Här recenserar jag allt möjligt, från böcker till spel och film. En kategori som förmodligen inte kommer uppdateras särskilt ofta, men i brist på annat så är det bra att ha något att blogga om.
Det här är tredje boken i serien och denna boken tog över 1 år att läsa klart. Jag läste den både via ljudbok men också i bokform via Google Play books. Orsaken till varför det tog så lång tid att läsa klart den är för att jag inte har haft intresse nog, och andra saker i mitt liv har gått före. Eftersom jag dessutom mer eller mindre enbart arbetar hemifrån numera och inte går ut särskilt mycket så blir det inte heller så mycket lyssnande på ljudbok. Den här boken läste jag till majoritet via Play Books, då det fungerade mycket bättre och jag snappade upp mer av berättelsen.
Bild jag hittade på nätet som sammanfattar lite av tredje boken. Bilden är en länk.
Handling
I denna bok är det inte särskilt mycket fokus på Rand. Till en början är de alla tillsammans, men sedan bestämmer sig Rand för att fortsätta resan på egen hand och de andra karaktärerna i boken får huvudfokus. Gällande kvinnorna får man se mycket av deras resa när det gäller att hitta kraften och bli Ai Sedai. Mat försöker återhämta sig efter förra bokens händelser och Perrin fortsätter handskas med sitt dilemma. Vi får också se lite småglimtar av vad Rand håller på med.
Min recension
Den här boken tycker jag har varit lika bra som de första två, men eftersom jag suger på att läsa böcker och föredrar filmer och serier så har det varit svårt att motivera sig till att bara sätta sig och läsa. Eftersom det också varit svårare att förstå och hänga med berättelsen när jag lyssnat på ljudboken så har det också förhindrat mig från att fortsätta läsa boken. Idag blev jag dock klar och den hade ett mycket intressant slut som förhoppningsvis motiverar mig till att fortsätta läsa kommande böcker i mycket snabbare takt. Jag har inte så mycket mer att säga mer än att boken är bra och välläst så jag rekommenderar att ni läser denna bokserie om ni är på jakt efter något nytt.
Jag spelade detta igår och körde livesändning. Jag ska med största sannolikhet fortsätta spela detta och köra det live under tiden. Klippen går alltid att se i efterhand också så titta gärna då om ni inte har möjlighet att se mig spela live. Ni kan se alla mina livesändningar för mina spel här.
Den här boken är nummer två i serien som kallas för ”Wheel of Time” och den gick snabbare att läsa ut jämföres med första boken. Till en början så läste jag den enbart via ljudbok, men då jag också fortsatt läsa Harry Potter, fast via telefonen och Google play och upptäckt att det fungerade mycket bra så testade jag till sist att läsa även fler kapitel av The Great Hunt på det viset och det fungerade otroligt bra.
Tre kvinnor använder den sanna kraften. Bilden är en länk och jag vet inte vem som ritat den.
Handling:
Det är samma huvudkaraktärer som i första boken, fast med mer fokus på kvinnorna (enligt min tolkning). Rand brottas fortfarande med ”The dark one” men också med något annat som är betydligt mer intressant. Vad det är avslöjar jag inte, då det är en spoiler. I alla fall. Huvudstoryn är att Rand, Mat och Perrin tillsammans med Lord Ingtar, Loial och Hurrin samt några andra män åker land och rike runt, ungefär, för att leta efter ett särskilt horn och en dolk som har blivit stulna av Fain och några ”Dark Friends”. Den andra storyn i boken följer kvinnorna, där Egwene samt Nynaeve håller på och bli Ae Sedai samt Min och Elayne följer med dem för att också utbilda sig till det.
Min recension:
I den här boken får man en otroligt stor inblick i hur magin fungerar i den här världen, och det är stort fokus på kvinnor samt män och viktiga skillnader emellan dem. Det är positivt i alla fall enligt mig att trots den ”feministiska andan” som finns i boken, så är inte alla kvinnor rabiata manshatare, utan det finns en god människosyn. Berättelsen är mycket spännande och intressant och jag är glad att Loial fick en väldigt stor roll med. Vill ni veta vem/vad han är så får ni läsa boken.
I det stora hela så är jag bara fantastiskt glad över att jag lyckades läsa denna boken mycket snabbare och dessutom så många kapitel via text på min mobiltelefon. Böckerna i Wheel of Time serien går nämligen att köpa för ca 100 kr styck i Google Play butiken och det var så jag fick tag på dem. Nästa bok, samt kommande böcker hoppas jag kunna läsa till större del via telefonen, då jag av nån mirakulös händelse ”helt plötsligt” fångar upp så mycket mer av det jag läser + att det går mer än dubbelt så fort att läsa igenom kapitel. Får jag som jag vill så kommer varje bok i fortsättningen ta ca eller maximalt 1 månad att läsa istället för 3-4 månader som det tagit hittills. Jag började ju läsa första boken i slutet av Juli förra året och inte förrän nu har jag då läst de två första böckerna.
Dock, så tog det mig över 10 år att läsa igenom alla Harry Potter böcker, och jag har fortfarande inte läst klart den 7:e boken där ännu, men det kommer nu när jag äntligen hittat ett sätt där jag kan läsa snabbt, och få ut vad som tänkts av böckerna.
Har du läst den här boken? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar här på bloggen så blir jag glad.
Eftersom jag försöker att eftersträva att få i mig så mycket veganska produkter och maträtter jag kan, för att må bättre och gå ner i vikt så har jag länge velat testa fler av Oatlys produkter. Jag har smakat på både havremjölk, deras creme fraiche och deras matgrädde utan att recensera det. Kanske kommer det tids nog men i det här inlägget så ska det handla om havregurten. Alltså vegansk yoghurt gjord på havre.
Oatly Havregurt med jordgubbssmak står på diskbänken hemma och ser majestätisk ut.
Jag kan säga snabbt att jag både blev positivt och negativt överraskad. Det positiva är att den är väldigt lik vanlig yoghurt i smaken. Det negativa med den är att den smakar för mycket havre i början och den är jättelös! Jag tror inte jag kommer köpa den igen, men den är i alla fall bra mycket godare än alla soja varianter jag har prövat som också varit yoghurt.
Betyg: 3 av 5.
Varumärke: Oatly
Smak: Jordgubb
Pris: ca 30 kr
Inköpt: Coop butiken på Oxtorget i Växjö
Slutsats:
Köp den om ni vill ha något som smakar mer likt vanlig yoghurt och ni inte är känsliga för havresmaken som kommer först. Äter man den tillräckligt länge så vänjer man sig snabbt. Stor varning dock för att den är så lös!
I förra veckan köpte jag en ny green screen. Jag har tänkt på det i snart ett år, och i våras när jag fyllde år så struntade jag i att köpa ett helt kit och istället så köpte jag grönt tyg utan någon ram. Resultatet blev sådär och jag har inte använt tyget på flera månader. Nu, eftersom jag hade råd att spendera lite pengar igen tack vare en snäll tomte, så bestämde jag mig för att köpa ett helt set för green screen.
Direkt kan jag säga att jag har betalat 1400 kronor för ett par ben i metall. Det i sig kan mycket väl vara värt pengarna, men på bilden i katalogen så är tyget neongrönt, men i verkligheten är det lika mörkt, om inte mörkare än mitt tyg jag köpte i våras, så redan där blev jag besviken.
Så här ljust är tyget på bilden i Kjell & co’s katalog på internet.
I verkligheten ser det ut så här:
Väldigt grönt tyg… Inte riktigt acceptabelt. Tummen ner.
Resultatet när jag har filmat och testat lite i Sony vegas movie studio är relativt dåligt. Så länge man har en svart bakgrund så kan det dock bli väldigt bra, men jag vill väldigt gärna i framtiden använda min Green Screen för att kunna ha vita bakgrunder, eftersom det är trevligare när man ska prata om lärorika saker. Det ser lite snyggare ut. Då är det viktigast med ljuskällan.
I dagsläget, och inte ens i våras hade jag en bra ljuskälla. Taklampan i datorrummet och ibland lite ljus utifrån är det som har fått duga. Nä, det får bli att investera i några billiga bygglampor eller nått för ca 150 kr styck och så får vi hoppas på att det bidrar till ett mycket bättre resultat. Eller åtminstone ett mer jämnt sådant. Som ni ser på bilden ovan så är tyget skrynkligt, och det är inte heller bra om man vill göra häftiga effekter i en video.
Ok, det här var kanske ingen bra recension, men den får så lov att duga. Nedanför är sammanfattningen beskriven utan några s.k. ”custom fields” för enkelhetens skull.
Inköpsställe: Kjell & Co. Produkt: Green Screen set. Kostnad: 1399 kr. Innehåll: Stativ, 3 x2 m mörkgrön duk i nylonväv (snarare bomull) + väska. Helhetsbetyg: 2 av 5 Övrig kommentar: Ordentligt bra ljuskälla och en så bra kamera som möjligt behövs och gärna ett större rum än 9 kvm.
Alltså, är den värd att köpa? Ja, så länge du har allt annat skit som behövs för att det ska funka optimalt.
Boken handlar om Rand, Mat, Perrin, Egwene samt Nynaeve som bor i en liten by som heter Emmond’s field. Just det här året har vintern varit otroligt lång och en kväll så attackerar trollocker byn, och de måste fly till en stad som heter Tar Valon. En Aes Sedai (Moiraine) och hennes väktare (Lan) hjälper dem dit och på vägen så hamnar dem i diverse situationer som präglar deras liv för evigt. Trollocker och Myrdraal attackerar dem konstant och de arbetar för den mörke (the Dark One). Denne onde person möter också de tre männen Rand, Mat och Perrin i deras drömmar för att försöka rekrytera dem till hans armé.
Min recension:
Jag gillar den här boken, även om jag ibland hade oerhört svårt att hänga med i både text och när jag läste den via ljudbok. Namnen på karaktärerna är väldigt konstiga så det tog tid innan jag förstod vad alla hette och vad de pratade om. Storyn är dock mycket spännande, då jag älskar den här typen av berättelser, likadant som jag älskar Harry Potter och Narnia. Magi är ett måste, ungefär om jag ska vara intresserad eller något i den stilen. Jag har främst läst boken via ljudbok och det är två personer som läser upp boken, en man och en kvinna.
Viktigt att veta:
I vissa delar av boken, när det exempelvis bara handlar om kvinnorna i berättelsen så är det kvinnan som läser. Personligen så tyckte jag det var väldigt störigt, då hon inte alls läser lika bra som mannen. Dock läste mannen väldigt fort under de första kapitlen men sedan så blev det en bättre takt. Eftersom jag har mycket svårt att förstå text när jag läser det ”som vanligt” så föredrar jag ljudbok, men då det inte finns någon typ av filmatisering av den här boken eller serien så bidrog det till att jag hade svårt att följa med i berättelsen.
Jag föredrar alltid att se såna här saker visuellt istället för att läsa om dem, men om jag har sett filmen eller serien på TV tidigare eller på bio och jag senare läser boken så brukar det underlätta en hel del. Dock är jag som sagt ingen bra bokläsare, även om jag verkligen hade velat vara det. Trots det så är den här boken väldigt bra och jag rekommenderar att ni läser den för att sedan fortsätta och läsa resten av serien.
Orsaken till varför jag är så dålig på att läsa text och förstå den är för att jag har hyperlexi, vilket innebär att jag läser fort, bra och ”utmärkt” men jag förstår typ inte alls vad jag läser, så missförstår nästan allt och har svårt att få ut kontexten av det hela. Ser jag något, exempelvis en dokumentär så suger jag istället åt mig allt som en svamp och förstår mycket, mycket mer. Jag har dock ingen aning om hur pass gravt det är, men jag får i stort sett sällan något ut av att läsa eller höra (som via ljudbok) utan att se det, med bilder och ljud är så mycket roligare och bättre för mig.
Faktum är att jag nästan blir arg varje gång jag läser en bok, för även om jag ibland kan bygga upp scener etc från böcker, såsom det är tänkt, så vill jag bara se det hela i en film eller TV serie istället för att läsa om det och den oviljan av att läsa mig till något förstör mycket av själva upplevelsen, men det är inget jag kan hjälpa. Det är bara så jag fungerar.
Nu rabblade jag dock på väldigt mycket om annat, men jag tänkte att det var viktigt att dela med mig lite ytterligare av hur jag fungerar så ni förstår hur jag tänker nu när jag har recenserat den här boken lite smått.
Om du har läst den här boken, vad tyckte du? Avslöja inga specifika detaljer för att förstöra för andra som inte har läst den ännu, tack!
Min sambo är utbildad spelprogrammerare, och nu har han äntligen släppt sitt första spel till Android. Det heter Zombie Scare, och är faktiskt riktigt roligt, om man gillar spel som är så kallade ”casual”.
Själva principen av spelet är lite ”Whack – a – mole”, vilket innebär att man pekar på zombier för att skrämma dem så de försvinner. De härjar nämligen runt på slottet och ställer till med en rejäl röra. Se dock till att inte röra de röda zombierna. Dem är hjälpsamma!
En grön zombie tittar fram ur slottet
Du har 3 liv, vilket innebär att missar du att peka på 3 stycken, eller du råkar peka på en röd zombie eller en tom ruta, så förlorar du dina liv. Allt eftersom tiden går, så kommer det fler och fler zombies, så det är väldigt roligt att tävla om vem som kan få bort flest zombies via Google Play funktionen som har både leaderboards och achievements.
Spelet är helt gratis, men innehåller självklart lite reklam, men tids nog så ska en reklamfri version dyka upp (hoppas vi). Ladda gärna ner det via Google Play Store och har du några funderingar på funktioner du vill se, så uppskattas all typ av feedback. Du kan skicka feedback via Play butiken, men också till GitHub, om du vill.
Genre: Casual Mitt betyg: 5 av 5 Namn: Zombie Scare Plattform: Android (nu även iOS) Pris: Gratis Utvecklare: Henrik Poulsen
