Helgerna är alltid för korta.

Jahapp. Måndag igen, och jag är återigen på Lernia. Idag var jag i alla fall här tidigare än vad jag brukar, ungefär 07.50 var klockan när jag steg in. I fredags så blev jag klar med första pärmen för att lära mig Visma, och idag ska jag fortsätta med flera övningar. Jag hoppas att jag har ork till att jobba på mycket, men man vet aldrig.

När jag fick veta i förra veckan att jag kanske har möjlighet att gå ner på 50%, men ändå behålla mitt aktivitetsstöd på 100% så blev jag väldigt glad,och jag hoppas att det kommer bidra till att min motivation förbättras, då det är väldigt jobbigt för mig att försöka utföra något på 100% när man inte riktigt har kapacitet för det. Jag får veta nån gång efter den 18:e ifall det blir av, men eftersom jag har fibromyalgi så borde det inte vara några konstigheter.

Guardians of the galaxy – den officiella postern från Imdb. Bilden är en länk.

I helgen så satt jag och älsklingen vid datorn eller vid tv:n, såsom vi brukar göra när det är helg. Vi hade pratat lite om att gå på bio och se Guardians of the Galaxy, eftersom den (konstigt nog) fått hela 9.0 på imdb (i alla fall tidigare i veckan). Vad vi har sett av trailern när vi varit och sett andra filmer, så verkar den inte vara en sån bra film, men alla som har sett den har sagt att den var grymt bra, så vi får se. Kanske blir det av snart att vi går och ser den, men i helgen bidde det alltså inget.

Helgen var som vanligt alldeles för kort, men det är inget ovanligt. Poff! brukar det säga, och så är det Måndag igen. Den känslan känner vi nog alla igen. Idag gick också Henrik tillbaka till jobbet efter ca 5 veckors semester, så nu börjar vardagen på riktigt igen.

Jaja, det var väl det. Vad hittade ni på i helgen? Har ni något knep som gör att helgen varar längre, eller åtminstone känns längre?

 

Nu känns det (nästan) som om det är lönt att vara med i #blogg100

#blogg100 loggan. Länkad från Bisonblog.se

Är det försent att anmäla sig, måntro? Inte vet jag, men jag kanske ändå kan ge mig själv en utmaning att skriva minst ett inlägg varje dag och se hur länge jag orkar stå ut? Jag skrev ju lite om det här på gamla bloggen så…

Jag är så otroligt glad över att jag tagit ett stort kliv framåt och att mitt liv som bloggare förmodligen kommer bli bättre i fortsättningen. Det har gjort att själva skrivandet har blivit roligare, och jag vill att det ska hålla i sig. Så länge som intressanta saker fortsätter hända i mitt liv, så är det inga problem. Nu när jag är på Lernia, så dyker det upp nya känslor varje dag som är både positiva och negativa, och läser man intressanta artiklar på olika tidningar eller andras blogginlägg, så är det kul att länka till dem och få inspiration till att skriva om fler saker.

Det är väl dock bara korkat att skriva om såna här saker, och därför håller jag mig kortfattad om det. Jag är glad i alla fall, och det är viktigt!

Idag är det Söndag, och jag njuter av min ledighet, även om jag idag känner mig smått uttråkad, då jag inte har något särskilt att göra. Det massiva grundjobbet med mina bloggar är typ över. Det enda som ska fixas är ett tema som nästan är färdigt, och sen så är det bara att fokusera på spännande blogginlägg. Och där upprepade jag mig igen, men jaja. Det tar väl tid att släppa dåliga vanor.

Det positiva med att jag har väldigt lite att göra under mina lediga timmar är att jag kan återgå att se mer på tv och dokumentärer samt YouTube klipp.  Idag har jag bland annat börjat se på en serie om BARF, alltså ben och rå föda vilket jag planerar att göra med Anton, istället för att ge torrfoder, men det är något jag kommer skriva mer om på Antons blogg istället, då det hör bättre hemma där.

Jahapp. Det var väl det. Vad hittar ni på idag?

Jag köper ekologiskt – men det går i vågor…

Nu köper alla ekologiskt känns det som, och för min del så känns det som om att jag låg steget före, då mina syskon är riktiga ”köp eko” galningar. Dem har tjatat om det i flera år, och själv har jag inte brytt mig särskilt mycket – förrän senaste året eller så. Jag köper inte allt eko, det har jag inte råd med, men när det finns möjlighet och jag anser att jag har råd – då går ekologiskt före besprutad mat.

Jag har aldrig varit rädd för varken e-nummer eller att maten är besprutad, men då jag under de senaste åren har börjat titta på väldigt bra och lärorika dokumentärer, så har i alla fall min bild om ekologisk mat ändrats, och nu tycker jag det är viktigt att åtminstone kaffet och bananerna är eko. Jag köper i alla fall inte ”fulbananer” längre.

En man på hemköp på frukt och grönt avdelningen. Bilden är en länk!

E-nummer är jag inte alls rädd för, och det tycker jag inte att någon borde vara, men för att hålla mig till ämnet om ekologiskt, så vill jag i framtiden bli bättre på att köpa eko, men det kommer väl när plånboken blir lite fetare, då jag nån dag borde få ett jobb med en rimlig lön.

I dagsläget, lägger vi dock väldigt mycket pengar på mat, men av nån konstig anledning så tycker jag ändå inte att vi får särskilt mycket för alla de tusenlappar man lägger på mat numera. Det känns som om det ökar med en tusenlapp om året, men onyttig som jag är, så är det säkert alla mängder o-ekologisk läsk samt kakor, godis och chips man äter i veckan som bidrar till att allt annat känns så dyrt.

Senare, under helgen ska jag skriva ett inlägg i del två av ”vilken diet är bäst, egentligen?” och jag kan tjuvstarta och säga redan nu att jag kommer prata om stärkelsebaserad diet (som f.ö. är totalvegansk), som innebär att man äter mest stärkelserik mat såsom potatis, pasta, bröd, majs, vete, bönor, linser och ris samt frukt och grönt. Att äta det är superbilligt, och följer man en sådan diet, så borde man faktiskt kunna köpa allt sånt ekologiskt, utan att man märker av det särskilt mycket i plånboken, eftersom det ändå är så pass billiga basvaror ändå. Ekologisk potatis är fortfarande rätt dyrt, om man köper en sån där stor påse, då kan kilopriset nästan vara det dubbla, jämföres med vanlig potatis, men det kan det vara värt om man vill tänka på både hälsan och miljön.

Att köpa ekologiskt bidrar till en bättre mångfald i vår natur + en massa andra positiva saker, och det är anledningen till varför jag har ändrat mig om ekologiska varor.

Hur mycket ekologiskt köper du?

Rekordstor efterfrågan på ekologisk mat i år – DN.SE.

Med mina blåa hörlurar

Lyssnar jag på musik, i förhoppningen om att få upp min motivation för bokföringen idag. Idag är jag i alla fall inte lika trött, så det är positivt. Fick också reda på igår att jag kanske kan gå ner till 50% men ända få helt aktivitetsstöd, och det hade varit underbart, för jag har verkligen inte kapacitet att vara här på 100%. Till min vanliga tur, så är handläggaren på semester igen, så jag får vänta minst 3 veckor till innan jag kan få ett beslut om det.

Vad gör ni idag?

#plusbloggen #fibromyalgi #arbetsförmåga #lernia

Post imported by Google+Blog for WordPress.

Ibland känner jag mig som en zombie…

Ordet ”zombie-trött” är ett begrepp jag numera brukar använda relativt ofta, och idag har jag varit som en zombie hela dagen. På grund av värmen, men säkerligen av massa andra skäl också så har jag haft sömnproblem, och det brukar ofta visa sig i form utav att det antingen tar timmar o somna, eller att man vaknar och somnar om vartannat. Bägge situationer är lika jobbiga.

I natt så tog det lång tid att somna, trots att jag var väldigt trött och inte orkade hålla ögonen öppna särskilt länge. När jag väl somnade så sov jag som en stock tills klockan ringde, men när jag vaknade så var det tydligt att jag fått för lite sömn.

Jag är en sån person som behöver minst 8-9 timmar per natt och i natt fick jag kanske 6 timmar. Det har resulterat i att jag varit supertrött hela dagen och knappt hållit mig vaken.

När jag kom hem så gick jag o la mig och sov nån timme, men det var inte tillräckligt så det lär bli en tidig kväll ikväll.

Anywho…

Igår så fick jag nästan 100 besökare på bloggen, tack vare inlägget om min bror Marcus och Pride. Det kändes jätteroligt att jag så tidigt i mitt nya bloggande fått så många besökare på en dag. Men nog pratat om det. Glad är jag i alla fall och idag så har jag suttit och ordnat med massa gamla länkar från gamla bloggen så att google kan skicka dem till rätt inlägg, istället för en massa 404. Det var ett jävla jobb och få rätt på och jag fick testa många olika plugin innan jag hittade ett som funkade.

Pluginet jag hittade heter ”Redirection” och det har även koll på alla 404:or som kommer in på ens sida, och man kan lätt ladda upp csv filer om man (som jag) har väldigt många länkar som ska flyttas vidare permanent (301). Är nån nyfiken på hur jag gick tillväga så säg det, så ska jag blogga om det i ett senare inlägg.

Annars så har jag mest bara suttit och funderat på vad jag ska skriva om härnäst. Del två om dieter ska komma tids nog i alla fall, samt en till spelrecension för ett annat populärt android spel. Apropå det – Om du inte har gjort det ännu, så ladda ner min sambos spel för Android – som praktiskt nog handlar om zombies… 😛 Det heter Zombie Scare ifall du har missat det, när jag bloggade om det tidigare i veckan. Nya versioner kommer ständigt och spelet utvecklas i en bra takt.

Till sist, måste jag ändå fråga innan jag helt glömmer bort det pga den här extrema trötthetskänslan; Hur många timmar sömn behöver du per natt för att må bra?

I år har jag en anledning att bry mig om Pride paraden!

Kanske lite dumt formulerad rubrik, men jag ska förklara mig. Under hela min uppväxt så har jag ju känt till begreppet ”homosexualitet”, och det har inte varit nått konstigt. Jag och min syster, dock (särskilt min syster) var lite elaka mot min bror när han var liten bebis, för hon brukade klä upp honom i dockklänningar, sminka honom och köra runt han i hennes barnvagn – och så skällde jag på henne och sa att ”Du kommer göra vår bror homosexuell om du fortsätter sådär!”.

Lite rätt hade jag nog ändå, för efter många år av undran och hoppfull väntan så visade det sig att min älskade bror har kommit ut ur garderoben som bisexuell, och han har nu blivit tillsammans med sin första pojkvän. Jag är överlycklig över den här nyheten!

Tanken om att brorsan skulle ligga lite åt andra hållet har liksom varit där under alla dessa år, men när han var tonåring och gick i gymnasiet, så skaffade han flickvän som han höll ihop med under många år. Då blev vi nog alla lite förvånade i familjen – att ”jahapp, det bidde ingen pojkvän åt Marcus då?!”. Jag var lite ledsen över det, för det har alltid känts som om att brorsan borde ha en pojkvän istället för en flickvän. På nått sätt har det känts mer naturligt – och nu är det officiellt.

Jag frågade också om hans tillåtelse ifall jag fick skriva om att han har kommit ut, och det fick jag. Jag fick reda på att han kommit ut på min födelsedag i Maj, och kort därefter träffade han faktiskt någon. En kille som heter Kalle. Jag har inte träffat han ännu, men jag hoppas jag får göra det någon dag. Han har hängt med till Norrland, och det är en rätt stor grej (tycker jag åtminstone, när kärleken får träffa den norrländska släkten), så det är jätteroligt.

Jag är så stolt över min älskade bror,  och jag hoppas att han kommer fortsätta vara lycklig med sin Kalle. I år blev det inget Pride för mig, men nu vet man i alla fall i fortsättningen att man har ”rätt” att gå på den och det är roligt.

Jag har ju aldrig gått på Pride innan, men jag tycker det verkar skitkul. I år så har man inte möjlighet o gå av flera anledningar, men nästa gång eller om man hittar det i en närmare stad, så ska jag försöka gå.

Hur hanterade du när en nära vän eller släkting kom ut ur garderoben? Berätta gärna din historia genom att lämna en kommentar.