Samma dag som jag fick hem min nya iPhone 11 så började det strula. Jag gjorde illa fingrarna för jag var dum och använde fel typ av verktyg för att få bort mitt gamla skal från min iPhone Xr, och sen dog skärmen på nya mobilen.
Vi kan börja med fingrarna. Skalet jag har till min iPhone Xr är ett personligt skal som är relativt lätt att få bort, men ändå lite svårt ibland. Det är dock inte lika illa som Apples egna genomskinliga skal till deras telefoner, vilket är bra. Innan har jag lyckats få bort skalet genom att bara ta bort det med fingrarna, men denna gången gick det inte lika bra. Då tänkte jag att jag skulle vara smart och testade använda pinnen man får för att öppna stället där man lägger simkortet. Det fungerade inte alls. Då tog jag en smörkniv och då gick det lite bättre. Sen bytte jag simkort och trodde allt var bra. När jag höll i båda mobilerna så upptäckte jag efter en stund att jag blödde. Det var fan blod överallt! Det största såret var på min högra tumme, men jag hade även gjort illa mig lite på långfingret och någon annanstans. Så typiskt!
Efter att jag fått ordning på det mesta, fixat bankID etc så började jag använda mobilen som man brukar göra. Min iPhone Xr, lät jag vara en stund förutom att jag raderade gamla bankID som jag hade på den och kopplade bort alla bluetooth grejer. Det var tur, för nån timme eller så efter jag börjat använda nya mobilen så stannade den till i en app, och det slutade med att jag behövde starta om den. Efter det så funkade den fint igen i några timmar till. Senare på kvällen så satt jag och spelade lite på den, sen gick jag in på Twitter och skrollade lite. Helt plötsligt så stannade den, sen började skärmen bli sämre och sämre. Den blev pixlig och mörk. Varje gång jag tryckte på power knappen så blev den sämre. Till sist dog skärmen helt. Den var fortfarande igång, men det gick inte att göra något med den. Så störigt.
Dagen efter åkte jag och Henrik till Emporia med den och en tekniker kunde kolla på den rätt snabbt vilket var tur då det var galet mycket folk i butiken. Lönehelg 🙄. Reparationen skulle ta en timme, men det var fritt fram att hämta den senare, så på kvällen gick vi tillbaka och hämtade den. Nu är den fixad och jag fick inte en ny, vilket är både positivt som negativt. Nu hoppas jag bara att den kommer sköta sig länge. Jag lär ha denna mobilen i många år så… Som sagt så ska det vara nått riktigt rejält som ska få mig att uppdatera till en ny inom en sådär 2-3 år…
Ett nytt skal är dock beställt, och det blev sprängfyllt med katter, precis som planen var. Nedan kan ni se en skärmdump på resultatet.
Bara massa bilder på Majken, because why not, liksom?
Jaja, nu ska jag fortsätta njuta av min Söndag. Den kommer bestå av lite plugg, massa One Tree Hill på ViaFree 😃 och förhoppningsvis några nyttiga måltider.
Och för den som undrar så har jag fått sova tre nätter i rad nu. Underbart. Skriver mer om det i ett annat inlägg.
Jag har varit busig igen och köpt mig en iPhone 11. En ”värdig” uppgradering med tanke på Majken. Enda anledningen till uppgraderingen var p.g.a kameran, då ta bilder på Majken med bara selfie kameran är lite svårt. Planen är i alla fall att jag ska sälja min Xr till min gamla svärmor, som får köpa den på avbetalning, så det blir lite win-win.
Jag köpte den på abonnemang, vilket är något jag inte gjort på över 10 år nu, med all rätt. Dock så har jag en bra plan med det här. För det första så slipper jag ta X antal tusen kronor till från bankkontot och få panik över det, mobilen blir ungefär 2000 kr billigare utspritt på 2 år och jag kan behålla mitt originella abonnemang jag har med Comviq. Planen är att medan jag får in pengar från försäljningen av min Xr telefon så går de pengarna bara till att betala min mobilräkning egentligen. När det är gjort, så betalar jag av resten, och sen slipper jag ha mobilen på avbetalning, så detta är en kortsiktig lösning. Jag hade aldrig gjort det annars om det hade blivit dyrare än vad Apple säljer den för kontant, vilket det vanligtvis blir när man köper grejer på avbetalning. Nu betalar jag 300 kr i månaden för mobilen och 145 för själva abonnemanget, och det är rimligt tycker jag. Inga räntor, eller startavgifter tillkommer eftersom jag redan är kund hos Comviq. Om ett år när halva telefonen är betald, så betalar jag alltså av resten och då är abonnemanget fortfarande bara 145 kr i månaden.
Jag har försökt ta lite bilder på Majken med selfie kameran på min iPhone Xr, men de har blivit lite sådär. Det beror mest på att sitter hon inte i mitt knä eller ligger och sover, så springer hon rundor överallt och sitter typ aldrig still. Dock är planen också att min nya mobil, iPhone 11 då, är den som jag tänker behålla i hur många år som helst till, för det enda jag saknade innan var en bättre kamera, med möjlighet att ta bilder med svart bakgrund och ta porträtt bilder på objekt mycket lättare. Det ska krävas nått riktigt specifikt som jag inte känner till idag som ska få mig att uppgradera nästa gång.
Bild på Majken när hon sitter i mitt knä, taget med selfie kameran på iPhone Xr. Helt ok bild, men trist att så mycket av mig fortfarande syns.
Skillnaden mellan min iPhone Xr och iPhone 11 är bara att det finns en till kamera. Allt annat känns samma. Skärmstorleken är exakt likadan, likaså upplösningen. Alla knappar sitter på samma ställe, så det känns inte som en massiv uppgradering på så vis. Jag ville bara ha en till kamera så jag kan ta bra och värdiga minnen av min nya lilla bebis.
Porträttfoto med iPhone 11 på Majken där hon ligger i mitt knä och ser lite smått sur ut, men det är nog för att hon har bodyn på sig.
Självklart har jag köpt mig ett tillfälligt skal tills jag får hem nästa personliga skal, och jag har köpt ett skärmskydd också som jag hoppas kommer funka bra under en lång tid. Nästa steg är att föra över min Apple Care + försäkring till iPhone 11. Det ska gå, frågan är bara hur smärtfritt det är.
Ja, det var det. En till Apple produkt är inköpt. Nästa grej blir en Apple watch, men frågan är när. Jag skulle gissa att det blir till hösten, när nästa klocka släpps ( Watch 6) och Apple watch 4 återkommer i en billigare prisklass. Jag bara hoppas att den nuvarande klockan jag har håller tills dess, men det borde den göra.
Denna gången vill ja i alla fall slippa ångest för att jag köpt en till produkt. Det borde jag kunna göra, för nu är det bara mig själv jag har att tänka på, och jag har också återigen tänkt på detta länge och det är inget spontaninköp. I och med att den gamla luren säljs och kommer användas flitigt av den personen i typ 3 år eller nått så är det också mindre slöseri på resurser. Jag hade aldrig skaffat en ny mobil nu om jag inte hade kunnat sälja min gamla. Jag hade heller aldrig gjort så här om jag inte hade hittat en operatör där jag faktiskt sparar pengar på att köpa en ny telefon. Tidigare med alla mobilköp man gjort så har mobilen blivit så mycket dyrare och med vissa operatörer är det fortfarande så, samt att majoriteten av alla operatörer har inga billiga abonnemang för någon som mig. Såsom jag har ordnat det nu så kan det knappast bli bättre.
Nu är bara frågan, hur ska mitt nästa skal se ut? Lär bli fyllt med katter i alla fall skulle jag tro.
Jag har haft konstant rosa hår nu i över ett halvår tror jag, kanske nästan ett år, men efter alla dyra utgifter i samband med flytten samt det eviga problemet med beläggningar i hårbotten så börjar jag tänka annat när det gäller barret på skallen.
Jag trivs i alla fall bra med rosa hår. Jag gillar att sticka ut från mängden, för det första! Min tanke dock från början var att rosa först, sen ha lite andra roliga färger såsom lila och blått, men såsom allt känns med pengar och hur mycket allt kostar så vill jag inte spendera mer än nödvändigt nu. Särskilt med tanke på att jag inte alls vet hur min ekonomi blir när CSN tar slut i oktober och vad som händer om jag inte lyckas hitta jobb under skoltiden.
Nä, min plan just nu sen ett litet tag tillbaka är att låta det rosa tvättas ur, och sen får jag väl bara blekt blond ett tag tills att jag antingen klippt bort allt eller att jag gör en toning/färgning som är så lik min originella hårfärg som möjligt så jag bara behöver klippa mig sen kommande åren istället för att göra massa andra dyra behandlingar. Hade jag fortsatt göra detta under ett helt år blir det närmare 10 000 kr per år jag lägger bara på mitt hår. När jag börjar tänka på det just nu efter flytten så känner jag bara att det är en månads utgifter, så nä – så viktigt är det inte just nu att ha rosa hår.
Ett annat problem som är den mest bidragande faktorn till varför jag funderar på att sluta bleka och ha roliga hårfärger är det eviga problemet jag har med beläggningar i hårbotten. Det kliar nått så ofantligt mycket, men jag vet inte om jag har torr hårbotten, har tvättat håret dåligt eller om det är mjäll. Det är i alla fall riktigt jävla asjobbigt. Värre blir det när jag fortsätter använda mig utav veganska schampon utan ”skit”. D.v.s. silikonfritt, sulfatfritt etc. Efter ett tag så blir det beläggningar som är så svåra att få bort att jag tvingas använda mig av typ Head & Shoulders för att få bort det, eller något annat schampo som löddrar mycket bra. Ofta är dessa schampon inte veganska, vilket är otroligt irriterande.
Jag har köpt hem Urtekrams mjällschampo med nässla, och det funkar ok. Det kliar fortfarande, det drar ur färgen som in i men det känns lite bättre i alla fall med det. Dock gissar jag att det bara är en tidsfråga innan jag måste tvätta håret med Head & Shoulders igen. Även om urtekrams schampot löddrar helt ok och det känns rent efteråt så har jag ändå svårt som fan att få bort alla beläggningar som sitter väldigt djupt.
Jag får se hur jag gör i alla fall, men jag är nästan bestämd nu att jag inte färgar om det rosa nästa gång det är dags för klippning och färgning utan då lär det bli bara klippning eller en färgning/toning som är så lik min originella hårfärg som möjligt istället.
Igår fick jag ”äntligen” det skalet jag hade väntat på som jag pratade om i förra inlägget. Skalet från Nudient är 0.75 mm tunt och väldigt poppis bland alla som eftersöker tunna skal. De skal jag har använt har känts relativt tunna, och när jag såg på bilder hur tunt det här skulle vara så blev jag riktigt imponerad. Dock när jag fick hem det så visade det sig att det är ungefär lika ”tjockt” som alla andra silikonskal jag använt tidigare när jag printat egna bilder etc, så det var riktigt trist. Därför kommer jag skicka tillbaka det snarast möjligt.
Ett nytt skal är på väg dock. Det andra jag skrev om i förra inlägget, från GoCustomized blev det, och jag hoppas det kommer bli riktigt bra. Det är ett hårt skal, så jag hoppas det är lätt att få på och av och att det både skyddar och ser lika snyggt ut som det gör på bilden jag delade. Om inget annat hoppas jag färgen på min text blir riktig magenta den här gången och ingen fisig babyrosa. Inte för att jag har särskilt bra idéer till personliga mobilskal, men om bara färgen blir rätt nu så hade det blivit riktigt bra. Mest är jag nu missnöjd med att de silikonskalen jag printat på inte trycker något på sidan, men det skalet jag har gjort nu är helt genomskinligt. Jag testade också att personifiera det lite mer genom att rita lite på min iPad med Apple Pencil, men det blev inte så bra slutresultat så jag sket i det. Nedan kan du se hur det kunde ha sett ut ifall det hade funkat.
Det var lite tufft att få rätt på bilden, och till sist så gav jag upp. Men vad tycks? You like? Om jag bara blir lite bättre på att rita så kanske man gör nått snyggare till nästa skal i alla fall.
Jaja, nog pratat om mobilskal. Igår när jag var på skolan så blev jag riktigt glad. Jag har lärt mig väldigt mycket nytt på väldigt kort tid. Jag är helt mindblown om jag ska vara ärlig, men det har gjort också till att jag kommer tycka programmering bara blir ännu roligare. Jag är nästan klar med min bokhandels applikation, det är typ lite småpill kvar och sen måste jag se till att jag har felhantering lite överallt också. Att bli klar med grunden har tagit ungefär 3-4 dagar, dock inte heltid och jag har lagt säkert två av de dagarna på funktioner som jag inte kommer använda. Men kul är det, förutom när Visual Studio på Mac sätter krokben för mig. Jag börjar lära mig det mer och mer i alla fall, så tillsist blir det väl bra, men usch vad det är dåligt för utveckling… Jag börjar dock vänja mig vid det, men jag gillar det verkligen inte.
Ja, det var väl vad jag hade den här gången att dela med mig utav. Vilka skal till din mobil föredrar du? Eller du kanske kör naket? Skriv en kommentar och berätta!
Och med barnsliga vanor syftar jag mest på att även om jag blivit äldre, så har jag inte slutat göra vissa saker som jag gjorde ofta när jag var barn. Främst är det tv serier och filmer som jag fortfarande tittar på, men det är också längtan att julen ska kännas som förr och vissa traditioner saknar jag som tyvärr inte sker längre av diverse anledningar.
Några exempel är att man har ett ledigt sportlov och åker till Norrland, inte för att jag vill åka skidor eller vara ute i snön, men att träffa släktingar och åka bil samt äta de saker som är relaterade med det saknar jag, även om jag numera är vegetarian. Jag skulle dock aldrig igen medvetet äta kött (eller mer likdelar såsom jag känner nu), men det är en tradition som jag älskade när jag var yngre och som jag saknar principen av.
Bilresorna till fjällen innehöll nämligen korvmackor med Delins korv och varm choklad när det var fika dags och på vägen hem åt vi alltid en varsin apelsin som mamma spenderade säkert en timme med att skala. En annan grej är att fira midsommar på Sjöängen, som är ett område med badstrand några kilometer ifrån där vi bodde när vi växte upp. Då åt vi kycklingklubbor med potatissallad och jordgubbar till efterrätt. Dock idag ska vi fokusera på skärmstirrande. Det andra har jag skrivit om en del redan. Mina tankar kring julen, kan ni läsa här bland annat.
Det finns ett gäng tv serier och filmer som jag typ har som rutin att titta på och det är filmer och serier som jag i princip ser om en gång per år – minst. När det gäller svenska filmer är det mina favoriter från Astrid Lindgren men också sällskapsresan-filmerna. Det finns några andra få favoriter, men de ser jag otroligt sällan. De jag syftar på där är Sunes sommar, Yrrol, Eva & Adam, Fucking Åmål och kanske några fler jag inte kommer på. Om någon också har ”Det blir aldrig som man tänkt sig” hemma som bara ligger och skräpar, fast i god kvalité så hör av er. Jag vill ha den filmen i min hylla! Om den nu inte på ett mirakulöst sätt finns att se online på en laglig streaming tjänst, men det tvivlar jag på.
Jag har alla mina favoriter av Astrid Lindren, förutom Mio min Mio här hemma i hyllan på Blu-ray eller DVD. Emil i Lönneberga och Pippi Långstrump (tv serien) har jag som dvd box. Resten är på Blu-ray. Mio min Mio verkar vara jättesvårt att få tag på, och den finns heller inte på Blu-ray vilket är oerhört tråkigt. De enda filmerna jag inte har är Lotta serien, Mästerdetektiven Kalle Blomkvist(MKB), Peter och Petra(P&P), Nils Karlsson Pyssling(NKP) och kanske nån mer jag glömt nämna. Sen har jag resten.
Även om jag inte är alls glad i Karlsson på Taket, så har jag ändå den. Tror den är bra att titta på för att få sig en påminnelse vilka människor som är bra att ha i sina liv och vilka man bör avsluta vänskapen med ibland. Karlsson är verkligen hemsk! Lotta på Bråkmakaregatan är jag dock mindre intresserad av att se. Jag tittade på Peter och Petra samt Nils Karlsson Pyssling för en massa år sen igen, men P&P är jättedålig, och NKP behöver jag inte ha i min hylla, men jag kan inte riktigt förklara varför. MKB har jag bara sett en gång, men blev inte särskilt imponerad, iaf av de nya versionerna av dem. Jag vill se de gamla som kom på 40-talet är när det nu var de visades. Jag gillar gamla filmer, även om de är svartvita. För att snabbt nämna några favoriter där så måste jag nämna Little Lord Fauntleroy(1936) och Bedknobs & Broomsticks(1971), Willy Wonka(bägge filmerna), Dr Doolittle och självklart Mary Poppins. Dessa är också filmer jag ser om ungefär en gång per år ifall jag kan få tag på dem.
Nyligen valde jag att se om Pippi serien på SVTPlay, bara för att det är mest lättillgängligt så samt att det är i HD kvalité där. Min DVD box med Pippi har extremt dålig bildkvalité, så det är lite störigt. Igår såg jag om Pippi på de sju haven och idag såg jag Pippi på rymmen till frukost. Vad jag ser om härnäst får vi se, men förmodligen blir det Vi på Saltkråkan följt av alla 4 filmerna eller så blir det Emil i Lönneberga. Har inte bestämt mig än. I alla fall när det gäller Astrid Lindgrens filmer.
Tog en bild på introt av Pippi på de sju haven igår och postade på instagram. Det här är dock originalbilden.
När det gäller engelsktalande filmer och serier så är Narnia den jag måste nämna först, tv serien från 80-talet. Den är så grymt bra gjord för att dels vara gjord på 80-talet med alla effekterna, men de följer böckerna praktiskt taget till punkt och pricka. Det är dock oerhört tråkigt att inte alla böcker blev filmatiserade på 80 talet, med tanke på hur bra de följer böckerna. Jag hade så gärna velat se Min morbror trollkarlen i den serien, för den boken är den bästa. För övrigt är det bara Narnia serien som jag läst alla böcker i och faktiskt upplevt magi när jag läst, särskilt första boken som aldrig filmatiserats. Sista boken läste jag kanske för nått år sen på ljudbok, men slutet var otroligt konstigt så med den är jag glad att den inte filmatiserats. Hade den gjort det tror jag nog inte jag hade älskat Narnia så mycket som jag fortfarande gör i vuxen ålder, för jag har aldrig (som med typ allt annat i mitt liv) tolkat Narnia som något religiöst, som ett land efter döden etc eller att Aslan faktiskt är Gud. Sorry om jag spoilade där, men de flesta av er läser ju inte de böckerna längre. I alla fall så har jag tänkt på Narnia som ett magiskt land där allt kan förändras och där man kan få nya perspektiv på sitt liv. Religion har alltså inget med det att göra. Nä, det är ju mer fantastiskt med talande djur, magi, äventyr med mera. Jag tror inte ens barnen i böckerna tänker på den religiösa aspekten heller, utan de tycker bara det är häftigt att vara på äventyr i ett magiskt land. De nya versionerna av Narnia hatar jag för att de följer inte böckerna, och lägger till massa annan skit bara för att det ska bli en bra film. De är otroligt välgjorda dock, men storymässigt som Narnia-nörd så är det total katastrof. Inte ens där lyckades de filmatisera alla böcker heller såsom det var tänkt från början…😢
Om vi fortsätter så finns det ett flertal engelsktalande filmer som jag ser minst en gång per år och en av dem är Turner & Hooch med Tom Hanks. Egentligen är The ‘Burbs också med där, men den är lite svårare att få tag på så den ser jag kanske en gång var tredje år. Jag lyckades dock se den tidigare i år när jag hade några provveckor med CMore, för jag hittade massa favoriter där, men annars är utbudet stendött. Den är inte lika bra som T&H, men jag ser den bara för att det är en Grand Danois med i den.
Den andra filmen jag tänkte nämna är Coming To America med Eddie Murphy. Jag vet inte varför just den filmen är en sån jag ser om flera gånger, men den ingår där i alla fall. Minst en gång per år ser jag alltså den, men jag tror nu att det gått mer än ett år sen jag såg den sist. T&H såg jag när jag var uppe i Norrland under sommaren i år. Har köpt den via iTunes, så nu har jag den i mitt bibliotek. Jag passade på eftersom det finns en Apple TV i familjens ägo, men vill jag se den igen i fortsättningen så får jag se den på datorn eller så, för vi har ingen Apple TV här hemma, men nästa TV (när nu den införskaffas, liksom) bör innehålla stöd för AirPlay 2 så jag kan se grejer på en stor skärm i en bekväm tv soffa framöver. Biblioteket i iTunes har än så länge varit bra, men får se om jag köper mer filmer därigenom sen. Det lär bli svårt om jag inte är desperat förstås med vissa filmer och jag inte har en större skärm att titta på.
Övriga filmer som jag gillar att se är typiska klassiker, oftast med Hugh Grant, såsom About a Boy, Notting Hill, 4 weddings & a funeral. Där ingår också Bridget Jones filmerna, men även Pretty Woman också. Det finns många bra klassiker och de här sista ser jag generellt på ett udda schema, så det är inte säkert att det blir en gång per år, men ofta nog för att man ska tycka att man sett varje film säkert 50 gånger i sitt liv och ännu inte tröttnat.
Jag älskar också de flesta Disney filmer, animerat som tecknat men där är det också mer udda med vilka filmer jag ser och hur ofta. Jag älskar att se om dem dock! Shrek är en stor favorit, bara för att nämna någon. Alla fyra filmer finns på Netflix så de brukar jag se om ungefär en gång per år också. Jag älskar också många filmer av Mel Brooks såsom Spaceballs och Robin Hood – men in tights.
Sen finns det några onämnda filmer också som jag har en tendens att se om. Oftast är de också barnfilmer, men främsta anledningen till varför jag väljer att se om dem är för att det är en Grand Danois i den eller att den handlar om hundar på något sätt. Dessa filmer är ofta väldigt ”dåligt” gjorda men värda att se för en person som mig som generellt älskar barnfilmer och det är värt att se dem för mig när jag är rastlös etc.
Främsta anledningen till varför jag gör det här är bara för att det är utmärkt sett för mig att koppla av och/eller varva ner och jag inte kommer på något annat att göra. Utbudet med nya saker att se på Netflix och YouTube är rätt dött numera så det gör det svårt att hitta grejer att se på. Istället för att bläddra i en halv evighet efter något att se på så väljer jag hellre att bara se om en film jag sett många gånger innan.
Har du några favoriter som du ser om, fast du inte är ett officiellt barn längre? Skriv en kommentar och berätta!
Jag verkar gilla att skriva långa bloggtitlar för tillfället, men jaja – vad ska man göra, liksom? Idéerna har sinat i mitt huvud senaste tiden och allt har handlat om tråkigt skit som bara jag bryr mig om, vilket är som vanligt domäner och annat bajs (bokstavligt talat i det här inlägget). Jag har dock efter veckans äventyr insett hur jävla trött jag är på det här och hur mycket jag bara vill lägga allt onödigt bakom mig på riktigt för en gångs skull.
Majas nya kattlåda – Automatisk och gigantisk
Innan jag går in på äventyren med mina domänbyten jag hållit på med senaste tiden så vill jag börja med att prata om något roligare, nämligen kattskit. Som jag skrev för ett bra tag sen så ville jag ha en ny kattlåda till Maja och vi beställde till sist en så kallad Litter Robot. Den var skitdyr. Kostade nästan 7000 kronor med frakt men vi fick hem den snabbt. Den kräver nästan en kvadrat i yta, för vi köpte till en trappa för att hjälpa Maja komma in i den, men även för att hjälpa till att samla upp kattsanden som kan hamna utanför. Maja är nämligen expert på att dra med sig kattsand utanför lådan, vare sig det är vanlig kattsand eller pellets från PeeWee lådan, och kattlådans entré sitter väldigt högt upp.
Först ställde vi den inne i vårt TV rum, men idag flyttade vi den in i köket istället. Det tog ungefär ett dygn innan Maja började använda den. Första gången hon gick och kissade i den så blev jag förvånad. Jag satt och kollade på YouTube i rummet och Maja kom bestämt in, gick rakt in till kattlådan, nosade en hel del och efter kanske en minut eller nått så gick hon in, kissade och sen gick hon ut. Jag började filma när hon klev upp till entrén. Efteråt fick hon massvis med beröm och hon tittade på mig som om att jag kom från en annan planet. ”Jag har ju bara kissat, Mamma?! Varför behöver du bli så glad över det?!”.
Rätt kul blick jag fick. Nu har hon använt den säkert 5 gånger om inte mer, för hon har kissat mer än vanligt tror jag senaste dagarna. Vanligtvis går hon på lådan tre gånger på en dag, två för att kissa och en för att göra nummer två. Det är i alla fall jävligt trevligt att slippa bry sig om lådan. Maja kommer alltid ha en ren låda att gå på och vi kommer bara behöva tömma underdelen kanske en gång i veckan. Vi har köpt miljövänlig kattsand dessutom, men vi kommer inte spola ner detta i toalettstolen som vi gjorde med PeeWee pellets, men det känns bättre för sinnet att veta att sanden gör lite mer nytta än annan betonitlera. Sanden vi har köpt är den som fått absolut bäst betyg, World’s best Cat Litter. Den är jättedyr, men med tanke på att det bara är det som är använt som kastas så blir det nog drygt i längden. Vi köpte en tre kilos påse först för att prova, men snart ska vi beställa en större säck.
Kanske var det lite sent att köpa allt detta efter att Maja snart fyller 11 i april, men det skiter vi i. Det är hon värd och vi (men mest jag) är grymt trötta på lukten av kattskit och piss på toaletten, pellets som ligger överallt och rensa lådor. Nä, även om detta var en dyr lösning så är det värt det i längden. Även om det inte blir fler katter efter Maja (för det har vi redan kommit överens om, även om jag mycket gärna vill fortsätta ha katt efter Maja), så tycker jag det här systemet är värt det. Vi köpte också ny kattmat till henne, Applaws Cat Adult Chicken Senior till henne och hon älskar det fodret så mycket att hon typ tappat intresse för all annan mat vi ger henne så det är ju lite positivt. Det är utan fisk (undantag laxolja), för veterinären misstänkte att hon är allergisk mot fisk. Maja har skrivit mer om detta i sitt senaste inlägg.
Om allt är ok med Maja så kommer hon förmodligen lätt leva minst 5 år till, kanske förhoppningsvis 10 år till. Katter har ju stora tendenser att bli typ 18 år, liksom… Hon har i större delen av sitt liv fått riktigt bra foder och varit superfrisk vad vi vet. Dock har hon tandsten som ska åtgärdas om ett par veckor. Då ska hon också vaccineras igen och hon ska ta ett blodprov så vi får veta hur hennes värden är. Jag är rätt övertygad om att hon är fortfarande väldigt frisk, för hon visar inga tecken på att hon börjar bli gammal. Hon är lika rörlig som alltid etc. Och sitt gamla vanliga jag, där hon är allmänt osocial om hon kan och jävligt gosig och pratglad när hon får möjlighet. Min lilla bebis… ❤
Så var det allt med domänerna då…
Ja, här kommer uppdateringen för #intresseklubbenantecknar, eller nått. Jag har sagt upp min ameriksson.se domän, och det gjorde jag på grund av all irritation jag har känt gällande allt med domäner och sånt. Jag är så trött på det! Den kommer alltså inte förnyas när den går ut i Juli nästa år. Men fram tills dess kommer den vidarebefordras hit. Det jag gjorde var att jag letade upp ställen där jag kunde hantera domänerna utan kostnad för att låta Google Webmaster Tools crawla de olika sidorna och pekas om rätt till alla bloggars nya domäner. Det har varit ett riktigt jävla helvete och det tog dagar, om inte veckor att få ordning på allt. Än så länge är inte allt 100% under kontroll, men jag börjar närma mig. För det första så stämmer namnservern igen till egensajt.se vilket har tagit veckor att få ordning på…
Till sist hittade jag Namecheap och flyttade namnservern för bägge mina domäner dit och använde deras gratis dns tjänst. Det tog inte lång tid innan jag kände mig tvingad att skapa ett konto på deras webb hotell, för att typ återskapa min gamla multisite. Orsaken till varför jag köpte webb hotell igen var för att det kostade mindre än 100 kr för ett helt år och säger man upp det inom 14 dagar får man tillbaka pengarna. Hur jag än gjorde dock så funkade inte mina subdomäner. Trots att jag installerat SSL certifikat etc. Jag höll på att bli lagom galen. Saken görs ju inte lättare att min hjärna tror att allt alltid går i 190 när det inte gör det, så att bara vänta är något jag är skitdålig på. En minut kan kännas som timmar i min hjärna, när jag vill att något ska hända eller jag väntar på något särskilt. Sen efter några dagars testning hit och dit så gav jag upp och sa upp allting och till min förvånad så funkade det sen att crawla de flesta sidor i alla fall via Google Webmaster Tools, men jag vill inte hålla på med webb hotell längre. Nej, för privat bruk vill jag inget hellre än bara lägga sånt bakom mig. Och ska jag någonsin ha en .se domän igen så ska jag i så fall ha den på en tjänst som jag vet är bra, typ Binero eller så men jag har förmodligen inget behov av det. Och det är skönt.
Faktum är att jag skiter just nu det här med att bli hittad på nätet. Det kommer lösa sig till sist ändå. Nyligen kollade jag också upp alla mina gamla subdomäner (samt ameriksson.se där min gamla hemsida för mitt CV låg) och vad folk söker på för att hitta dem. Alla bloggar utom den här, min personliga blogg har typ inte fått en enda sökning på månader, så då är det ju verkligen skit samma med hur det går att skicka domänerna vidare. Antons blogg med nya domänen funkar nu också och den har fått ett flertal sökningar som är Grand Danois relaterade, så det är nice. Största anledningen till varför omdirigeringarna är viktiga är för gamla länkar som folk kan råka ha klickat på från gamla delade inlägg etc. WordPress i sig självt är dock duktiga på att omdirigera gamla länkar till nya men jag vet inte riktigt hur det funkar. Jag tror det har med inläggets s.k. post_id att göra som alltid är samma oavsett länk till inlägget.
Majoriteten av de som läser mina bloggar är folk som känner mig via sociala medier. Jag får en hel del Google sökningar, men de sökningarna gäller väldigt enskilda inlägg och det som folk söker absolut mest på är min lösning för känsliga näsor, där man använder sesamolja och särskilda näsprayburkar köpta från bodystore för att slippa blöda näsblod som en tok. Över 90% av alla som söker på något kommer hit enbart för det inlägget. Sen är det lite spritt gällande min tandställning och några få sökningar kring Fibromyalgi och bloggar om Aspergers Syndrom. Detta är liksom grejer jag skriver om extremt sällan, så jag tycker knappt det är lönt att försöka då.
Det jag helst hade velat att folk skulle söka på för att komma hit är väl grejer om unika perspektiv, intressanta bloggar, humor etc. Jag vet att jag skriver mest om mitt vardagsliv, men det är sällan inläggen är i stil med att ”först gick vi dit, sen gick vi hem och sen tvättade jag strumpor”. Nä, som sagt – majoriteten av er är folk jag känner via sociala medier, där de flesta kommer först från Facebook, följt av Twitter och ytterst (om ens någonsin) från Google+. På sistone har jag dock fått många kommentarer på mina inlägg på G+ och det är något nytt vilket jag är tacksam för. Dock är kommentarer alltid som trevligast att få här på bloggen istället för på sociala medier, men hellre lite respons där än inget alls överhuvudtaget.
Jag bloggar ju främst för mig själv, för att få ut all skit som sitter i huvudet som inte kan hanteras på något annat sätt, men man vill ju gärna känna att det man upplever kan hjälpa någon annan och därför är det viktigt för mig att ha läsare som kan lära sig nya saker av att få höra mina åsikter och perspektiv på saker och ting.
Men nu är det i alla fall slut med allt tjafs om domäner på ett bra tag. För nu har jag alla bloggar där jag vill ha dem, på diverse ställen via WordPress.com.
Underbart!
Medan jag skrev det här lyssnade jag dock på den här spellistan på Spotify:
Det här med domäner alltså… Herregud så jag har flyttat och haft mig under åren. Helt galet. Vilka domäner har jag haft under åren? Jag minns knappt alla. Jag skaffade i alla fall ameriksson.se domänen för att se lite mer professionell ut mot världen, men sen när jag hamnade på Funkibator så insåg jag att jag har fullständig rätt att alltid vara mig själv. Att jag bloggar privat har ju liksom ingenting med mitt yrke att göra, för den handlar ju om mitt personliga liv – utanför arbetet!
Som jag skrivit innan så hade jag flera anledningar till att både behålla min gamla domän, men även skäl att byta ut den och efter att jag lekt lite i domänsökningarna på lämpliga domäner så kom jag på att ihuvudetpaengranddanoisgalning.blog är det absolut bästa alternativet. Just för att hela titeln på bloggen finns med och den slutar på .blog, vilket indikerar att det är en blogg. Det är ju skitfräckt! Jag läste också om mina gamla inlägg från när jag slutade blogga på blogspot och flyttade över allt till WordPress och egentligen hade jag ingen direkt regel heller om att byta domän, utan bara mer än förhoppning om att det skulle bli det sista domänstoppet för bloggen, och domänen blogg.ameriksson.se har den här bloggen haft i typ 5½ år nu vilket är rätt fräckt. Jag skaffade den domänen 2012, så det är bra att jag haft en och samma domän så länge, och hade jag aldrig lämnat binero som webbhotell så hade jag ju inte alls haft tanken på att byta domän heller, men nu är saker och ting lite annorlunda.
För övrigt skall jag tillägga att namnservern för ameriksson.se till egensajt FORTFARANDE inte har löst sig. Sicket jävla galenskap till webbhotell, liksom. Därför säger jag nu ajöss till den domänen… Eller ja, det är en stor bidragande anledning, för det är för dyrt att flytta domänerna från egensajt till något annat ställe. FS data, bland annat skulle ha 500 kr för det och likadant sa GoDaddy så då sket jag i det.
Nu är bara frågan hur det kommer gå med 301 länkar, alltså att skicka vidare personer som går in på gamla domänen och automatiskt hamnar här och likaså att Google ska fatta att domänen bytt namn. När jag först flyttade över mina bloggar till wp.com så smällde jag ju ihop alla till en början, vilket jag inte skulle ha gjort. Det har lett till att Antons blogg blivit totalt osynlig på Google om man söker på saker relaterade till Grand Danois och nu i efterhand så verkar det smått omöjligt att skicka vidare de gamla subdomänerna till deras rätta ställen, för de existerar typ inte längre och jag vet inte hur jag ska rätta till det. Men det löser sig förhoppningsvis…
Till en början så hittade jag namecheap.com där jag håller på att flytta namnservern för mina domäner, för de erbjuder gratis service för allt sånt, för jag måste ha ett bättre ställe där jag kan hantera mina domäner på, sen får vi se vad som händer.
Jaja, nu ska jag i alla fall äta en kombinerad sen lunch/tidig middag för ikväll är jag gräsänka, då älsklingen käkar middag med jobbet.
Välkomna ska ni väl vara då till ytterligare en till domän för min fantastiska blogg!
Efter ca tre dagars total galenskap så verkar det som om att den här bloggen återigen går att nå på sin vanliga domän, vilket är blogg.ameriksson.se. Dock efter allt skit jag har varit med om så har detta bara bidragit ytterligare till att sluta använda den domänen, men jag kan inte komma på någon annan som är bättre lämpad, även om jag har idéer. Enda anledningen till varför jag behöll den var för SEO:n’s skull och för att jag i flytten inte hittade en bättre domän och det gick att mappa domänerna. Det enda jag hade velat idag är att flytta över bägge mina domäner till wp.com, men de kan inte ta hand om .se domäner så där skiter det sig, tyvärr. Plus att jag orkar inte krångla och betala för flytt och annat heller. I alla fall inte just nu och idag. Kanske imorgon eller nästa vecka. Eller om tre år. Man kan ju hoppas på det senare med tanke på hur mycket jag hatar strul och krångel.
Att ha dem på egensajt.se är inte särskilt kul dock men det finns ju andra webbhotell som jag kan i så fall flytta dem till. Namnservern till egensajt.se har fortfarande inte ordnat sig, liksom! De är så långsamma när det gäller domänflyttar och annat… Men så länge som bloggen funkar så är allt lugnt just nu. Åtminstone får jag tvinga mig själv till att tänka så.
Nu eftersom allt är i sin ordning så får jag låtsas som om att inget har hänt och göra mitt bästa till att vänta och bara fortsätta blogga som vanligt. Åtminstone tills jag bestämt mig hur jag gör. Som ni vet så går det ju vanligtvis i 300 knyck från beslut till handling i min hjärna så jag lär ju agera hux flux precis som vanligt med det här när jag väl hittat en lämplig domän, eller bestämt mig hur jag ska göra.
Om ni har några förslag på lämpliga domäner (främst för denna bloggen I huvudet på en Grand Danois galning), så lämna gärna en kommentar. Om det gäller enbart denna bloggen så är ju domänen där redan given, men jag vill också tänka lite mer långsiktigt så jag slipper köpa flera domäner senare. Jag kan ju också återgå till greatdanemaniac.com kostnadsfritt har jag fått veta, men jag vet inte.
Det vore egentligen den bästa lösningen, för den domänen motsvarar mer bloggens namn och handling mer än blogg.ameriksson.se. Sen vet jag också om att namnet på min blogg är väldigt långt, men jag älskar titeln så jag kan liksom inte sluta använda den. Det är ju precis så den ska heta, liksom! För det är ju tusen saker vanligtvis som snurrar i mitt huvud som bara måste ut och jag är ju totalt supergalen i hundrasen Grand Danois.
Det kan ju dock bli förvirrande ifall engelska bloggen plötsligt stadigt får många fler läsare och den domänen representerar den här bloggen? Då vill jag ju förmodligen återgå att ha den domänen för min engelska blogg för enkelhetens skull. Med tanke på hur dåligt jag har det med läsare på min engelska blogg just nu så kanske det bara drar ner SEO:n för den här bloggen också. Men jag vet inte hur det hela fungerar.
Samtidigt så vill jag behålla min domän, eftersom jag inte vill ”bryta” mot min regel jag skapade för mig själv när jag återgick för evigt till WordPress som bloggplattform. Då hade jag heller inte planen att jag skulle flytta från self-hosted till wp.com heller och inte ha multisite som grund för alla bloggar. Därför var det liksom då en bra idé att ha samma domän med diverse subdomäner för de olika bloggarna jag valt att driva. Anton hade sin egna blogg på en bra subdomän, arkivet hade sitt och jag hade en perfekt domän för mitt CV och mer professionella hemsida. Det funkade liksom bra då. Nu känns det helt annorlunda eftersom wp.com är uppbyggt på ett annat sätt.
Det vore en helt annan grej om jag hade kunnat ha en domän som jag kan koppla kostnadsfritt via cname till de andra wp.com bloggarna, men vad jag vet så måste man ha en kostnadsplan och uppgradering numera för alla bloggar man har på wp.com ifall man vill ha personliga domäner och inte någon som slutar på wordpress.com. Och då blir det svindyrt. I dagsläget betalar jag typ 300 kr eller nått per år inklusive domän för den här bloggen. Det kan jag tycka är värt det eftersom jag har en stadig grupp läsare till varje inlägg, även om det är en relativt låg nivå. Och jag bloggar dessutom flera gånger i veckan i snitt.
Sist jag kollade låg det i snitt på 30+ läsare per inlägg vilket är helt ok för mig. Det hade ju självklart varit bättre om det istället hade varit 300 eller 3000 läsare, men så poppis är jag inte idag och kommer förmodligen aldrig bli. Inte förrän den dagen jag faktiskt har en Grand Danois och mitt bloggande om hundrasen kan sätta igång på allvar! Hade jag dock senare valt att skaffa domäner till både min engelska blogg och till Antons blogg så hade det kostat mig 3 gånger mer, och det blir då dyrare än alla webbhotell tillsammans så det är liksom inte något jag är intresserad av, om inte WordPress.com återgår till att erbjuda enbart domäner för $13 styck som de tyvärr nu tagit bort. Nu är man tvungen att ha en kostnadsplan om man vill ha domän, vilket är lite trist för bara en domän hade räckt för mig idag…
Just idag är ju det lite annorlunda eftersom jag är på wp.com nu och här vill jag stanna. Med vad jag vet nu så hade jag aldrig velat flytta från wordpress.com, eftersom det är inte så begränsande som jag en gång trott. Eller ja, det kanske var det i början men hade jag varit smart så hade jag ju gjort massa saker annorlunda, som ni borde känna till (mina trogna läsare, alltså). På ett vis är man ju fortfarande begränsad här, men å andra sidan är det perfekt när man bara vill blogga vilket jag måste för en gångs skull lära mig att göra. Allt det andra krånglet får liksom innebära att lära sig koda, kanske lära sig matematik m.m. Om jag har tur att komma in på en utbildning på högskola eller universitetsnivå till hösten så lär jag ju inte orka nått annat än bara skriva mina känslor om jag måste lära mig att bli programmerare i någon form. Så att fokusera på att blogga är något jag måste fokusera på. Inte allt annat skit med domäner, webbhotell och allmänt krångel.
Jag skrev på Facebook igår om att det var svårt att nå min blogg, och det problemet kvarstår. Särskilt på min ordinarie mappade domän, vilket är blogg.ameriksson.se. Jag skulle nämligen testa och kolla hur funktionaliteten var för att ladda upp ett eget tema på WordPress.com och för att göra det behövde min domän som jag mappat ha korrekta namnserver inställda, så jag ändrade dem till wp.com men utan att tänka mig för så förlorade jag tillgången till den mappade domänen som ni läsare använder för att läsa min blogg. Som tur var har jag inte tusentals läsare, så det är inte något gigantiskt mishap som skett p.g.a det här, men det är ändå astråkigt tycker jag. Och typiskt av mig – strulpelle deluxe gällande bloggar och hemsidor, liksom!
24 timmar senare, efter att jag har ändrat tillbaka namnservrarna till mitt webb hotell som har hand om den, så är domänen fortfarande inte tillgänglig. Det fick bli ett snack med supporten på WP, och därför har jag valt att tillfälligt gå tillbaka till min wp.com adress vilket är ihuvudetpaengranddanoisgalning.wordpress.com. När allt funkar igen så ska min mappade domän skicka er hit, så det lär väl vara så här i någon dag eller två och sen ändrar jag tillbaka det, eller nått…
Faktum är också att jag funderar starkt på att sluta använda min ameriksson.se domän för att antingen bara använda wp.com adressen eller byta till en bättre domän. Nog för att jag haft den här i flera år, men ändå. Jag får se hur jag gör. Det positiva med att byta domän är att denna gången kan WordPress ta hand om den och den ingår också i priset för det jag betalar för min personliga uppgradering, så det är väldigt nice.
Men aja… Jag ska ju egentligen bara fokusera på att blogga, vilket som vanligt är jättesvårt då jag är van vid att strula till det.
Jag håller allvarligt på att få fnatt. På senare tid har jag bloggat mer ofta, nästan varje dag eller åtminstone flera gånger i veckan sen vi flyttade. Det är kul och det behövs tycker jag. Det bästa är när jag har en ny tanke att skriva ner varje dag. Det gör det hela liksom roligare. Dock så finns ett problem som gör att jag håller fan på att bli helt tokig.
Google+ är ett av mina favoritnätverk gällande sociala medier. Fast på senare år så har det gått och blivit dötrist. Interaktionen med läsare, eller bara rent allmänt är ”totalt piss”, så jag har sen många månader tillbaka aktivt slutat posta grejer där. Det är liksom inte lönt. En bråkdel av mina läsare kommer från det nätverket och det är tråkigt. Dock har jag slutat bry mig för längesen om läsare och allt sånt. Det är bara tråkigt att folk inte håller kontakt på samma sätt som förr. Det var ett rätt tight nätverk men allteftersom så dog det mesta ut och folk var tvungna att jobba eller hålla på med annat som inte är lika viktigt som att vara social på nätet. Jag ska dock inte klaga för mycket, för även jag själv interagerar inte på samma sätt som förr där heller. Jag plussar inte inlägg lika ofta och jag kommenterar inte heller så ofta. Det går dock i perioder men jag är fullt medveten om mina egna handlingar där.
Jag ska dock tillägga att jag sen några veckor tillbaka då jag börjat blogga lite oftare så har jag börjat skicka mina inlägg till både min G+ sida för bloggen samt till min profil. Detta är till av två skäl – dels för att kolla om jag får fler läsare från Google+ till min blogg och dels för att se ifall länkarna behandlas annorlunda när de delas. Till det första inläggen eller två så stämde det med länkarna i alla fall, men antalet läsare har inte direkt förändrats, vilket var väntat.
Det här med fula länkar driver mig till vansinne. På sistone så verkar det som om att oavsett om jag har en bild i mitt inlägg, eller en logotype (som en slags grundläggande och återkommande bild som ska användas ifall ingen annan bild går att hitta), så skiter Google+ att rendera bilden och istället är jag lämnad med en ful länk. Som vanligt är detta också något jag ser för många, många andra som delar länkar ifrån blogginlägg. Det är alltså ett återkommande problem men som vanligt är det bara lilla jag som bryr sig.
Däremot har jag tröttnat på att byta ut inläggen när detta händer för jag orkar inte. Det är för mycket som pågår i mitt lilla huvud numera att jag kan bara inte hantera allting. Det är tusen småsaker som bara driver mig till vansinne. Det mesta har jag skrivit om, så ni som läser min blogg och har läst det jag skrivit senaste halvåret eller så borde förstå vad jag syftar på. Om inte kan jag snabbt nämna att det gäller strulet med att hitta en ny mobiltelefon, för små fickor på byxor, min vikt, störiga personer som inte har något vett i skallen och så det här nudå med asfula länkar på Google+ som får mig att ruttna totalt på allting.
Det här inlägget tänker jag för övrigt dela manuellt till Google+, för jag håller på att testa en grej som jag hoppas funkar. Gör det inte det, ja då är det ajöss med lite mer aktivitet från mig till det nätverket. Tror inte någon saknar mig där ändå…
