mer än två veckor sen jag skrev här sist, och även om jag har försökt komma på något att skriva, så har det inte gått så bra. All energi jag har till över, får gå till skolan. Sen om det finns lite bonusenergi, ja då kanske jag har möjlighet att handla, städa, laga lite mat etc. I övrigt så känns det som om att jag kommer gå på någon slags repeat tills att jag börjat vänja mig helt vid allt det här. Kroppen är extra jobbig mot mig på sistone. I fredags kväll gick jag och la mig före klockan 21 på kvällen, för jag var så trött. Det har varit en lärorik vecka, så jag är nöjd ändå.

Att ha fibromyalgi i alla fall och plugga heltid är verkligen en upplevelse. Jag visste att det skulle bli jobbigt, och än så länge har jag haft helt rätt. Det störiga är också att jag typ inte kan sluta prata om mina sjukdomar heller. Hur man än försöker så trillar jag in på det ändå, för att mina kurskamrater ska förstå vad det är jag kämpar med. De visar dock förståelse och jag hoppas att jag snart kan komma förbi det här så jag kan agera lite mer normalt. Jag upplever verkligen nu hur annorlunda jag är jämföres med alla andra på programmet. Det är asjobbigt så som jag får kämpa för att hitta orden, veta vad som pågår och komma vidare. Samtidigt är jag stolt över mig själv och det jag har gjort, för jag har ett driv, det märker de flesta och jag gör allt jag kan för att kunna förbättra mig så att både jag och min dumma kropp vänjer sig snabbare med det här.

Förra veckan var verkligen lärorik. Vi har börjat mer aktivt med programmeringen och det är kul. Vi har en rapport som ska skrivas i datavetenskapskursen, den om självkörande bilar som jag nämnde i förra inlägget. Det går sakta framåt med en, men en av medlemmarna i gruppen har tyvärr valt att hoppa av, så nu är vi två som håller på med att skriva färdigt den. Jag går in och putsar samt kontrollerar den flera gånger om dagen och ibland känns det som om att jag varit helt själv med att skriva den. Dock verkar det som om att vi äntligen börjar komma igång på riktigt, och det är skönt.

Jag hoppas att tröttheten ger med sig snart, för jag är så trött i huvudet att jag har inte så mycket mer att säga eller skriva. I och med att jag har en till rapport jag ska skriva enskilt så behöver jag spara lite på fingrarna med, men allt eftersom att det lossnar så tror jag att energinivån återkommer.

Jag är i alla fall skitglad över det här och jag hoppas det märks även hos er. Tyvärr innebär det att jag inte är så aktiv utanför skolan, men det får ni leva med. Att läsa bloggar är inget stort intresse längre för många, det märker man ju… Men jag är glad ändå.

Jag är ändå för trött för att göra så mycket mer än äta, sova, plugga och orka vara mig själv.

Åh, just det! Jag köpte mig en ny iPad. Upptäckte väldigt tidigt i utbildningen att det behövdes, så jag drog till Apple Store och köpte mig en. Jag ångrar mig icke! Det var ett väldigt bra köp. Jag har samma skal till den som till min iPhone SE, men det är ett så kallat ”Flip cover” så jag kan ställa den på sidan och titta på videos etc lättare när jag känner för det. Skärmen är lite större än paddan jag använde innan, men det är positivt när man vill skriva på den. Jag köpte ju en Apple Pencil också, och det var verkligen en bra investering!

Kategorier
Teknik och miljö

Jag har fått en ny liten kompis att leka med… 😮

Och min lilla kompis är verkligen liten. Det är nämligen en iPhone SE!!!

photo-on-2018-06-19-at-17-28

Dock, när jag höll upp den mot kameran sådär så ser den ju större ut, och visst är den söt i sitt super rosa skal?

För er som vill veta hela historien och kan engelska så kan ni hitta ett långt inlägg om hur det hela hände här. Annars kommer det väl en kortare sammanfattning eller något nu.

Kortfattat då så fick jag telefonen, totalt oväntat av Henrik som present för att jag faktiskt fick godkänt i matematiken dagen efter jag fick godkänt i matematiken. Vi har inte pratat så mycket om varför, men jag misstänker att det är anledningen, för jag har verkligen kämpat som en blådåre för att få godkänt och jag lyckades! Det blev ingen iPhone 8 Plus som jag hellre ville ha, men det är för att den är så dyr och en iPhone SE kan man idag hitta för ungefär 3 000 kr på många ställen, och då minst en tusenlapp billigare än på Apple store. Henrik köpte den på Webbhallen på Emporia och jag fick en chock när jag vände mig om och såg att han hade köpt en. Då var vi hemma, som tur var – annars hade hela köpcentret vänt sig om och undrat vad fan det var som hände tror jag nog! Jag hade hoppats på att han hade köpt en iPhone till mig, men ville inte räkna med det. Jag blev så glad att jag hoppade runt och skrek av glädje. Det kom även ett antal glädjetårar och jag har kramat extra mycket på älsklingen sen dess som tack.

Nu har jag haft den i en vecka och jag gillar det. Visst är det annorlunda jämföres med Android, men överlag så är det riktigt trevligt. Batteriet är dock super litet och eftersom jag använder telefonen väldigt mycket så måste jag ladda den rätt så ofta, så det blir en ny vanesak. Dock så sker laddningen väldigt snabbt och jag slipper störiga signaler och annat när den är färdig. Med nästa iPhone så kanske det blir mycket bättre gällande batteritid? Paddan här hemma har ju mycket bättre batteri, men den är ju mycket större också. Jag har kommit fram till att för att spara på batteriet så får jag använda paddan så mycket jag kan eller nått så när jag är här hemma så får jag spela, surfa etc mer på den och när jag är på resande fot så får jag använda iPhonen.

Så, hur känns det annars att vara iPhone användare igen? Ja, för er som hållit er uppdaterade med mina privata upptåg gällande Apple så vet ni precis allt. För er som inte vet det så kan jag säga att bytet skedde av två anledningar. Personlig integritet och stabilitet. Telefonen har funkat bra i övrigt. Det har varit lite klurigt att få ordning på ringsignaler mest, men när man väl har lärt sig hur man ska göra så är det inga problem. Idag löste jag också det stora problemet som många verkar ha och det är att alarmet alltid har samma ljud som när någon ringer eller man får andra viktiga notifikationer. Det är ett störigt problem, men jag löste det genom att skapa en låt där jag sänkte volymen på själva låten och när den då exporterades så sparades den låga volymen. Sen var det bara att importera den till iTunes och lägga över den på telefonen. Fixat och klart. Vill ni veta mer ingående hur jag gjorde så lär jag skriva en slags guide innan veckan är över på min engelska blogg, men annars finns jag tillgänglig i kommentarsfältet för frågor.

iPhone SE har ju också Touch ID, vilket är väldigt trevligt. Paddan här hemma har inte det och det är det enda jag önskar att den skulle ha, för att underlätta vid inloggning. Kanske också stöd för Apple pencil, men eftersom jag inte ritar så mycket och nu inte räknar matte längre så är det inte aktuellt förrän jag vet att jag är student igen och behöver anteckna. Annars funkar paddan mer eller mindre felfritt. Den har blivit lite trött på sistone, men snart kommer iOS 12 och då misstänker jag att de problemen löser sig av sig självt.

Jag undrar dock hur det är för de som har en iPhone 7 och uppåt. De har nämligen andra generationens Touch ID, och jag undrar hur det funkar. Det är lite jobbigt att verkligen trycka hårt och snabbt på knappen för att byta mellan program och det är inte alltid det går så bra. Det hade varit lite trevligare om det räckt med att nudda vid den snabbt istället för att göra det. Lite har jag löst genom att ordna en inställning där jag bara behöver lägga tummen på knappen för att telefonen ska låsas upp, men i stort sett överallt annars så måste jag trycka hårt för att kunna göra det jag vill. Det känns ok, men jag hade önskat att den processen är lite lättare för mina fingrar som är så känsliga. Jag har ännu inte hittat en inställning där jag kan använda knappen som andra generationens Touch ID, men jag vet heller inte hur det funkar som sagt. Men det funkar och jag klagar inte!

Skärmen är pytteliten och telefonen väger typ inte ett skit jämföres med min gamla, men jag har vant mig vid den. Dock, om jag hade haft möjligheten hade jag mer än gärna haft en större telefon, åtminstone för att få mer batteritid. Storleken i sig är väldigt behändig och det går att se det man behöver på skärmen. Får jag som jag vill så är detta en telefon som kommer hålla i minst två år framöver, och den lilla storleken är något jag får vänja mig vid. Vem vet vad som kommer ut när det är dags att byta telefon? Kanske har jag då vant mig så mycket vid en minitelefon, och kanske har Apple släppt en iPhone X mini eller nått sånt tills dess? Det enda jag egentligen saknar är ett större batteri och porträttläge samt porträttsljus. Det är också främsta anledningen till varför jag ville helst ha en iPhone 8 Plus om det var möjligt i dagsläget.. Annars så är det ju bara fördelar med en mindre telefon.

Vem vet? I dagsläget så funkar det fint och det går bra att skriva på den, trots att den är så liten, men tiden får avgöra om jag hade velat ha en större telefon eller inte. Jag har också beställt ett personligt skal till den och ett skärmskydd i glas som jag hoppas kommer innan veckan är över. Det rosa skalet jag har nu köpte jag på Teknikmagasinet för 120 kr. Det är i silikon vilket gjorde mig glad, då jag föredrar det materialet. Dock så sitter skalet mycket löst och har lossnat i kanterna flera gånger när jag stoppat ner den i fickan, så jag hoppas att mitt nya skal sitter mer tight.

Ja… Då var vi alltså tre stycken i familjen som har en iPhone SE. Skoj! Har du också en iPhone SE? Lämna då en kommentar och berätta om dina erfarenheter!