Kategori: Övrigt

Här hittar du övriga inlägg som inte tillhör någon särskild kategori.

Kategorier
Intresseklubben antecknar!

Bland sömnbrist och bortförklaringar…

Den här sommaren hade jag tänkt att jag skulle vara duktig. Jag skulle spendera dagarna med att bli bättre på programmering. Detta skulle ske på flera sätt. Dels att jag passar på att lära mig JavaScript, så jag är mer förberedd inför höstens eventuella LiA, men också för att jag är ivrig och vill inte vänta på att skolan lär ut det. Jag skulle också börja med att läsa igenom programmeringsböcker, så jag på riktigt skulle förstå programmering på ett bättre sätt och lära mig, steg för steg hur man bör tänka och göra för att bli så bra som möjligt, men också mer effektiv. Som vanligt har det gått sådär, och vad är min bortförklaring? Om det nu finns någon?

Jag skyller faktiskt på sömnbrist. Sen jag kom hem från Stockholm och Norrland för snart två veckor sen så har jag sovit rätt dåligt nästan varje natt. Orsaken är för att Majken börjat härja som aldrig förr eller nått om nätterna, tidigare än någonsin också ibland. Dock så börjar det vända igen. Nu ska jag ge mig fan på att jag ska få en katt som faktiskt sover hela nätterna, utan att föra oväsen, utan att störa mig så jag kan lära mig sova igen.

Hur det ska gå till är simpelt. Jag återgår till såsom jag gjorde när jag först fick henne att sova hela nätterna, vilket hon gjorde en kort period i början, fram tills hon kastrerades. Sen dess har det ju varit standard att vi är vakna 1-3 timmar per natt nån gång mellan 3 och 6 på morgonen, beroende på när hon väl sätter igång. Några har sagt att det är typiskt kattbeteende att väcka sin ägare tidigt i ottan när det är vår, men när beteendet började långt innan våren kom och att det sedan bara fortsatt i nästan ett halvår? Nej, då tror inte jag det bara beror på att det är ljust ute och att det är vårkänslor på gång. Dessutom är vi mitt i sommaren nu, så nej. Det här beror på nått annat.

Så här får man sin katt att sova på nätterna…

Lösningen då, nu när jag som vanligt började prata om nått annat i hundra år. Ja, den är – kattsäkra lägenheten så den blir astråkig deluxe, ge mat så sent som möjligt och sedan ignorera henne, oavsett vad hon hittar på om natten. Vid behov ska man leka dem trötta med. När jag gjorde så i början, tog det typ 2 nätter, sen sov hon hela nätterna, men då hade ju jag vant mig vid att inte somna före kl 3 på natten, men det skyller jag inte på katten för. Efter att hon kastrerades så var det också svårt att inte kolla till henne, och inte ge henne uppmärksamhet på nätterna, så då började det igen. Alltså är det mitt fel som valt att ge henne uppmärksamhet. Jag är anledningen till varför JAG inte kan sova. Eller min jobbiga hjärna som bara vill tänka på annat när jag prompt vill sova. Det är ett oändligt krig ibland mellan mig och min jobbiga hjärna. Ugh.

Hur man kattsäkrar sin lägenhet så den blir jättetråkig och katten hellre sover än busar…

Att kattsäkra lägenheten innebär också att man ställer undan ALLA leksaker, allt som kan potentiellt ”föra oväsen”. Man sprayar med nått som hon inte gillar på ställen hon kan komma åt men som inte går att ställa undan, såsom källsorteringen i mitt fall eller min kontorsstol. Tre påsar i hallen, som inte får plats någon annanstans, för jag bor på bara 30 kvadrat. På andra ställen som hon kan komma åt, så tejpar man med dubbelhäftande tejp, för då vill hon inte gå dit. Hela TV bänken är full av tejp! Den ser ut som en sibirisk(?) tiger eller nått, haha! Jag har också tränat Majken att inte vilja hoppa upp på köksbänken direkt. Det gjorde jag genom att ge henne lite godis när hon stannar på golvet i köket, vilket har gjort att hon har typ noll intresse för att hoppa upp där. I alla fall direkt. Hon har försökt komma dit ändå genom att klättra på en hylla där jag har kastruller och sånt, men nu går inte det längre för hyllan är full med dubbelhäftande tejp, och när hon ser de linjerna så går hon inte dit mer, även om hon kan gnälla över det ibland 😂.

Det är nämligen så, och jag minns inte om jag skrivit detta innan, men i 99% av fallen när Majken hittar på sina hyss så är det för att få en reaktion från mig eller ”Husse” Henrik, och därmed uppmärksamhet. Får hon ingen uppmärksamhet, eller det är för kattsäkrat genom att vi begränsat åtkomsten till vad det nu än är hon håller på med, så slutar hon rätt fort. Särskilt om natten. Nu har jag gjort så här i typ 3 nätter och i natt (natten mellan lördag och söndag) så gav det rejäla resultat, så nu gäller det att jag själv är duktig och fortsätter ignorera henne på nätterna, så kanske man återfår sin normala sömnrytm och den dåliga sömn man alltid haft.

Jag har ju som sagt alltid haft sömnproblem – hela livet, bara att denna våren så har det blivit 10 gånger värre. Sen ett bra tag tillbaka så är det bättre, men det går i vågor. Jag tar både sömntabletter (Propavan 25 mg), Magnesium och ibland även Ashwaganda. Nån gång ibland dricker jag kamomillte också. Det enda som funkar ordentligt och pålitligt är sömntabletten, men det vill jag inte ta för evigt och för alltid. Kartan jag är på nu skall vara den sista. Magnesium funkar ibland, oftast bra första gången jag tar det, möjligtvis dag nr två, men sen slutar det funka. Likadant med Ashwagandan. Dag ett somnar man på en sekund eller nått, sen så avtar effekten rätt rejält, så då får man skita i att ta det ett tag. Dock nu under sommaren, eftersom jag inte har nått sommarjobb och inga måsten så spelar det mindre roll när jag somnar och vaknar, så därför tar jag sällan sömntabletten nu. Kanske en gång i veckan i snitt sen skolan slutade, och varvar istället med magnesium, Ashwagandan och ibland(oftast) inget alls. Det går också i vågor med hur jag somnar, men det positiva är att jag oftast somnar även utan något hjälpmedel, men de nätterna tar det minst en timme att somna, så det är väl det normala. Standard för mig är ju att det ”ska ta” minst en timme att somna per natt – oavsett hur trött jag än är. Men det är jobbigt att det ska ta så lång tid att somna, när man bara vill sova och är i behov av mycket sömn dessutom.

Det känns som om att det enda jag har gjort i mitt liv är skyllt på diverse bortförklaringar till varför jag inte har gjort nått bättre istället, men såsom min hjärna funkar, hur mitt liv ser ut och hur svårt det ibland kan vara att vara just jag, så är det inte bortförklaringar. Det är ren fakta. Är jag för trött för att exempelvis koda – ja, då är jag för trött. Då går det inte att ta in ny information särskilt bra. Och det stör mig. Det stör mig som fan att jag typ ett halvår senare inte är pigg nog att orka med allt jag vill göra. Just nu har man också vänt lite på dygnet, för det är ju sommar – utan måsten. Jag har sommarlov. Att få dagarna att gå är inga problem när man sover till 12 eller nått, men det är störigt att jag inte påbörjat nått särskilt av allt jag hade planerat, men så är det att vara jag. Sömnbristen, eller snarare faktumet att jag är trött, jämt och ständigt är jobbigt och just nu är jag tröttare än tröttast. Vanligtvis orkar jag med att göra mer, men just nu gör jag inte det. Och jag avskyr det. Jag vill sitta 8+ timmar nu på mitt sommarlov och koda, bli bättre på programmering, göra flera appar och sidoprojekt, men nej – jag är för trött. Har jag tur så vänder detta snart och jag fortsätta med mina planer, men jag räknar inte med det.

Precis som jag räknar med att jag inte kommer hitta LiA, deltidsjobb och att jag tvingas leva på sparpengar tills jag har mitt första heltidsjobb som utvecklare i någon form.

Realistisk, alltså. Det är vad jag är. Och hoppfull.

Kategorier
Blandat

Nojig över Corona och andra tankar…

Vi kör ett blandat inlägg, om saker jag gjort eller gått och tänkt på som inte innebär bostad eller Majken. Det kan behövas i såna här tider, eller vad då?

Lite nojig över Corona är man ju…

Men min förhoppning är att jag inte blivit smittad och att jag inte går och bär på nått skit som jag råkat föra vidare. När jag var i Norrland så gjorde vi alla vårt bästa för att hålla avstånd och tvätta händerna ofta, men lite kramar blev det ju. Jag personligen tror jag är rätt safe, dels för att antal fall i Skåne med smittade är otroligt lågt jämfört med resten av Sverige, men också för att jag håller avstånd när jag är ute bland folk, och tvättar händerna ofta samt tar handsprit så ofta det är möjligt. Det konstiga med Corona är ju att de flesta symptomen som inte är hosta eller feber har ju jag annars på nästan daglig basis i och med fibromyalgin.

Vad jag vet så ligger jag inte i någon riskzon heller, för jag har inte kända problem med hjärtat exempelvis eller diabetes etc. Jag har mått fint i övrigt hela tiden sen detta började också. Ibland har man blivit lite nojig över att man smittats, men när man känt sig lite konstig så har det gått över på ett par timmar och sen hände inget mer. Feber får jag typ aldrig. Sen jag var tonåring tror jag att jag haft feber kanske 5 gånger. Hostar jag så är det för att nått fastnat i halsen.

Nyser gör jag ofta, men det ligger i släkten och beror inte på någon allergi. På mammas sida nyser vi bara jätteofta, mycket och länge. Så har det alltid varit. Så jag mår som vanligt än så länge. Däremot har jag blivit rejält solbränd än så länge under min vecka i Norrland, så lite ”febrig” har man känt sig, men det är bara varm hud, ingen feber. Eller milt värmeslag 😂.

Sen var man ju på dejt mitt i alltihop…

När jag åkte på min resa till Norrland så tajmade allt in så bra, att jag fick två dagar i Stockholm med. Det var underbart, för det innebar att jag fick gå på den där dejten jag har velat göra sen typ i februari. Dock blir det inget av det, vilket är ok. Jag är fortfarande inte redo för nått nytt förhållande med någon annan, och jag och Henrik umgås så mycket ändå och det är underbart. Jag vill inte ha det på nått annat sätt, som jag tjatat så mycket om hela våren.

Jag ville ändå gå på dejt, och vi gjorde vårt bästa för att hålla avstånd. Det gick väl sådär, för det blev lite kramar och beröring, men å andra sidan så tvättade vi händerna ofta, och tog handsprit när tillfälle gavs. Han mår fint och det gör jag med än så länge, så på så vis tror jag ingen av oss har blivit smittade. Han är en underbar kille i alla fall, och skulle det bli något i framtiden så skulle jag säkert bli lycklig med honom. Trots att han är från Stockholm🤪.

Just nu dock så är livet som det är och han är ihop med en tjej som är Poly, så av den anledningen så kör vi på som om inget har hänt, eller att vi bara är riktigt bra vänner eller nått i den stilen. Vi träffades på måndagen, men han höll mig även sällskap dagen efter när jag skulle åka hem, för jag hade inget annat sällskap den dagen. Det var väldigt snällt av han❤️. Jag ser fram emot nästa gång vi ses också 😍.

Datorn var inne på service – igen.

Ja, nu har min älskade Macbook Pro varit inne och reparerats igen, och i söndags fick jag tillbaka den. Det gick fort med reparationen så det var jättebra tajmat. Datorn känns som ny och för att undvika att det här ska hända igen, så tänker jag aldrig försöka ge mig på att rengöra tangentbordet igen. Jag går hellre till Apple Store nån gång i kvartalet och ber om en rengöring av dem, än att jag försöker ge mig på det själv. Det var det som orsakade problemet förra sommaren efter första reparationen. Jag skulle rengöra den, och försökte få den ren med hjälp av tops och papper, eller nått i den stilen. Direkt efter började E tangenten hålla på igen. Den hade liksom agerat felfritt sen reparationen som jag hade gjort ett halvår tidigare eller så. Sen har man tagit in den för rengöring många gånger, men det var kört. Rengöringen har bara hjälpt ett litet tag, så detta var bara en tidsfråga innan det var dags igen för total reparation.

Jag ska också påpeka att tack vare att jag gick till Apple store för att lämna in datorn så vet jag att jag än så länge är frisk, åtminstone från Corona. De tar ju tempen och man tvingas ha munskydd på sig för att ens komma in i butiken. Första gången hade jag 36.7 i temp, och andra gången 36.5, så det är normala temperaturer för min del vad jag vet. Det var obekvämt men ok att ha på sig sånt skydd. Glasögonen immade igen hela tiden, och jag som inte kan reglera min kroppstemperatur höll på att krevera av svettningar när jag hämtade ut datorn i söndags. Då trodde jag allvarligt att jag hade feber eller att nått var fel, men det var väl nojan över att man skulle ha feber/Corona som gjorde mig extra svettig och varm. Jag svettas som en tok av och till, så det är nästan så man är i klimakteriet eller nått, för jag kan bli totalt sjöblöt av minsta rörelse. Det var jättejobbigt, men jag är samtidigt tacksam över att de gjorde dessa kontroller eftersom jag är lite nojig över att ha blivit smittad.

Jag står i Apple Store på Emporia med ansiktsmask på mig och har ögon stora som tefat. Varmt och svettigt var det. Glasögonen immade igen hela tiden.

För den som undrar så är det alltså det här klassiska tangentbordsproblemet som Macbook datorer är kända för att ha, de som har Butterfly keyboard, vilket min dator har. Det var inte på tal om att jag skulle få en ny dator av dem, så de tog bara in den på reparation, men det gör inget eftersom det är kostnadsfritt och jag älskar det här tangentbordet. Det är så skönt att skriva på. Jag älskar att det är så platt! Jag kan skriva på det i evigheter utan att få särskilt ont i fingrarna, så det är skönt. Jag bara hoppas att det här problemet inte kommer ske igen, för det är så frustrerande när man inte kan skriva ordentligt, bara för att lite smuts har fastnat nånstans. Dock eftersom jag efterlämnar mig rätt mycket skit från mina händer och den här lägenheten är så dammig, så räknar jag med att det kommer hända igen. Så är det ju förmodligen med det här tangentbordet, fast många som har en sån här dator med den här mekanismen har aldrig haft problem, så jag hoppas att detta var sista gången någonsin som det kommer hända igen. Den här datorn planerar jag att ha tills den går sönder totalt. Med Macbook datorer så är det fullt möjligt att jag kan ha den i typ 5+ år till utan konstigheter.

Jag måste ha ett extrajobb!

Jag ska försöka ansöka om ett jobb som jag kan sköta hemifrån på mina egna tider. Jag har hittat ett som chattoperatör, men inte den typen som sexchattar med desperata män, utan ett där man jobbar typ som en värd, exempelvis casino eller bingovärd. Dock när jag tänkte ansöka på ett av dessa företag som sysslar med det här så blev jag besviken, för det är liten chans att jag kan jobba med det för efterfrågan är begränsad för allt utom vuxenchatt, så då är det lika bra att söka efter nått annat. Jag vägrar prata snusk med främlingar och få betalt för det! Det är lurendrejeri och elakt mot männen, så nej nått sånt vill jag inte bidra till.

Att jobba hemifrån med nått som kan passa för mig är skitsvårt att hitta, så jag har en minimal möjlighet att tjäna extra pengar tills skolan slutar skulle jag tro. Så typiskt. Att hitta något jobb som är passande för mig kommer bli svårt. Särskilt om man tänker extrajobb. När jag är klar med utbildningen så räknar jag med att ha en anställning dag 1 när utbildningen är klar. Helst hoppas jag ju på att bli timanställd eller nått på nån av LiA platserna jag kommer ha, men eftersom det är så svårt att hitta LiA till hösten så lär den planen skita sig rätt rejält också.

Det känns jättejobbigt för jag vill och måste ha ett extrajobb! Jag vill inte leva på sparade pengar, men som läget ser ut just nu så lär det bli så. Det innebär att jag kommer få hålla rejält hårt i alla slantar jag har. Totalt köpstopp i typ ett år. Dock så har jag planer på vissa inköp och till Majken måste man ju ständigt spendera pengar så jag hoppas att det löser sig till sist ändå. Likaså behöver jag köpa mer kläder till mig själv. Även om jag bara hade fått ihop 5-8k i månaden så hade det hjälpt men även det lär bli jättesvårt. Jag utgår ifrån att jag inte kommer ha en annan inkomst förrän jag har fått mitt första jobb som nån typ av utvecklare i alla fall, hur trist det nu än låter.

Kategorier
Blandat

Livet på 30 kvm, ca 6 månader senare…

Ja, vi fortsätter väl med att tjata om bostäder. Ja, varför inte? Det är inte mycket annat som får plats i mitt huvud just nu. Som jag har nämnt i tidigare inlägg så kollar jag frenetiskt efter lägenheter i mitt gamla område, och drömmer om framtiden. Samtidigt älskar jag att bo här. Det är verkligen en kluven känsla. Främsta anledningen som sagt till varför jag känner så här, är för att jag spenderar ”för mycket” tid med exet, och jag börjar bli trött på att köra ringleden typ 10 gånger i veckan. Vissa dagar tvingar jag mig själv att stanna hemma, bara för den enskilda anledningen att jag vill inte betala för dyr parkering eller åka samma rutt som jag förmodligen kan köra med förbundna ögon vid det här laget flera dagar i veckan. Dessa känslor lär avta när Corona skiten har lagt sig, och man är mer fri att resa och träffa folk såsom man gjort tidigare. Trots att mitt liv inte är särskilt mycket annorlunda jämfört med innan krisen började. Jag både handlar och umgås med de jag brukar träffa ungefär lika ofta som innan.

Dela 30 kvadrat med en kattunge; en uppdatering

Det enda som är jobbigt med att bo så här litet är att jag inte kan ha en Grand Danois i den här lägenheten 🙁. Det var ju planerat med hundsäng och det är klart som fan att Anton skulle få dela mina 30 kvadrat med en eller flera katter. Men nej. Jag upptäckte mycket snabbt att här finns ingen plats för några massiva fyrfotingar. Knappt ens till en ragdoll kattunge. Eller fler djur överhuvudtaget. Majken hade säkert älskat en kattkompis, men så länge som jag bor här så får hon vara ensamkatt. Det är inte ens säkert att jag kommer skaffa fler katter om jag hamnar i en tvåa som jag pratat om på sistone. En tvåa känns för litet för mer än en katt, särskilt om jag skulle skaffa fler kattungar. Jag vill ju ha ett dedikerat kattrum om jag ska ha fler katter så. Vi får se vad som händer i framtiden.

Hon börjar dock bli vuxen, sakta men säkert och är nu över 8 månader. Det hårda livet med kattunge är snart över. Snart är det mys och gos med übersocial kisse som gäller 😃. Hon sover mest om dagarna, leker vid behov och senaste veckan har hon låtit mig sova hela natten utan att störa mig totalt 3 gånger, vilket inte har hänt sen hon först kom hit. Att det har hänt så ofta på en vecka är ett gott tecken på att hon snart kommer börja sova hela nätterna. Det är också sällan problem att gå och lägga sig. Hon börjar förstå rutinen att nu ska vi sova. Problemet är att hon börjar vakna runt 5, går på lådan, äter lite mer, tittar ut genom fönstret och sen vill gosa. En vanlig natt så är detta något jag praktiskt taget sover mig igenom, men ibland så pågår det i längre stunder, och då blir det snabbt jobbigt när hon är allmänt rastlös eller börjar leka, eller springa rundor varvat med gos i minst en timme. Det är mysigt i alla fall att ungefär 9 av 10 nätter vakna upp med en gosig, trött kissekatt bredvid kudden 😍.

Blötmat + mush = succé?

De gånger hon har hållit på längre än vanligt så beror det mest på att hon typ har haft ont i magen, skulle jag tro. Jag försöker vänja henne vid att äta mer blötmat. Hon älskar det, men magen tål inte det. Hon skiter ner sig totalt om hon ätit för mycket, och då hänger det lite skräp där bak. Det har lett till att pälsen i baken måste klippas lite då och då. Jaja, hon är inte nån katt till utställning så det spelar ingen roll då. Ett tag undrade jag också ifall jag skulle sluta ge henne mush, då hon ätit så dåligt av det i perioder. Lösningen var att blanda det med blötmat, så det luktar mer. Sen ska jag inte köpa den gula påsen längre. Hon föredrar den rosa nu, som är lite fetare, och tillsammans med blötmat så blir det bra. Hon har också fått nytt torrfoder, jag har köpt Pure Natural’s Kitten Duck, istället för RC skräp. Det är mer kött i det och en helt annan kvalité på det för ungefär samma pris. Det är också liknande proteinhalt som RC.

Kontaktövningar och hjärngympa = ännu mer succé?

Senaste tiden så har jag tränat Majken till att göra olika saker, och det har snabbt gett resultat. Att jag inte tänkte på detta tidigare, liksom?! Det har varit en blandning av saker. Det började när distansundervisningen satte fart i mitten på mars, då jag börjat sitta vid skrivbordet mer. För att undvika att Majken gör en massa hyss istället har jag försökt lära henne att vara lugn omkring mig, att hon ska komma till mig om hon vill något etc. Hon får en bit torrfoder när hon gjort nått bra, ibland bara gos. Det har lett till att hon blivit mer social, ”mammig” och gosig. Och pratglad! Nu vet jag iofs inte om det är typiskt ragdoll beteende de kan utveckla med tiden, men hon har börjat prata mer, och svara mig när jag pratar med henne. Hon ”floppar” mer, för hon har fått godis av att ligga ner och om jag har tur och fortsätter med detta så kommer hon till sist också aldrig visa tendenser att hon vill upp på diskbänken, för att stanna på golvet är så mycket bättre än det.

Hälsan går det väl sådär med…

Hur har det gått med att få bättre hållning och gå ner i vikt då? Ja, det har inte hänt mycket på den fronten. P.g.a Corona och att jag inte har någon direkt rutin för matlagning så har det blivit mycket svårt att göra lunchlådor. Nästan varje kväll glömmer jag att förbereda en bra frukost, så det blir mer bröd här än vad jag hade önskat. Med tanke på bristen på skålar etc jag har, för jag har så lite plats till sånt så är det inte heller optimalt att bara göra gröt i micron heller. Planen är ju typ att göra overnight oats varje vardag åtminstone med massa bär. En stor frukost på typ 700 kcal, kanske mer, men å andra sidan får jag halva dagsbehovet av näring med det. Sen var planen att typ äta nån slags gryta gjord på baljväxter och grönsaker till lunch och till middag, nån pastarätt eller ugnsrostade grönsaker. Det har blivit mycket grönsaker i alla fall, men inte tillräckligt för att göra en hållbar skillnad. Jag har praktiskt taget stått still på vågen sen jag flyttade in. Det beror mest på att eftersom jag umgås så mycket med exet så blir det mycket ost, glass och lite för mycket onyttigt allt för ofta i veckan. Att äta primärt veganskt har varit mer eller mindre omöjligt sen karantänperioden med Corona började. Jag äter veganskt här hemma, men med tanke på att jag är hemma väldigt sällan, mest hemma för att äta middag och sova, så är det inte så mycket veganskt som jag hade hoppats på. Visst, att äta veganskt är mitt eget val, så jag gör ju val hela tiden. För att underlätta så har det blivit att jag är lite lat och därmed väljer jag ostrika vegomåltider före WFPB veganskt, som egentligen är målet.

SodaStream + massiva muggar = Aldrig törstig?

Tack vare mitt inköp av SodaStream och en annan fantastiskt grej, nämligen gigantiska muggar som håller 800 ml, så dricker jag mycket mer vätska om dagarna. Dock primärt läsk, men det sker nu med sugrör och i och med det är med Soda Stream, så känns det som om jag får i mig mer vatten än med läsk jag annars hade köpt på flaska. Jag slipper panten också och sparar pengar på att dricka läsk på det här sättet, så jag är nöjd. Det enda man hade hoppats på är att det skulle finnas större flaskor, men så länge jag dricker ur en sån här massiv mugg på 800 ml så har jag typ slutat klaga på det.

Porträttbild på två Beast muggar som jag har här hemma. De är underbara. Inköpta på Amazon.

En slutsats. Eller något…

Jag är så otroligt glad över hur jag bor idag ändå. Visst hade det varit supertrevligt att ha ännu mer yta, en gräsplätt och ett ordentligt sovrum, kanske ett dedikerat gästrum/kontor men absolut en klädkammare/Walk-In closet, en hel kyl och frys plus en frysbox till all mush och färskfoder jag ska ge mina framtida fyrfotingar (inklusive Majken så klart) med mera som jag drömmer om. Den hela frysen ska fyllas med grönsaker, bär och veganska köttsubstitut. Jag älskar faktumet att jag bor i en ny, fräsch lägenhet som har allt jag behöver. Jag älskar att köket har fyra plattor och är lättstädat. Att jag har diskmaskin, mikrovågsugn och att jag kan tvätta när fan jag vill och att badrummet är helt ok i storlek och att jag har en bra dusch. Hyran är hög, men den funkar ju som sagt. Och det stör mig att internet inte ingår i den höga hyran. Ett medlemskap i Sunfleet ingår, som jag inte behöver när bredband är så mycket viktigare. Nästa bostad jag hittar, ska jag fanimej renovera, eller se till att den redan har allt som jag är van vid att ha här när jag flyttar till nästa ställe i alla fall. Jag vill aldrig mer ha en kombinerad spis med ugn eller gamla spisplattor. Nä ve och fasa säger jag till det!

Jag har haft lite små planer på att möblera om, men jag vet inte hur det hade blivit bättre än såsom jag har det nu. Orsaken är för att jag vill egentligen ha ett bättre sätt att ligga i sängen och se på tv på, men å andra sidan så är jag ändå rätt nöjd som läget är nu. Min lösning är att jag tittar på tv så länge jag vill och sen går jag bara och lägger mig. Vill jag så kan jag flytta på kudden och lägga mig åt andra hållet så kan jag se på tv, men det är inte super bekvämt i längre stunder. Jag får se hur jag gör.

Jag stormtrivs som sagt här, men samtidigt längtar jag tills jag har hittat mitt drömboende. Var det blir återstår ju att se, och oavsett så måste jag vänta i alla fall minst 1 år efter jag har börjat jobba heltid innan jag har pengar nog för att flytta vidare, förmodligen mycket längre än så, så att bo här i ca 3 år minst låter mycket rimligt just nu. Jag är också rätt övertygad om att känslorna kring att flytta vidare kommer lugna ner sig när Corona då har lagt sig, men vi får se när det sker. Jag längtar och väntar fortfarande.

Kategorier
Blandat

Åh, vad jag längtar tills Corona skiten är över…

Missförstå mig rätt nu. Jag, vad jag vet – har INTE blivit smittad av det. Däremot håller jag mig hemma, och håller avstånd till andra när jag är utomhus eller i butiker. För att inte tala om hur ofta jag tvättar händerna… Torra händer har man fått… Mitt liv är dock inte särskilt annorlunda i jämförelse med hur det brukar vara, eftersom jag älskar att bara vara hemma och hålla på med mitt. Är jag inte hemma, är jag med Henrik eller iväg och handlar, precis som vanligt alltså.

Trött på singelprat, men inte på att vara singel…

Nä, det som gör att jag vill att Corona skiten ska gå över har mest att göra med att jag vill besöka min familj i Stockholm igen, samt att jag ser fram emot att träffa en av killarna jag lärde känna på Happy Pancake som bor i Solna. Inte för att vi kommer bli tillsammans när vi ses, p.g.a avståndet och ingen av oss vill flytta på oss just nu, men jag ser ändå fram emot att träffa han i alla fall. Skulle vi faktiskt bli ihop så kommer det ske tidigast när jag är klar med skolan och vet mer om min framtid, var jag jobbar etc. Killen från Malmö har jag brutit kontakten med. Vi skulle ha träffats för första gången i helgen, men han ställde in. För min personliga del så var den träffen bara till för att bekräfta vad jag redan vet – att jag inte har känslor för honom. Något har känts fel hela tiden, fast det borde kännas superbra. Om man tänker realistiskt så vill jag ju inte bli ihop med någon annan just nu heller. Jag vill heller inte att just han från Malmö ska röra vid mig, men jag är inte villig eller redo för ett förhållande med någon person. Det lär säkert dröja minst ett år till innan jag är redo för nått sånt, om jag ens någonsin kommer bli det. Som jag har nämnt fan tusen gånger på sistone med det här singelsnacket så är jag så nöjd med livet just nu. Jag får leva mitt liv såsom jag önskar och jag umgås ändå med Henrik typ 3-4 dagar i veckan ändå och det är underbart. Tills att jag tröttnar på det så lär jag fortsätta med det liksom.

Det gick sådär med att sälja min iPhone Xr…

Jag sålde ju min iPhone Xr till min ”svärmor”, men det gick inte som planerat. Tyvärr visar det sig att hon inte hade råd att betala av den, så jag ska ta tillbaka den. Frågan är hur jag gör sen. Är nån av er villig att köpa den så hör av er med en kommentar. Priset är 5500 i så fall, för en svart iPhone Xr, 64 GB som är i toppskick. Hämtas i Malmö-området, och helst bara till nån jag känner. Ni får till ett skärmskydd och flera genomskinliga skal, varav ett är Apples egna för Xr modellen. Priset har gått ner, för att tiden har gått, och för att den haft en tillfällig ägare. Får jag den inte såld till nån annan privatperson jag känner så säljer jag den till ett sånt där företag som säljer begagnade telefoner. Swappie har ett bra erbjudande som jag kan överleva, så det lutar mest åt det om ingen annan då vill köpa den istället. Jag tänker heller inte krångla och ”ta tillbaka” mobilen, då jag vill behålla min iPhone 11. Som sagt, hör av er med en kommentar ifall ni är intresserade. Ni har typ en vecka på er från att inlägget har publicerats.

Att plugga hemma på distans är underbart

Jag klagar verkligen inte på att vi nu kör distansundervisning. Det är jättehärligt att slippa åka till skolan, och jag är mer produktiv. Vi kör föreläsningar via Webex och det fungerar som sagt mycket bra. Jag hoppas det fortsätter så här terminen ut. Tanken är att det ska vara april månad, men det lär förlängas. Det enda negativa med att inte vara i skolan är att jag inte får träffa kurskamraterna fysiskt, men det får man överleva.

Lite teknikprat kan vi väl också hinna med, eller?

Jag har börjat använda mitt skrivbord här hemma mer, men det beror mycket på att tangentbordet på min Macbook Pro börjat krångla igen. Hade det inte varit Corona skit just nu och Apple butikerna är stängda så hade jag lämnat in datorn över påsk eller nått, men nu får jag vänta tills de öppnar igen, men också tills jag vet jag inte har något behov av den just nu. I värsta fall får jag vänta tills i sommar nån gång med att lämna in den, för jag lär ju behöva datorn så länge vi har skola. Det är så störigt dock att tangentbordet är som det är. Det är enda nackdelen med datorn. Den är perfekt på alla sätt annars. Trots att den blir så jävla varm ibland, så ser jag det med tangentbordet som enda nackdelen. Jag föredrar ju också deras ”Butterfly keyboard”. Särskilt efter att jag nu har den mest dockad och använder ett gammalt tangentbord som vi köpte till Mac minin (2012). Det är Magic keyboard 1. Tvåan ska tydligen vara lite tunnare, så får se om man införskaffar ett sånt istället sen. Det funkar att skriva på och man vänjer sig, och till min glädje har jag faktiskt fått det att funka med trackpaden också. Innan när jag precis hade köpt trackpaden så var det ett helvete att skriva så jag har typ inte använt den, men nu har jag hittat ett perfekt avstånd emellan dem så jag kan skriva utan att störas av den. Jag föredrar ju också verkligen deras Magic Trackpad över deras Magic Mouse.

Lite inception här, då texten på datorn är text från det här blogginlägget, men här ser ni avståndet så jag kan använda datorn som jag vill utan att störas av att jag konstant nuddar trackpaden.

Så länge iaf som jag inte behöver vara i skolan så är detta en mycket bra lösning. Enda störiga med det är de gånger man verkligen vill sitta i fåtöljen framför datorn, men då det funkar skit att skriva på det nu, då E tangenten och mellanslag inte funkar bra alls, så går det typ inte att skriva. Det är så frustrerande! Bokstaven E ingår ju i otroligt många ord, och space behöver man ju mellan varje ord, så ni kan ju tänka er hur jobbigt det blir när var och vartannat ord blir felstavat, utan att du själv orsakat det. Här i min lägenhet verkar det som om att det åker runt otroligt mycket damm och eftersom datorns tangentbord är så känsligt för damm så är det inte så konstigt att det har hänt igen. Sen tror jag också att med mina svettiga fingrar och händer så lär det säkert bidra till mer hudavlagring än vad som är ok. Sen är jag dålig på att rengöra datorn, dels för att jag inte gör det ofta nog, och dels för att jag suger på att göra nått i huvudtaget med händerna som typ inte innebär att skriva på ett tangentbord.

Jaja, nu ska jag försöka äta nån slags lunch och sen blir det mera plugg. Skrev det här inlägget medan jag hade en paus från dagens lektioner så tack för det, televerket eller vad då? 😂

Kategorier
Blandat

Inflyttningsfest, glada pannkakor och annan skit.

Mellan 20 – 24 februari 2020 var jag i Stockholm för att hälsa på familjen igen. Denna gången vankades det inflyttningsfest och födelsedagsfest så det hette duga. Känns som om alla man känner fyller år dessa veckor i februari. Otroligt många är det i alla fall. Kul hade jag också. Det var fullspäckade dagar och jag är förvånad över hur många personer jag hade möjlighet att träffa när jag var där. En dag drog jag till Norrtälje för att hälsa på en kär vän, och direkt efter blev äntligen filmkväll med en av mina kusiner. Vi såg första Hobbit filmen. Får se när nästa blir av, men jag längtar tills dess. Den saken är klar! Jag hann också med en promenad med Svenska Grand Danois klubben!

Odågan Oden (Grandison’s Lasting Impressions) står på soffan inne i restaurangen på Sturehofs slott och tittar efter något.

Glada pannkakor kommer inte göra mig redo att dejta…

Det jag syftar på är lite av en fortsättning på mitt förra inlägg där jag skrev om hur jag känner med att vara singel. Det står kvar, jag är puss och kramsjuk som fan, men jag vill inte ha en ny pojkvän ännu eller verkligen leta efter och dejta nån. Det kommer förmodligen ta månader, om inte år tills jag börjar ta tag i det. Livet är för bra som det är just nu, i alla fall med det som fungerar. Sömnen är det ju sådär med, det går upp och ner men mer om det senare i inlägget. Jag har skapat lite dejtingprofiler på de största sidorna, men den enda profilen som finns kvar är den jag skapade tidigare i veckan på HappyPancake.com. Den finns kvar där just nu av två anledningar. Dels för att det är 100% gratis, och dels för att jag inte blivit (än så länge) påhoppad av sjuttioelva killar som bara vill vara KK med mig. Faktum är att ingen har pratat med mig där ännu, men jag tycker det är skönt. Just nu är jag bara ”nyfiken”, eller vad man ska säga. Det ska till mycket för att någon ska fånga mitt intresse och jag ska ta kontakt. Jag tänker i alla fall inte betala en endaste krona för att seriöst träffa någon ny. Nej, det ska fanimej vara gratis. Det stör mig att de där sajterna tar betalt för fan allt. Det går att skapa en profil och kolla andras profiler, men sen då? Nä, för att prata med nån – betala. Se vem som gillat dig? Betala! Nä, då får det vara. Vi får se om profilen på HP blir kvar, men den stannar där just nu i alla fall. Sen om något vill jag ju veta mer om de där två killarna jag nämnde i förra inlägget. Är nån av dem något att gå vidare med, så gör jag hellre det, men just nu är jag en lycklig, kramsjuk person som råkar vara singel.

Om det inte är trasigt, varför fixa det?

Så länge som livet är så här, så tänker jag föredra det. Vad jag syftar på är min relation med Henrik, då jag inte vill byta ut han för nån annan. Jag vill fortsätta träffa han så ofta som jag gör. Jag vill fortsätta finnas där, hjälpa honom och få hjälp tillbaka när det behövs. Jag vill se alla serier, filmer etc. som vi är vana att se tillsammans och jag vill fortsätta ta dit Majken när jag tycker hon behöver aktiveras i en större lägenhet än min. Han kommer alltid vara en stor del i mitt liv, och så länge vi är överens om det så kommer det fortsätta. Det är liksom bara för underbart att gå vidare ifrån så den här situationen är en stor anledning till varför jag klarar singellivet riktigt bra, för jag vet att jag har någon som älskar mig för den jag är och fortfarande bryr sig om mig, fast vi inte är ihop.

Skulle jag träffa nån ny kille inom kort så kommer det ske i snigelfart, då jag är extremt rädd för att dejta egentligen. Jag vill vara riktigt säker på att oavsett om nästa kille är en dejt eller den där föreviga så vill jag veta vad jag ger mig in på. Tekniskt sett innebär väl det att jag hellre är ensam och pussjuk än att hoppa på första bästa som når upp till mina ”krav”. Jag har gillat några profiler på HP, men inte nått mer än så länge.

Den där andra skiten då?

Ja, den kommer vi till nu. Sömnproblemen fortsätter. I Stockholm sov jag dock fantastiskt. Två nätter var jag totalt däckad och sov som en stock. Tog inte mina sömntabletter på hela resan. Det bidrog till att jag ville testa att sova utan dem även hemma. Det gick verkligen inte bra. Jag hade ingen ångest eller så. Jag bara somnade inte. Jag gick och la mig vid 23, och när det gått två timmar eller nått sånt så fick jag nog och tog en sömnablett ändå. En halvtimme senare började den verka, men jag somnade inte ändå. Gjorde jag det så märkte jag inte av det. När klockan var efter 3 nån gång blev jag verkligen asförbannad, skrev av mig på FB och sen lyckades jag somna, men sov dåligt resten av natten och vid 9 så kunde jag inte ligga i sängen längre. Efter det gick det bättre. Då hände nått märkligt egentligen. Allt det här med min sömn har ju påverkat mig mycket, och överallt ser man bara reklam för sömnproblem, jävla FB till att spionera?!

Jag tror att en av anledningarna till varför jag sov så bra när jag var bortrest berodde på flera saker. Dels att jag var omringad av ett tjock, gosigt och varmt täcke, något jag inte har här hemma just nu. Täcket jag har är jättetunt, svalt och säkert 20+ år gammalt. Det är inte så mysigt. När jag var hos föräldrarna, behövde jag heller inte bry mig om något. Ingen katt som stör en mitt i natten, möjligtvis och inga konstiga ljud från kyl eller fläkten. Med tanke på alla problem jag har haft så är det inte så konstigt att jag ändå fortsätter tänka på om Majken ska sova i natt eller springa rundor, om nån ska vråla ut saker i en megafon mitt i natten, för att nån jävel parkerat sin bil fel(😳), eller om jag ska bli väckt i ottan för att byggjobbarna håller på här utanför? Jag trivs här, det är ingen lögn. Den här lilla skokartongen känns som hemma, det märker jag när jag sovit borta, men trots det känns det lite som om att det är lägenheten i sig som bidrar till mina sömnproblem? Det kommer lösa sig till sist, men ibland känns det som om att man nu på sistone är dömd till att för evigt oroa sig över katten och alltid gå på sömntabletter, för att så är mitt liv idag.

I alla fall, det märkliga som hände är att någon tipsade mig om att jag skulle ta en av mina tjocka filtar jag har när jag ser på tv och lägga dem på täcket, dels så täcket blir tyngre (tyngdtäcke effekt), men även så det blir gosigare. Sen efter den första jobbiga natten efter min Stockholmsresa hade jag det så hela natten, och även om jag blev sjöblöt av värmen, så har jag fan legat däckad de nätter jag sovit ensam. Jag somnade rätt fort också, vilket är en skum känsla.

Jag har vaknat några gånger av att jag hade ont i ryggen, vilket bara händer på nätterna primärt och när jag skulle vända mig så gjorde det ännu ondare än vanligt. Jag får alltså bara ont i ryggen på nätterna om jag har legat för länge på rygg. Jag har mycket svank, och mina jobbiga extrakilon (som säkert bidragit till massa plack i artärerna i ländryggen) har gjort att jag har haft ont i ryggen på nätterna sen typ 2016 eller nått. Säkert längre. Det lär bli bättre när jag väl nått min målvikt och börjat hålla bättre i min veganska diet jag primärt följer. I alla fall, jag har alltså sovit på rygg riktigt länge under alla nätter sen dess, vilket betyder att jag sovit djupt, men också bra. Att täcket blev tyngre måste ha hjälpt där, men jag är osäker på om jag vill punga ut med flera tusen på ett tyngdtäcke. Generellt känns det bara jobbigt att ha ett täcke som väger typ 7 kg, vilket är då rekommenderat för mig. Nä, jag vill bara ha ett tjockare, gosigare täcke egentligen. Dock inte duntäcke! Inga döda fåglar i min säng, tack!

Windows suger, även på VM… 😫

Det finns lite mer skit att nämna också, som har mer med teknik att göra. I skolan har vi äntligen en programmeringskurs igen, vilket är jätteskönt, men jag har knappt orkat eller kunnat göra så mycket jag vill. Sömnproblemen och allt annat kommer bara i vägen. Nu ska jag också göra en extra uppgift för databaskursen, dock vill jag göra detta för egna personliga skäl, så jag faktiskt lär mig något om SQL server, men det blir mycket att göra närmsta tiden, och vi får se hur duktig jag är på att planera för det. Jag kommer prioritera att få godkänt i databaskursen i alla fall, då den har en deadline som är viktig. Klarar jag inte detta, får jag inte G i databaskursen och då blir det problem. Det är ett tag kvar innan vi börjar programmera i grupper på en projektuppgift, och när det blir av så vet jag att jag kan prestera utan problem.

Jag har avinstallerat min Bootcamp installation av Windows i alla fall, och jag tänker börja betala för en VM licens istället, så jag slipper starta om datorn varje gång jag behöver använda Windows. Äntligen hittade jag en VM som är värd att betala för. Det blev VMWare, med deras Fusion program. Det kommer kosta nån tusenlapp, men det är det värt. Eftersom jag kommer åt allt på min Mac utan konstigheter, så behöver jag bara ha Visual Studio och typ SSMS installerat på den, och det känns skönt. Fusion har också inbyggda tangentbordsgrejer, alltså key-mapping. Det tog ett tag innan jag fick det att funka men bra att det gick till sist. Jag tror dock att jag har installerat och avinstallerat Windows typ 4 gånger sen jag gjorde den här ändringen.

Det började med att jag hade tillgång till min bootcamp installation av Windows i min VM. Det funkade fint, men det märktes att det var Bootcamp, då scrolla och prestandan var praktiskt taget lika dåligt som när man använder det på riktigt. Därför fick jag idén att jag skulle flytta över min licens till VM och installera om Windows där. Det funkade fint i början, men när jag ändrade om med språken så började datorn strula nått så ofantligt mycket. Av nån skum anledning så gick det inte att ha det som jag vill ha det. Jag kan inte riktigt förklara det, men om jag använde mig utav ett särskilt språk av de engelska varianterna så gick allt bara fel. Till sist installerade jag Windows helt på svenska, och då gick det bra. Men då fungerade inte min licens, så nu har jag inte en aktiverad version av Windows. Egentligen behöver jag inte det då jag hatar Windows numera. Det bara strular, kraschar, är långsamt och drar både batteri och prestanda så det fanimej är löjligt. Jag behöver bara använda det när jag prompt måste göra strikta Windows grejer. Annars funkar Mac skitbra! Jag vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga heller för att rätta till det. Jag får en varning om att licensen använts på en annan dator – ja det är sant, på min bootcamp installation som nu är borttagen utan att jag tog en backup för jag hade inte något viktigt där ändå, men det går inte att aktivera windows ändå. Jag har noll lust att köpa en ”äkta” variant av Windows heller, eftersom jag har en fullt fungerande licens nyckel för Windows 10 redan. I värsta fall får jag testa att göra en ny bootcamp installation och se om det hjälper. Jag tror knappast det, men man kan ju försöka – om man orkar. Visual Studio och SSMS funkar bra än sålänge, så jag orkar knappt bry mig. Windows och jag är inte vänner längre. Den saken är klar.

Nä, nu måste jag fortsätta plugga. Måste bli klar med den här SQL server skiten nån gång…

Kategorier
Intresseklubben antecknar!

Bra början på nya mobilen – not!

Samma dag som jag fick hem min nya iPhone 11 så började det strula. Jag gjorde illa fingrarna för jag var dum och använde fel typ av verktyg för att få bort mitt gamla skal från min iPhone Xr, och sen dog skärmen på nya mobilen.

Vi kan börja med fingrarna. Skalet jag har till min iPhone Xr är ett personligt skal som är relativt lätt att få bort, men ändå lite svårt ibland. Det är dock inte lika illa som Apples egna genomskinliga skal till deras telefoner, vilket är bra. Innan har jag lyckats få bort skalet genom att bara ta bort det med fingrarna, men denna gången gick det inte lika bra. Då tänkte jag att jag skulle vara smart och testade använda pinnen man får för att öppna stället där man lägger simkortet. Det fungerade inte alls. Då tog jag en smörkniv och då gick det lite bättre. Sen bytte jag simkort och trodde allt var bra. När jag höll i båda mobilerna så upptäckte jag efter en stund att jag blödde. Det var fan blod överallt! Det största såret var på min högra tumme, men jag hade även gjort illa mig lite på långfingret och någon annanstans. Så typiskt!

Efter att jag fått ordning på det mesta, fixat bankID etc så började jag använda mobilen som man brukar göra. Min iPhone Xr, lät jag vara en stund förutom att jag raderade gamla bankID som jag hade på den och kopplade bort alla bluetooth grejer. Det var tur, för nån timme eller så efter jag börjat använda nya mobilen så stannade den till i en app, och det slutade med att jag behövde starta om den. Efter det så funkade den fint igen i några timmar till. Senare på kvällen så satt jag och spelade lite på den, sen gick jag in på Twitter och skrollade lite. Helt plötsligt så stannade den, sen började skärmen bli sämre och sämre. Den blev pixlig och mörk. Varje gång jag tryckte på power knappen så blev den sämre. Till sist dog skärmen helt. Den var fortfarande igång, men det gick inte att göra något med den. Så störigt.

Dagen efter åkte jag och Henrik till Emporia med den och en tekniker kunde kolla på den rätt snabbt vilket var tur då det var galet mycket folk i butiken. Lönehelg 🙄. Reparationen skulle ta en timme, men det var fritt fram att hämta den senare, så på kvällen gick vi tillbaka och hämtade den. Nu är den fixad och jag fick inte en ny, vilket är både positivt som negativt. Nu hoppas jag bara att den kommer sköta sig länge. Jag lär ha denna mobilen i många år så… Som sagt så ska det vara nått riktigt rejält som ska få mig att uppdatera till en ny inom en sådär 2-3 år…

Ett nytt skal är dock beställt, och det blev sprängfyllt med katter, precis som planen var. Nedan kan ni se en skärmdump på resultatet.

Bara massa bilder på Majken, because why not, liksom?

Jaja, nu ska jag fortsätta njuta av min Söndag. Den kommer bestå av lite plugg, massa One Tree Hill på ViaFree 😃 och förhoppningsvis några nyttiga måltider.

Och för den som undrar så har jag fått sova tre nätter i rad nu. Underbart. Skriver mer om det i ett annat inlägg.

Ha en fortsatt trevlig helg, mina kära läsare!

Kategorier
Intresseklubben antecknar!

Bara en till  produkt, snälla?!

Jag har varit busig igen och köpt mig en iPhone 11. En ”värdig” uppgradering med tanke på Majken. Enda anledningen till uppgraderingen var p.g.a kameran, då ta bilder på Majken med bara selfie kameran är lite svårt. Planen är i alla fall att jag ska sälja min Xr till min gamla svärmor, som får köpa den på avbetalning, så det blir lite win-win.

Jag köpte den på abonnemang, vilket är något jag inte gjort på över 10 år nu, med all rätt. Dock så har jag en bra plan med det här. För det första så slipper jag ta X antal tusen kronor till från bankkontot och få panik över det, mobilen blir ungefär 2000 kr billigare utspritt på 2 år och jag kan behålla mitt originella abonnemang jag har med Comviq. Planen är att medan jag får in pengar från försäljningen av min Xr telefon så går de pengarna bara till att betala min mobilräkning egentligen. När det är gjort, så betalar jag av resten, och sen slipper jag ha mobilen på avbetalning, så detta är en kortsiktig lösning. Jag hade aldrig gjort det annars om det hade blivit dyrare än vad Apple säljer den för kontant, vilket det vanligtvis blir när man köper grejer på avbetalning. Nu betalar jag 300 kr i månaden för mobilen och 145 för själva abonnemanget, och det är rimligt tycker jag. Inga räntor, eller startavgifter tillkommer eftersom jag redan är kund hos Comviq. Om ett år när halva telefonen är betald, så betalar jag alltså av resten och då är abonnemanget fortfarande bara 145 kr i månaden.

Jag har försökt ta lite bilder på Majken med selfie kameran på min iPhone Xr, men de har blivit lite sådär. Det beror mest på att sitter hon inte i mitt knä eller ligger och sover, så springer hon rundor överallt och sitter typ aldrig still. Dock är planen också att min nya mobil, iPhone 11 då, är den som jag tänker behålla i hur många år som helst till, för det enda jag saknade innan var en bättre kamera, med möjlighet att ta bilder med svart bakgrund och ta porträtt bilder på objekt mycket lättare. Det ska krävas nått riktigt specifikt som jag inte känner till idag som ska få mig att uppgradera nästa gång.

Bild på Majken när hon sitter i mitt knä, taget med selfie kameran på iPhone Xr. Helt ok bild, men trist att så mycket av mig fortfarande syns.

Skillnaden mellan min iPhone Xr och iPhone 11 är bara att det finns en till kamera. Allt annat känns samma. Skärmstorleken är exakt likadan, likaså upplösningen. Alla knappar sitter på samma ställe, så det känns inte som en massiv uppgradering på så vis. Jag ville bara ha en till kamera så jag kan ta bra och värdiga minnen av min nya lilla bebis.

Porträttfoto med iPhone 11 på Majken där hon ligger i mitt knä och ser lite smått sur ut, men det är nog för att hon har bodyn på sig.

Självklart har jag köpt mig ett tillfälligt skal tills jag får hem nästa personliga skal, och jag har köpt ett skärmskydd också som jag hoppas kommer funka bra under en lång tid. Nästa steg är att föra över min Apple Care + försäkring till iPhone 11. Det ska gå, frågan är bara hur smärtfritt det är.

Ja, det var det. En till Apple produkt är inköpt. Nästa grej blir en Apple watch, men frågan är när. Jag skulle gissa att det blir till hösten, när nästa klocka släpps ( Watch 6) och Apple watch 4 återkommer i en billigare prisklass. Jag bara hoppas att den nuvarande klockan jag har håller tills dess, men det borde den göra.

Denna gången vill ja i alla fall slippa ångest för att jag köpt en till  produkt. Det borde jag kunna göra, för nu är det bara mig själv jag har att tänka på, och jag har också återigen tänkt på detta länge och det är inget spontaninköp. I och med att den gamla luren säljs och kommer användas flitigt av den personen i typ 3 år eller nått så är det också mindre slöseri på resurser. Jag hade aldrig skaffat en ny mobil nu om jag inte hade kunnat sälja min gamla. Jag hade heller aldrig gjort så här om jag inte hade hittat en operatör där jag faktiskt sparar pengar på att köpa en ny telefon. Tidigare med alla mobilköp man gjort så har mobilen blivit så mycket dyrare och med vissa operatörer är det fortfarande så, samt att majoriteten av alla operatörer har inga billiga abonnemang för någon som mig. Såsom jag har ordnat det nu så kan det knappast bli bättre.

Nu är bara frågan, hur ska mitt nästa skal se ut? Lär bli fyllt med katter i alla fall skulle jag tro.

Kategorier
Intresseklubben antecknar!

Det blir nog inte mer rosa hår sen…

Jag har haft konstant rosa hår nu i över ett halvår tror jag, kanske nästan ett år, men efter alla dyra utgifter i samband med flytten samt det eviga problemet med beläggningar i hårbotten så börjar jag tänka annat när det gäller barret på skallen.

Jag trivs i alla fall bra med rosa hår. Jag gillar att sticka ut från mängden, för det första! Min tanke dock från början var att rosa först, sen ha lite andra roliga färger såsom lila och blått, men såsom allt känns med pengar och hur mycket allt kostar så vill jag inte spendera mer än nödvändigt nu. Särskilt med tanke på att jag inte alls vet hur min ekonomi blir när CSN tar slut i oktober och vad som händer om jag inte lyckas hitta jobb under skoltiden.

Nä, min plan just nu sen ett litet tag tillbaka är att låta det rosa tvättas ur, och sen får jag väl bara blekt blond ett tag tills att jag antingen klippt bort allt eller att jag gör en toning/färgning som är så lik min originella hårfärg som möjligt så jag bara behöver klippa mig sen kommande åren istället för att göra massa andra dyra behandlingar. Hade jag fortsatt göra detta under ett helt år blir det närmare 10 000 kr per år jag lägger bara på mitt hår. När jag börjar tänka på det just nu efter flytten så känner jag bara att det är en månads utgifter, så nä – så viktigt är det inte just nu att ha rosa hår.

Ett annat problem som är den mest bidragande faktorn till varför jag funderar på att sluta bleka och ha roliga hårfärger är det eviga problemet jag har med beläggningar i hårbotten. Det kliar nått så ofantligt mycket, men jag vet inte om jag har torr hårbotten, har tvättat håret dåligt eller om det är mjäll. Det är i alla fall riktigt jävla asjobbigt. Värre blir det när jag fortsätter använda mig utav veganska schampon utan ”skit”. D.v.s. silikonfritt, sulfatfritt etc. Efter ett tag så blir det beläggningar som är så svåra att få bort att jag tvingas använda mig av typ Head & Shoulders för att få bort det, eller något annat schampo som löddrar mycket bra. Ofta är dessa schampon inte veganska, vilket är otroligt irriterande.

Jag har köpt hem Urtekrams mjällschampo med nässla, och det funkar ok. Det kliar fortfarande, det drar ur färgen som in i men det känns lite bättre i alla fall med det. Dock gissar jag att det bara är en tidsfråga innan jag måste tvätta håret med Head & Shoulders igen. Även om urtekrams schampot löddrar helt ok och det känns rent efteråt så har jag ändå svårt som fan att få bort alla beläggningar som sitter väldigt djupt.

Jag får se hur jag gör i alla fall, men jag är nästan bestämd nu att jag inte färgar om det rosa nästa gång det är dags för klippning och färgning utan då lär det bli bara klippning eller en färgning/toning som är så lik min originella hårfärg som möjligt istället.

Kategorier
Blandat

Namn bestämt och nu tänker jag gå vidare. Med allt!

Nu vet jag vad min lilla nya kattbebis ska heta. Det blir Majken, som min älskade vän och frisör gav som förslag för ungefär en vecka sen. Det är liksom ett perfekt namn. Det är som en mashup av Maja och Madicken. Det kan inte bli bättre. Nu har jag träffat min bebis för tredje gången och det var ännu roligare. Nu är bebisarna 10 veckor gamla och i en mycket härlig ålder. I stort sett alla bebisar busade med mig, ville gosa och var allmänt sociala och trevliga.

När jag kom dit låg alla och sov. Till sist hittade jag min bebis som låg och halvsov i ett utrymme i en av klösträden. Jag lät henne vara en stund då hon förmodligen ville sova men en stund senare så vaknade hon till och då gosade vi en hel del. Jag hade köpt med mig en påse kattgodis som jag tänkte ge dem men också för att träna Majken att lystra lite mer till hennes nya namn och få henne att gilla sitta i mitt knä etc. Det gick fint men hade gått bättre om jag hade kunnat ge mer och jag hade varit ensam med henne. Jag ville ju inte ge dem diarré, men de kanske dem får ändå för det var en hel del godisar som gick åt. Det komiska är att alla bebisarna och även de vuxna katterna började bita mig i fingrarna för de trodde att hela jag var en enda stor godisbit när de inte fick en ny i tid. Ingen aning om det var typiskt kattbeteende eller typiskt Ragdoll. Lite kul var det fast det gjorde lite ont med. Maja bet aldrig mig i fingrarna med flit i alla fall, bara när jag skulle ge henne godis och hon råkade få tag i mitt finger samtidigt som hon tog sin godis. Dock så glömde jag kvar påsen hos dem men jaja. Tanken var ju att godiset är till deras katter men påsen ska sparas tills jag kommer nästa gång. När det blir får vi se men som vanligt vill jag komma dit snarast möjligt igen. Dagen avslutades med jättegod middag på Thaistället mitt i byn och det var lika gott den här gången också! Denna gången blev det garanterat veganskt också. Dock ingen flirt på bussen hem men det överlevde jag…😉

Två veckor till flytt! Fy fan vad jag längtar!!!

Nu är det också ungefär två veckor kvar tills jag flyttar. Tiden rusar förbi i rusande fart. Förra fredagen fixade jag håret igen men det känns som om det var igår så jag vet inte var senaste veckan tog vägen. Det är i alla fall underbart att tiden går snabbt för jag vill bara flytta! Köpa alla mina prylar, storhandla på Ica för att fylla skafferiet, kylen och frysen. För att inte tala om allt jag ska köpa på Ikea!!! Nu är det också bestämt vilken tv jag tar med mig hemifrån och jag har nu köpt en Apple TV vilket är nice. Jag har nu installerat den i Henriks lägenhet för jag vill vara säker på att jag får Apple TV+ i ett år men också för att jag kan ju inte hejda mig när det gäller nya  produkter som ni vet… Installationen gick smärtfritt och när jag la till appar så kunde jag logga in på alla tjänster utom en på typ ett klick. Varje gång jag hamnar i ett sökfält eller textfält så vaknar mobilen automatiskt så jag kan skriva in grejer utan att krångla. Det är skitbra! Jag har också hittat typ miljoner med filmer jag vill ha i min digitala hylla, så när jag känner att jag kan spendera lite pengar på film igen så ska jag köpa majoriteten via iTunes filmtjänst eller vad det kallas för nu.

En stor sten har lyfts från mina axlar…

Häromdagen så löste sig ett stort problem med i skolan vilket känns underbart. Det gick ju väldigt dåligt med grupparbetet i förra kursen och jag hade frågat om jag kunde byta grupp då jag vägrar slösa mer tid och inte lära mig något för att gruppen hindrar mig från att göra eller lära mig något. Jag fick ett blankt nej som besked och också fick jag veta att det var ”mitt fel” med att jag inte var delaktig. Jaja. Tack för den… skit samma. Det finns alltid två sidor av ett mynt. När kursen i testning som vi har just nu började, var jag mycket orolig över att fortsätta jobba med min grupp men till min förvåning så sa läraren för kursen att vi skapar våra egna grupper. Detta är för att enligt hans erfarenhet så blir det bäst om man jobbat med folk man gillar och då blev jag skitglad! Och jag håller med fullständigt! Det var som om att en hundra kilo sten jag burit på axlarna bara försvann. Det kändes underbart så nu kan jag gå vidare och fokusera på det som är viktigt och känna mig uppskattad av folk som är lika drivna som jag är. Även om jag känner mig helt lost gällande testning. Det ska ju inte vara någon programmering i den här kursen vilket suger, utan vi ska lära oss det teoretiska om test och varför det är så viktigt att genomföra. Det är bra i sig självt, men jag hade hellre velat göra det OCH göra komponent-tester, alltså unit test som det heter på engelska.

Lite prat om bloggen också, eller #intresseklubbenantecknar…

Häromdagen tog min prenumeration kallad personlig (eller nått sånt) på WordPress.com slut. Jag tänker inte förnya den eller ändra den till en annan plan. Orsaken? Ja den är simpel. Det går nämligen att ha en domän till en WordPress.com blogg med en egen domän, om man beställer en plan. Ordet plan betyder i mitt fall prenumeration, för jag har allt jag kan på engelska och där heter det plan, så ni vet. För att behålla domänen så kan man avbryta prenumerationen och den är fortfarande länkad till den valda bloggen, och kommer stanna så, under förutsättningen att man fortsätter förnya domänen. Det är skitbra, men det är trist att man måste ha en prenumeration för att få till det. Jag fick vänta typ sen i mars på att få ordning på det här då jag fick veta att det finns en billigare prenumeration som heter ”Bloggare” eller nått liknande som kostar ungefär 3$ eller ca 30 kr per månad. Nu har jag betalat ungefär 50 kr i månaden, eller 500 per år och får domänen ”på köpet”, men med bara domän blir kostnaden typ en tredjedel vilket jag uppskattar nu när jag behöver hålla i pengarna. Den är dock inte särskilt publik (prenumeration bloggare, alltså), utan man måste prata med kundtjänst på WordPress.com för att få till det. Jag behöver inte betala ett skit vilket känns bra, förutom domänpriset, för det enda jag vill ha är en egen domän att ha mina bloggar på. Jag får dock tänka på saken om jag gör nått liknande för de andra bloggarna. Ungefär 400 kr är vad jag har lagt på webbhotell när jag haft det per år utan domän, och därför tyckte jag det var ett bra pris när jag kom till WordPress.com för typ 2 år sen. Dock hade det inneburit typ 1200 kr per år om jag gjort samma sak för alla aktiva bloggar vilket är svindyrt men inget webbhotell jag har använt är bra nog för mina krav. Antingen suger dem på sjutton olika sätt, eller så är de bra men dyra. Ge mig liksom ett webbhotell som stödjer både linux och windows så jag kan ha WordPress och hemsidor i ASP.NET med cPanel eller liknande kontrollpanel för max 50 kr i månaden så är jag game! Men nått sånt ställe verkar inte finnas… Dock så är jag samtidigt så himla nöjd med WordPress.com så jag vill ju inte bara flytta tillbaka alla bloggar till self-hosted heller. Den enda bloggen jag eventuellt hade flyttat hade varit den här, men det är mycket osäkert i dagsläget. Jag är ju så jävla nöjd!

Min blogg på Engelska är typ helt jävla fucking död så jag vet inte hur jag ska kunna få upp besöksantalet där. Det räcker inte att bara skriva om intressanta saker eller uppdatera någorlunda ofta. Jag antar att jag hade behövt verkligen blogga där dagligen om något superintressant för att bloggen ska få stadigt 10 besökare och så många idéer för att blogga har jag inte. Heller inte tiden, då jag i snitt lägger kanske 2-4 timmar på ett inlägg där. Majoriteten är väldigt långa och då jag går igenom texten 70 gånger eller nått innan jag publicerar så tar det lång tid att bli klar. Att ha en egen domän till bloggen kanske hjälper med synligheten, men förmodligen är det jag själv som muppat till något för Antons blogg får stadigt besökare, fast jag uppdaterar den bloggen kanske 4 gånger per år numera.

Ja, det var väl det. Återgått tillfälligt till temat Twenty Nineteen också, men snart så kommer Twenty Twenty temat, så det ser jag fram emot. Nu ska jag leka lite mer med Apple TV och sen ska jag försöka plugga lite. Behöver bli klar med min UWP applikation så jag kan visa upp den för läraren och få godkänt i programmeringskursen.

Kategorier
Intresseklubben antecknar!

Skalet från Nudient kom till sist, men jag är inte nöjd…

Igår fick jag ”äntligen” det skalet jag hade väntat på som jag pratade om i förra inlägget. Skalet från Nudient är 0.75 mm tunt och väldigt poppis bland alla som eftersöker tunna skal. De skal jag har använt har känts relativt tunna, och när jag såg på bilder hur tunt det här skulle vara så blev jag riktigt imponerad. Dock när jag fick hem det så visade det sig att det är ungefär lika ”tjockt” som alla andra silikonskal jag använt tidigare när jag printat egna bilder etc, så det var riktigt trist. Därför kommer jag skicka tillbaka det snarast möjligt.

Ett nytt skal är på väg dock. Det andra jag skrev om i förra inlägget, från GoCustomized blev det, och jag hoppas det kommer bli riktigt bra. Det är ett hårt skal, så jag hoppas det är lätt att få på och av och att det både skyddar och ser lika snyggt ut som det gör på bilden jag delade. Om inget annat hoppas jag färgen på min text blir riktig magenta den här gången och ingen fisig babyrosa. Inte för att jag har särskilt bra idéer till personliga mobilskal, men om bara färgen blir rätt nu så hade det blivit riktigt bra. Mest är jag nu missnöjd med att de silikonskalen jag printat på inte trycker något på sidan, men det skalet jag har gjort nu är helt genomskinligt. Jag testade också att personifiera det lite mer genom att rita lite på min iPad med Apple Pencil, men det blev inte så bra slutresultat så jag sket i det. Nedan kan du se hur det kunde ha sett ut ifall det hade funkat.

Det var lite tufft att få rätt på bilden, och till sist så gav jag upp. Men vad tycks? You like? Om jag bara blir lite bättre på att rita så kanske man gör nått snyggare till nästa skal i alla fall.

Jaja, nog pratat om mobilskal. Igår när jag var på skolan så blev jag riktigt glad. Jag har lärt mig väldigt mycket nytt på väldigt kort tid. Jag är helt mindblown om jag ska vara ärlig, men det har gjort också till att jag kommer tycka programmering bara blir ännu roligare. Jag är nästan klar med min bokhandels applikation, det är typ lite småpill kvar och sen måste jag se till att jag har felhantering lite överallt också. Att bli klar med grunden har tagit ungefär 3-4 dagar, dock inte heltid och jag har lagt säkert två av de dagarna på funktioner som jag inte kommer använda. Men kul är det, förutom när Visual Studio på Mac sätter krokben för mig. Jag börjar lära mig det mer och mer i alla fall, så tillsist blir det väl bra, men usch vad det är dåligt för utveckling… Jag börjar dock vänja mig vid det, men jag gillar det verkligen inte.

Ja, det var väl vad jag hade den här gången att dela med mig utav. Vilka skal till din mobil föredrar du? Eller du kanske kör naket? Skriv en kommentar och berätta!