Nya glasögon (igen), peppad inför hösten och sen teknik-prat…

Idag hämtade jag ut mina nya glasögon från Specsavers. Att jag köpt glasögon därifrån igen beror helt på en slump. Tidigare i somras, innan jag åkte iväg till Norrland och Stockholm för att umgås med familjen så gick jag in på Specsavers för att be dem rätta till mina glasögon som började sitta alldeles för löst. Ena bågen höll på att lossna och jag kunde inte skruva ihop den själv. Jag stannade kvar i butiken en stund och av en slump så hittade jag ett par glasögon som är mer eller mindre precis vad jag har letat efter, vilket jag inte visste att Specsavers hade. De glasögonen var av märket Quiksilver, med lite grafittiliknande målning på bågarna och som är i samma storlek som mina gamla glasögon jag haft i typ 7 år (köpta på synsam eller synoptik, jag glömmer alltid var). Jag var kattvakt då och hade bråttom hem så jag hade inte någon möjlighet att varken gå på synundersökning eller beställa några nya glasögon så jag tog ett kort med numret på glasögonen och bestämde att när jag kommit hem från norrland så ska jag ordna nya glasögon.

Så blev det, och för ungefär två veckor sen så gjorde jag min synundersökning och fick veta att min styrka har ändrats litegrann. Det förvånade mig, men nu i efterhand så stämmer det säkert, eller så är det bara inbillning. Undersökningen var nämligen lite udda jämfört med tidigare. Förutom att jag bara haft mina senaste glasögon i drygt 1.5 år så kändes det knäppt att redan göra en ny undersökning men det är tydligen en rekommendation. När jag väl satt där så skedde testerna på ett nytt sätt som jag inte varit med om innan. Jag ska inte spoila hur, men det var annorlunda i alla fall och det ledde lite till att jag råkade säga fel en eller två gånger. Jag upplever nämligen inte själv att min syn har ändrats något, men med tanke på hur snabbt min hälsa har blivit dålig sen jag flyttade tillbaka till Malmö så stämmer det garanterat att synen försämrats. Det är liksom inte förvånande. I alla fall, medan jag väntade på min undersökning så satt jag och kollade ut över butiken efter mer lämpliga glasögon, ifall det nu skulle ha funnits andra glasögon som kan passa. På väldigt långt håll såg jag ett par från herravdelningen som såg så otroligt mycket mindre ut än de andra i hyllan vilket gjorde mig nyfiken. Efter undersökningen så gick jag direkt dit och letade upp dem och blev jätteglad.

De glasögonen som satt i hyllan var också mindre, men lite större än de med quiksilver märket, dock ändå mindre än mitt första par från Specsavers, vilket är huvudsaken. Dessa glasögon kostade också 1000 kr mindre än de andra jag hade tänkt beställa och de satt bättre med. Skillnaden på glasögonen är att quiksilver paret är mer tänkt till tonåringar (med lite mindre ansikten) och när jag prövade dem igen och jämförde med de andra glasögonen så satt det billigare paret absolut bättre. Det blev dem jag beställde också. Jag hade en plan att beställa två likadana par med samma behandlingar om det var möjligt. Planen där var mer för att slippa köpa glasögon på många år samt att ha ett par som backup ifall de andra skulle gå sönder så jag slipper beställa nya. I och med att det blev det billigare paret så sparade jag 3000 kr på köpet, så det gladde mig mycket. Nu hoppas jag bara att de här glasögonen kommer funka bättre. Gör dem inte det, så tänker jag aldrig köpa glasögon igen från Specsavers, för nu är jag trött på strul. Det är liksom mirakel nog att jag hittat ett par mindre glasögon hos dem med plastbågar… Nu har jag haft på mig dem i drygt 2 timmar och det känns bra, men konstigt. Det konstiga är att jag inte är särskilt snurrig i huvudet, vilket jag brukar bli även när styrkan inte ändrats något. De klämmer inte åt lika illa heller, men de sitter som berg. Huden har lite svårt att vänja sig just nu med att det är något som trycker på ett annat ställe jämfört med mitt tidigare par från Specsavers, men de är lite sportiga så de går inte ner bakom öronen utan sitter fast typ ovanför öronen istället.

Bild från sidan där man ser hur glasögonen sitter på mig runt öronen. Man ser min undercut rätt tydligt med.

Superpeppad inför hösten!

Imorgon börjar utbildningen i Malmö på Newtons Yrkeshögskola till Systemutvecklare .NET. Fy fan vad roligt det ska bli! Jag är efter förra veckans tenta mer inställd på att jag ändå går i Malmö till hösten och det känns ju som sagt bra. Det borde ni veta vid det här laget. I fredags tog jag en riktig långpromenad till skolan på 7 km och det tog, med lite vilopauser och en flaska vatten jag var tvungen att köpa ungefär en timme och 40 minuter att gå hela vägen. Jag var beredd att ge upp flera gånger på vägen, men jag bara fortsatte att gå. Det var en lätt väg att gå med så jag hittade till skolan utan problem. Efter nån dryg timme började jag dock få lite skavsår så när jag hade hittat till skolan så letade jag upp första bästa busshållsplats och sen tog jag bussen hem igen. Orsaken till varför jag tog promenaden var för att veta om det verkligen skulle ta så lång tid att gå, plus att jag vill verkligen ha en ursäkt att gå. Dock var det lite smått meningslöst, för jag räknade ut när jag hade börjat närma mig Värnhem att bara ta tåget till Östervärn och tillbaka till mig innebär en promenad på ca 5 km per dag, och totalt ungefär en timme, så bara av att ta tåget – året om så har jag min motionsrunda. Så länge som det inte är snö, ösregn eller extrema minusgrader så skag jag verkligen försöka gå den sträckan varje gång jag är i skolan, så jag hoppas jag kommer vara i skolan typ hela dagarna. Om inget annat så hoppas jag att jag kommer ha anledning nog att vara där dagligen.

Och sen lite jobbigt tekniksnack…

Det här med teknik behöver nödvändigtvis inte vara något jobbigt, och i min värld är det något ypperligt nödvändigt för att jag inte ska krevera av uttråkade känslor. Dock just nu (igen) är jag lite i en sån där ”jobbig” situation igen då jag blivit smått besatt av Apple och nu är jag typ helt inne på att köpa mig en ny iMac, fast jag absolut och verkligen inte behöver en ny dator. Särskilt inte en ny stationär sådan! Orsaken är svår att säga. Det är väl i brist på annat att göra (som det varit tidigare) som jag tänker på att spendera pengar på skit jag inte behöver, och särskilt Apple produkter. Jag har knappt använt mitt skrivbord sen jag fick min Macbook Pro för ett år sen, och jag älskar den där jävla datorn! Den är snabb, snygg, tyst och gör vad den ska i underbara MacOS. Det enda är ju tangentbordet som har börjat störa mig som fan. Det går liksom inte att lita på, men tydligen är det inte något fel på den. Efter att jag försökte rengöra den själv i Norrland så har ju tangentbordet strulat, särskilt E tangenten igen, men efter mitt besök till Apple Store så sa dem att tangentbordet är helt ok. Det varade i några dagar, sen började E tangenten igen att trycka dubbelt. Visst, tar jag lite tryckluftspray så brukar det hjälpa i kanske en vecka, men jag tycker det låte lite dumt (och jobbigt för min konstiga hjärna) att rengöra den så ofta pga det problemet.

Därför tänkte jag vara lite smart, så det jag gjorde var att jag köpte mig en simpel ”dongle” med HDMI uttag så jag kan använda laptopen med en extern skärm, så nu sitter jag vid mitt skrivbord igen. Jag har kopplat tangentbordet och min Magic Mouse till laptopen med och det fungerar riktigt bra. Enda problemet jag har dock är att ibland så börjar mina fingrar rycka när jag använder musen. Vilket är så himla jävla typiskt för mig när jag vill göra något bra för att lösa mina konstiga vardagsproblem. Sträcker jag ut fingrarna så brukar det bli bättre, men som vanligt går mina tankar direkt på hur mycket jag ångrar att jag köpte en sån mus när jag egentligen skulle ha köpt en Magic Trackpad 2 istället. Enda anledningen till varför jag inte köpte en trackpad istället var för att jag just den dagen hade så svettiga fingrar att det var jättesvårt att testa det i butiken, men nu i efterhand ångrar jag det köpet. Alltid när jag besökt Apple butiken på Emporia så är jag så galet svettig om fingrarna så det brukar oftast bli lite smått kaos när jag väl är där och leker med deras produkter. Det är lite p.g.a. musen som jag heller inte suttit vid mitt skrivbord så mycket, för jag använder liksom laptopen konstant och har vant mig vid Apple’s Trackpad som är helt fantastisk och när jag använder musen så är den bara überkänslig och gör inte alltid som jag vill. Dock så har det gått bättre sen jag köpte den här dongle grejen, men jag är ändå sugen på att köpa en trackpad ändå, och en iMac så klart. Och när den här pissiga smarta klockan jag har på armen går sönder så blir det ju självklart en Apple Watch… Usch, vad jag hatar det… Jag har inget behov av en iMac! Inte så länge den här laptopen funkar så utmärkt bra och nu när jag kan använda en extern skärm och tekniskt sett ha två skärmar så är ju det bara bra, så varför duger inte det? Ja, i brist på annat är det bara så, för min hjärna vet inte hur man hanterar tankeverkstaden. Det lär släppa när skolan och nya utbildningen sätter fart rejält snart. Åtminstone hoppas jag på det. Annars vet jag inte vad jag gör.

Och nej. Jag tänker inte köpa mig en iMac i dagsläget. Återkom om nått år eller nått, eller två eller tre. Då kanske jag är i behov av en. Just nu, idag och fram tills att jag fått mitt första heltidsjobb och förmodligen längre fram än så har jag inget behov av en iMac. Men det kliar alltid i fingrarna har jag märkt. Har man en Apple produkt är det väldigt lätt så att man vill ha fler…

Barnsliga vanor är underbart roliga att ha som 37 åring!

Och med barnsliga vanor syftar jag mest på att även om jag blivit äldre, så har jag inte slutat göra vissa saker som jag gjorde ofta när jag var barn. Främst är det tv serier och filmer som jag fortfarande tittar på, men det är också längtan att julen ska kännas som förr och vissa traditioner saknar jag som tyvärr inte sker längre av diverse anledningar.

Några exempel är att man har ett ledigt sportlov och åker till Norrland, inte för att jag vill åka skidor eller vara ute i snön, men att träffa släktingar och åka bil samt äta de saker som är relaterade med det saknar jag, även om jag numera är vegetarian. Jag skulle dock aldrig igen medvetet äta kött (eller mer likdelar såsom jag känner nu), men det är en tradition som jag älskade när jag var yngre och som jag saknar principen av.

Bilresorna till fjällen innehöll nämligen korvmackor med Delins korv och varm choklad när det var fika dags och på vägen hem åt vi alltid en varsin apelsin som mamma spenderade säkert en timme med att skala. En annan grej är att fira midsommar på Sjöängen, som är ett område med badstrand några kilometer ifrån där vi bodde när vi växte upp. Då åt vi kycklingklubbor med potatissallad och jordgubbar till efterrätt. Dock idag ska vi fokusera på skärmstirrande. Det andra har jag skrivit om en del redan. Mina tankar kring julen, kan ni läsa här bland annat.

Det finns ett gäng tv serier och filmer som jag typ har som rutin att titta på och det är filmer och serier som jag i princip ser om en gång per år – minst. När det gäller svenska filmer är det mina favoriter från Astrid Lindgren men också sällskapsresan-filmerna. Det finns några andra få favoriter, men de ser jag otroligt sällan. De jag syftar på där är Sunes sommar, Yrrol, Eva & Adam, Fucking Åmål och kanske några fler jag inte kommer på. Om någon också har ”Det blir aldrig som man tänkt sig” hemma som bara ligger och skräpar, fast i god kvalité så hör av er. Jag vill ha den filmen i min hylla! Om den nu inte på ett mirakulöst sätt finns att se online på en laglig streaming tjänst, men det tvivlar jag på.

Jag har alla mina favoriter av Astrid Lindren, förutom Mio min Mio här hemma i hyllan på Blu-ray eller DVD. Emil i Lönneberga och Pippi Långstrump (tv serien) har jag som dvd box. Resten är på Blu-ray. Mio min Mio verkar vara jättesvårt att få tag på, och den finns heller inte på Blu-ray vilket är oerhört tråkigt. De enda filmerna jag inte har är Lotta serien, Mästerdetektiven Kalle Blomkvist(MKB), Peter och Petra(P&P), Nils Karlsson Pyssling(NKP) och kanske nån mer jag glömt nämna. Sen har jag resten.

Även om jag inte är alls glad i Karlsson på Taket, så har jag ändå den. Tror den är bra att titta på för att få sig en påminnelse vilka människor som är bra att ha i sina liv och vilka man bör avsluta vänskapen med ibland. Karlsson är verkligen hemsk! Lotta på Bråkmakaregatan är jag dock mindre intresserad av att se. Jag tittade på Peter och Petra samt Nils Karlsson Pyssling för en massa år sen igen, men P&P är jättedålig, och NKP behöver jag inte ha i min hylla, men jag kan inte riktigt förklara varför. MKB har jag bara sett en gång, men blev inte särskilt imponerad, iaf av de nya versionerna av dem. Jag vill se de gamla som kom på 40-talet är när det nu var de visades. Jag gillar gamla filmer, även om de är svartvita. För att snabbt nämna några favoriter där så måste jag nämna Little Lord Fauntleroy(1936) och Bedknobs & Broomsticks(1971), Willy Wonka(bägge filmerna), Dr Doolittle och självklart Mary Poppins. Dessa är också filmer jag ser om ungefär en gång per år ifall jag kan få tag på dem.

Nyligen valde jag att se om Pippi serien på SVTPlay, bara för att det är mest lättillgängligt så samt att det är i HD kvalité där. Min DVD box med Pippi har extremt dålig bildkvalité, så det är lite störigt. Igår såg jag om Pippi på de sju haven och idag såg jag Pippi på rymmen till frukost. Vad jag ser om härnäst får vi se, men förmodligen blir det Vi på Saltkråkan följt av alla 4 filmerna eller så blir det Emil i Lönneberga. Har inte bestämt mig än. I alla fall när det gäller Astrid Lindgrens filmer.

Tog en bild på introt av Pippi på de sju haven igår och postade på instagram. Det här är dock originalbilden.

När det gäller engelsktalande filmer och serier så är Narnia den jag måste nämna först, tv serien från 80-talet. Den är så grymt bra gjord för att dels vara gjord på 80-talet med alla effekterna, men de följer böckerna praktiskt taget till punkt och pricka. Det är dock oerhört tråkigt att inte alla böcker blev filmatiserade på 80 talet, med tanke på hur bra de följer böckerna. Jag hade så gärna velat se Min morbror trollkarlen i den serien, för den boken är den bästa. För övrigt är det bara Narnia serien som jag läst alla böcker i och faktiskt upplevt magi när jag läst, särskilt första boken som aldrig filmatiserats. Sista boken läste jag kanske för nått år sen på ljudbok, men slutet var otroligt konstigt så med den är jag glad att den inte filmatiserats. Hade den gjort det tror jag nog inte jag hade älskat Narnia så mycket som jag fortfarande gör i vuxen ålder, för jag har aldrig (som med typ allt annat i mitt liv) tolkat Narnia som något religiöst, som ett land efter döden etc eller att Aslan faktiskt är Gud. Sorry om jag spoilade där, men de flesta av er läser ju inte de böckerna längre. I alla fall så har jag tänkt på Narnia som ett magiskt land där allt kan förändras och där man kan få nya perspektiv på sitt liv. Religion har alltså inget med det att göra. Nä, det är ju mer fantastiskt med talande djur, magi, äventyr med mera. Jag tror inte ens barnen i böckerna tänker på den religiösa aspekten heller, utan de tycker bara det är häftigt att vara på äventyr i ett magiskt land. De nya versionerna av Narnia hatar jag för att de följer inte böckerna, och lägger till massa annan skit bara för att det ska bli en bra film. De är otroligt välgjorda dock, men storymässigt som Narnia-nörd så är det total katastrof. Inte ens där lyckades de filmatisera alla böcker heller såsom det var tänkt från början…😢

Om vi fortsätter så finns det ett flertal engelsktalande filmer som jag ser minst en gång per år och en av dem är Turner & Hooch med Tom Hanks. Egentligen är The ‘Burbs också med där, men den är lite svårare att få tag på så den ser jag kanske en gång var tredje år. Jag lyckades dock se den tidigare i år när jag hade några provveckor med CMore, för jag hittade massa favoriter där, men annars är utbudet stendött. Den är inte lika bra som T&H, men jag ser den bara för att det är en Grand Danois med i den.

Den andra filmen jag tänkte nämna är Coming To America med Eddie Murphy. Jag vet inte varför just den filmen är en sån jag ser om flera gånger, men den ingår där i alla fall. Minst en gång per år ser jag alltså den, men jag tror nu att det gått mer än ett år sen jag såg den sist. T&H såg jag när jag var uppe i Norrland under sommaren i år. Har köpt den via iTunes, så nu har jag den i mitt bibliotek. Jag passade på eftersom det finns en Apple TV i familjens ägo, men vill jag se den igen i fortsättningen så får jag se den på datorn eller så, för vi har ingen Apple TV här hemma, men nästa TV (när nu den införskaffas, liksom) bör innehålla stöd för AirPlay 2 så jag kan se grejer på en stor skärm i en bekväm tv soffa framöver. Biblioteket i iTunes har än så länge varit bra, men får se om jag köper mer filmer därigenom sen. Det lär bli svårt om jag inte är desperat förstås med vissa filmer och jag inte har en större skärm att titta på.

Övriga filmer som jag gillar att se är typiska klassiker, oftast med Hugh Grant, såsom About a Boy, Notting Hill, 4 weddings & a funeral. Där ingår också Bridget Jones filmerna, men även Pretty Woman också. Det finns många bra klassiker och de här sista ser jag generellt på ett udda schema, så det är inte säkert att det blir en gång per år, men ofta nog för att man ska tycka att man sett varje film säkert 50 gånger i sitt liv och ännu inte tröttnat.

Jag älskar också de flesta Disney filmer, animerat som tecknat men där är det också mer udda med vilka filmer jag ser och hur ofta. Jag älskar att se om dem dock! Shrek är en stor favorit, bara för att nämna någon. Alla fyra filmer finns på Netflix så de brukar jag se om ungefär en gång per år också. Jag älskar också många filmer av Mel Brooks såsom Spaceballs och Robin Hood – men in tights.

Sen finns det några onämnda filmer också som jag har en tendens att se om. Oftast är de också barnfilmer, men främsta anledningen till varför jag väljer att se om dem är för att det är en Grand Danois i den eller att den handlar om hundar på något sätt. Dessa filmer är ofta väldigt ”dåligt” gjorda men värda att se för en person som mig som generellt älskar barnfilmer och det är värt att se dem för mig när jag är rastlös etc.

Främsta anledningen till varför jag gör det här är bara för att det är utmärkt sett för mig att koppla av och/eller varva ner och jag inte kommer på något annat att göra. Utbudet med nya saker att se på Netflix och YouTube är rätt dött numera så det gör det svårt att hitta grejer att se på. Istället för att bläddra i en halv evighet efter något att se på så väljer jag hellre att bara se om en film jag sett många gånger innan.

Har du några favoriter som du ser om, fast du inte är ett officiellt barn längre? Skriv en kommentar och berätta!

Hemma igen från två veckor i Norrland och Stockholm med familjen!

Jag har varit bortrest i två veckor, en vecka i Norrland och en vecka i Stockholm. Idag kom jag hem, men jag har bloggat lite om vad jag har gjort. De inläggen kommer publiceras ett per dag kl 12 till min FB sida och till Twitter, så håll utkik där.

Som vanligt har jag träffat lite vänner, umgåtts med familjen och ätit gott. Henrik kom och höll mig sällskap de sista två dagarna också och tågresan hem gick smärtfritt. Maja skriker sig som vanligt hes nu när vi kommit hem och vi har beställt pizza till middag. Sista pizzan på ett bra tag, för nu ska vi ta tag i vår hälsa här hemma så det känns skönt.

På tågresan hem höll jag på och fortsätta med att lära mig asp.net och kom som vanligt ingenstans. Jag förstår inte hur svårt det ska vara att visa upp data man har lagt i en lista, eller fylla på en lista över huvudtaget. Det ska liksom gå på automatik, men icke. Något fel är det. Nåja. Jag testade att försöka göra en simplifierad version av den i JavaFX, men kom ingenstans där heller. Så tröttsamt, men samtidigt så otroligt roligt. Jag bara hoppas jag till sist kommer lära mig det här. Att det var svårt i JavaFX beror ju bara på att jag inte hållit på med det på typ 2 månader nu så det är lätt att man glömmer bort exakt hur man ska göra något.

Om någon av mina läsare förresten kan asp.net core (2.2) MVC med razor views och vet precis hur man gör för att dels fylla på en lista genom de fälten man skapat genom scaffolding (CRUD) och sina modell klasser (typ author.cs) för att visa upp författarens böcker på författarens sida, så hör av er – för jag får det inte att fungera! Böckerna har liksom författare, men författaren har inga böcker. Så långt har jag kommit just nu. De är dock connectade i databasen med FK och alla tutorials jag har följt har hjälpt mig få den länken i alla fall, men på något vänster går det alltså inte att visa upp författarens böcker. En foreach funkar inte heller så jag har ingen aning om vad jag ska göra för att komma vidare.

Jaja, nu väntar jag på middagen, som ska komma inom en timme. Sen blir det film, ta igen alla YouTube klipp man missat och ta det lugnt. Eller så fortsätter jag lite senare ikväll med mina appar som inte fungerar…

En död blogg, rethosta och mer irritation kring matematiken…

Ja, det här inlägget ska handla om tre saker, och jag tror vi börjar med matematiken. Jag har nu hållit på med det i typ 3 veckor. Hur långt har jag kommit? Ja, det tar mig ungefär minst en timme att räkna 4, 5 tal så det går ju jättefort det här. Eller inte alls. Det går tamejfan i snigelfart deluxe. Det hjälpte ju inte att jag blev jättesjuk mitt i alltihop, men trots förkylningen från helvetet (som sitter kvar typ 10 dagar senare) så orkade jag ändå räkna lite matte i förra veckan vilket jag känner mig väldigt stolt över. Men jag hatar faktumet att det går så långsamt!

För att få bukt med det hela så åkte jag till skolan igår för att sitta lite i räknestugan. I vanlig tanke så hade jag lite svårt att tänka realistiskt och räknade med att polletten skulle släppa rejält eller nått och att jag skulle sitta där lycklig och räkna i typ 3-4 timmar och komma riktigt långt fram och få hjälp när jag behöver. Det blev istället ungefär precis tvärtom. Det tog mig 1½ timme att räkna 6 tal (a, b, c och d tal) och jag fastnade på varenda en. När läraren hjälpte mig så skrev han ner svaren på ett annat papper för att visa och han räknade så fort att jag inte hann med. Jag förstod verkligen ingenting av vad han sa, för det gick för fort. Med min tröga hjärna och med tanke på hur saker och ting har förändrats så var det en jävla mardröm att sitta där. Det kändes inte så bra heller när läraren fick det att låta som om att matte ska vara skitkul, enkelt och lätt skötas i högt tempo. När jag sitter där med mina sjukdomar, fibrodimma och dåliga rutiner så går inte den matematiken ihop för mig alls. Läraren frågade mig varför jag läste matematik 2a för och då berättade jag att det är för att jag vill bli någon typ av programmerare och jag kommer inte in på de program jag vill söka utan det. Han förklarade att då måste jag ju kunna det här, och det fattar väl jag också – annars hade jag väl inte läst jävla matematik, liksom?! Problemet är ju att jag inte är van att studera – alls och särskilt inte såsom man måste göra när det gäller matematik.

Jag har inte pluggat på det här viset sen jag gick på komvux för över 10 år sen. Under de åren, även om jag inte då hade diagnos på min fibromyalgi ännu så mådde jag allmänt bättre och hade inte problem med minnet som jag har idag. Däremot har jag alltid varit en dålig student, som hatar läxor och skola i övrigt är ju något jag skyr som pesten. Nu i efterhand kommer ju min attityd och biter mig i röven, men jag förtjänar väl det för jag kan inte rå för att jag är den jag är och att jag har svårt för tråkiga saker. Jag är liksom inte unik där. Däremot så ger jag inte upp utan jag tänker ge mig fan på att klara det här. Jag behöver bara hitta knepet som gör att polletten trillar ner och jag fattar typ allting och det fastnar i huvudet också.

Där är jag superglad att jag har Henrik. Han har hittills lärt mig allt jag kan och han är den absolut bästa läraren jag har eller kan få. Han förklarar saker i den takt som gör att jag förstår till sist och det går i den hastighet som funkar för mig. Däremot önskar jag ju självklart att polletten ska trilla ner snart och att räkna 100 tal på några dagar inte ska vara ett problem sen, men med varje grej så är det nått nytt som ska läggas till och det är så irriterande.

Det var nog det som störde mig mest. Just nu håller jag nämligen på med algebraiska uttryck. Grundprincipen på hur man förenklar det lärde jag mig på en dag. Sen gjorde jag väl misstaget att jag hoppade över en massa räkneuppgifter och när jag sen då skulle räkna såsom jag hade lärt mig så fattade jag ju absolut ingenting plus att allt jag räknade ut blev helt fel. Det störde mig som fan! Särskilt när läraren sitter bredvid en och får allt att vara superlätt och att det gick i hyperfart också gjorde inte saken lättare. Jag blev så stressad av att sitta där och jag räknade ju inte särskilt mycket fortare heller. Nä, jag tar chansen istället och försöker räkna själv istället och tar Henrik till hjälp när jag behöver.

Jag vet att jag kan lära mig det här. Så svårt ska det inte vara!

Ok, nästa grej då.

Bloggen är död. Och det är mitt fel.

Ok, nu menar jag inte att jag ska sluta blogga, utan nej. Problemet uppstår när jag inte precis skrivit ett färskt inlägg. Emellan mina inlägg, under de dagar då jag inte skrivit något så får jag typ inga besökare. Från 20+ besökare per dag oavsett inlägg minst till max 2 eller nått. Helt jävla galet! Ok, jag ska inte obsessa över det här men det känns så absurt! Det jag gläds åt är att Google sökningarna äntligen är av lite bättre natur och mer av de senare sakerna jag skriver om för tillfället istället för att bara handla om nässpray och tandställning, men sökningarna är få och besökarna är ännu färre. Och det är mitt fel. Misstaget jag gjorde för att det här skulle hända var främst att jag valde innan att smälla ihop mina aktiva bloggar till en enda och skicka alla gamla länkar hit. Google, trots mina ändringar verkar inte ha förstått att jag har delat på dem ännu så det är jävligt trist. Även de andra bloggarna är också helt döda när jag inte skriver inlägg. Inte ett enda jävla besök på en hel vecka till min engelska blogg! Det gör mig nästan lite ledsen. Det positiva dock på sistone, vilket är en del till min ”överreaktion” till alla få besökare beror på att den bloggen har fått flera fysiska följare och fler kommentarer och gillanden på sistone. Det är jättekul! Det har lett till att jag har trott att Google sökningar ska börja rasa in och att den bloggen ska få fler besökare, men sist jag kollade så hade jag inte fått ett enda jävla besök på över en vecka! Jag blev skitledsen över det, men å andra sidan så vägrar jag bli besatt över besökare igen. Jag orkar inte med att tänka på det, så det får vara som det är.

Jag får förmodligen bara vänta ut det hela, låtsas som om ingenting har hänt och fortsätta skriva när jag väl känner för det. Till sist kommer besökarna tillbaka och har jag tur blir alla mina bloggar inom kort mer populära, men huvudsaken är att jag fortsätter skriva för min egna terapis skull.

Besökare och alla eventuella kommentarer är ju bara en trevlig bonus.

Mer om förkylningen från helvetet.

Sen är jag som sagt fortfarande ”sjuk” i förkylningen från helvetet. Egentligen är väl inte själva förkylningen problemet, utan jävla hostan jag har fortfarande. Jag hade sån feber med frossa och svettattacker att det gått åt handdukar och extra kläder som fan + att alla sängkläder behövdes tvättas för att man svettats så mycket. Jag har också hostat så mycket att jag har träningsvärk i magmusklerna. Det har varit vidrigt och hemskt på alla sätt och vis. Både jag och Henrik blev ju som sagt sjuka, men nu är man ju frisk nog till att återgå till det normala igen. Och vad är det normala? Jo en abnorm trötthet, fibrodimma och total orkeslöshet. Lägg till lite rethosta på det och en rinnande näsa så kan du ju säkert räkna ut hur jävla irriterad jag är över att jag blev sjuk. Vanligtvis när jag blir sjuk är jag ju dålig i max 3 dagar, men nu är vi typ inne på 10, 11 dagen eller nått sånt och jag lär ju gå med hosta i ett bra tag till och säkert en rinnande näsa också som inte har 100% luktsinne. Allt suger just nu och jag vill bara att den här vårterminen ska vara över, med minst ett godkänt betyg i matematik och förhoppningsvis lite bättre välmående och högre energinivå.

Jag är så jävla trött på att vara trött! Och sjuk!

Urtekram, Allra käraste syster och annat smått och gott…

Senaste veckan har det hänt lite grejer i livet som kan klassas både som positiva och negativa. Jag har börjat plugga matte och i Måndags skrev jag in mig på skolan och satt på informationsmöte med ett hundratal andra komvuxelever i Malmö. Det var trevligt, men det mesta visste jag redan. Igår började jag plugga på allvar och det gick bra. Det som förvånade mig mest är att jag har kunnat skriva i kollegieblocket och räknat ut uppgifter utan att få ont i händerna. Det är väldigt kul och häftigt och jag undrar vad det beror på. Jag som liksom brukar få ont i handen, timmar efteråt när jag har skrivit ner mitt mobilnummer i ett pappersformulär! Det är i alla fall skönt att jag kan skriva, för det har annars varit ett stort orosmoment.

Sakta men säkert ska allt bli ekologiskt, veganskt och inte djurtestat…

Jag gjorde en beställning på CDON häromdagen och beställde ett flertal filmer, men även två produkter från Urtekram. Tanken är att jag vill sakta men säkert se till att även mina hudvårdsprodukter och allt sånt inte är såna som förpestar miljön, förstör hud och hår samt innehåller djurprodukter. Det är också bra om de inte är djurtestade. Urtekram har ju massvis av såna produkter som heller inte direkt kostar skjortan. På senare tid så har inköpt en handtvål (Aloe Vera), en deodorant (Lime), och en handkräm som är parfymfri. Handkrämen är också tänkt (om det går, vilket det borde) att ersätta typ lotion i allmänhet, då jag vill ha en bättre kräm att ha i ansiktet när jag känner mig torr och ibland för händerna. Än så länge är jag väldigt nöjd med produkterna. Tids nog lär vi också köpa in schampo och balsam därifrån med. Min plan är också att ersätta alla hushållets handtvålar med antingen någon från Urtekram eller någon annan vegansk tvål men också diskmedel, tvättmedel och sköljmedel hoppas jag hitta veganska och miljövänliga alternativ. Även tandkrämen hade jag tänkt skulle bytas ut mot något bättre för miljön och för mina tänder. Självklart dock tänker jag fortsätta med flour! Allt annat vore korkat! När jag städar så har jag länge, under många år, bara använt mig utav Grumme såpa för att städa toaletter, handfat och liknande.

Om någon är intresserad av att få våra gamla produkter som är sprängfyllda av kemikalier och annan skit så hör av er. Jag planerar också att rensa mitt skåp på hygienartiklar och vill gärna göra mig av med deodoranter och annat som inte är bättre på alla sätt.

När jag har tvättat händerna med Urtekrams handtvål så har jag direkt märkt skillnad att jag blir inte lika torr efteråt som jag blir med andra tvålar. Det är förmodligen för att den är alkoholfri, skulle jag tro. Jag gillar den i alla fall och jag längtar tills alla produkter är ersatta med en bättre sort! För miljön, hälsan och för djuren.

Alla Astrid Lindgrens kortfilmer i DVD box?! 😀 😮

Äntligen går det att köpa alla de klassiska kortfilmer man sett tusen gånger som barn i en DVD box. De finns tydligen även på CMORE fick jag veta. Det är några av dem som jag sett kanske bara någon gång, dessa är: Gull-pian, Hoppa högst och Pelle flyttar till Konfusenbo. De andra kortfilmerna; Kajsa Kavat, Allra käraste syster, Inga rövare finns i skogen, Godnatt, herr luffare och Något djur till lame-kal har jag sett hur många gånger som helst, men det var åratal sen sist. Igår fick jag hem boxen. Jag hade även beställt Karlsson på taket på Blu-ray och i en separat beställning har jag köpt Du är inte klok, Madicken. En trevlig liten samling att ha. Jag älskar Astrid Lindgren och sakta men säkert har jag utökat mitt bibliotek av mina favoriter. Egentligen är jag inte superglad i Karlsson på taket, men jag vill ha den ändå. 59 kr och på Blu-ray, liksom? Då kan man ju lika gärna köpa, eller hur? Tids nog kanske jag också beställer Bröderna Lejonhjärta med, men jag får se när jag gör det.

Vart tog alla besökare vägen?

Till sist måste jag uppdatera er lite om hur det står till med bloggen. På sistone är den enligt Google helt död, för 99% av alla besökare är borta. Jag tror jag har fått kanske 7 besökare senaste veckan, när jag vanligtvis får minst 20 per dag! Orsaken är ju säkert något jag har gjort i och med domänbytet och jag hoppas att allt återställs snart. Jag märkte skillnad väldigt fort i alla fall efter bytet skedde, så det känns lite snopet. I övrigt har jag också valt att uppdatera hela bloggens länkar på ett snabbt sätt, vilket jag gjorde igår. En stor miss som hände var dock att jag inte fick tillbaka bilderna till bloggen. Efter mycket om och men så lyckades jag, men det är ett äventyr jag helst hade velat undvika. Jag är som sagt galet trött på strul och jag vill bara blogga när jag känner för det. Inte hålla på med något annat, men min tröga hjärna måste ju ha lite utmaningar och att hålla på med onödiga saker med mina bloggar är då alltid alternativ nr. 1 av någon skum anledning. För att hjälpa till i alla fall med det stora problemet med besökare så valde jag också till sist att spendera en extra hundralapp på att ha min gamla domän kvar här på bloggen, dock inaktiv men den pekar officiellt vidare hit till den rätta domänen och jag hoppas det leder till att google sökningarna och besökare i allmänt återgår till det normala igen. Oavsett vilket tänker jag bara fortsätta blogga när jag behöver det. Som jag nämnt innan så är ju över 90% av alla googlingar som hamnar här relaterade till mitt inlägg om en bättre nässpray liksom… Kanske det blir lite annat nu?

Man kan ju hoppas!

 

Normaltid är det enda rätta, och andra skitsaker…

Jag läste igår på omni.se att regeringen öppnar för att slopa tidsomställningen. Detta tycker jag är bra, så länge det är sommartiden som slopas. Varför? Jo, för att det är det mest logiska alternativet. Vintertid är ju nämligen vår normaltid. När det är sommartid så har vi flyttat fram klockan en hel timme, egentligen helt i onödan så att ha det på heltid är ju jävligt korkat, även om det i sig innebär att det kanske blir lite ljusare men det är för mig totalt ologiskt.

Något mer än det verkar jag inte ha att säga idag om det. Så då går vi vidare till annat privat prat.

Mer tankar kring högskoleprov och vårens studier.

När jag gick ut med att jag kommit in på matematik 2a som börjar på måndag och att jag dessutom senare ska skriva högskoleprovet så tyckte folk allmänt att jag är konstig som har så låga förhoppningar kring betyg och hur bra jag ska klara mig. Jag kan säga direkt att jag gör det av en anledning. Jag vill för en gångs skull i mitt liv vara realistisk, då jag har tidigare haft en tendens att förvänta mig typ guld och gröna skogar utan att ha direkt ”kämpat för det” och dessutom i samma veva då inte fått jättebra resultat. Jag har alltså förväntat mig höga betyg och bra beröm och istället presterat så jag knappt har klarat mig och fått kritik från lärare istället. Det är som sagt oerhört få gånger i mitt liv jag har kunnat klassa mig som duktig när det gäller studier. Enda gångerna det har hänt är något varit skitkul att utföra, vilket majoriteten av studierna jag har utfört inte har varit.

Jag är lite trött på det, och efter år av att inte ha studerat, varit typ skitnära att bränna ut mig (under 2017), tagit beslut om att omskola mig, vänta flera år till med Grand Danois 😥 och faktisk läsa både matematik och skriva högskoleprovet så vågar jag inte ha höga förhoppningar. Klarar jag godkänt och inte är i botten av de som skriver högskoleprovet så är det jättebra för min del idag. Sen innebär inte det att jag per automatik tänker (i dagsläget) bara prestera så jag precis kan få ett godkänt, utan jag tänker göra mitt bästa för att faktiskt lära mig matematiken. Förstå vad jag lär mig så jag vet hur jag kan applicera det på annat sen. I alla fall så långt jag orkar med tanke på hur min hälsa är idag. Klarar jag mig undan från bottenhögen gällande högskoleprovet så är det bra, men jag har lika stora möjligheter att typ få 1.5 också så det kan liksom gå precis hur det vill. Det handlar inte om att prestera lågt, utan att vara realistisk och försiktig och göra allt jag kan för att faktiskt förstå vad jag lär mig. Så nu vet ni det.

Kattskit och allmän oro över Majas hälsa

Majas nya robotlåda funkar i alla fall väldigt bra. Maja går på den flera gånger om dagen, och sju minuter senare så rensar den bort all skit och kiss som hamnat i lådan. Idag har vi haft lådan en vecka och vi får se när den tycker att det är dags för tömning. Har man tur kanske det räcker med att tömma den var 10:e dag eller så, men tillverkaren har själva sagt att ungefär en gång i veckan per katt är rimligt så vi får se när den säger till.  Maja har dock fått för sig att hon ändå ska gå på gamla lådan, men när jag får tummen ut ur röven så ska vi kasta den. Snart ska Majas tänder fixas också, då hon ska till veterinären för att ta bort tandsten. Jag hoppas att det varken blir för dyrt eller att ett antal tänder måste dras ut. Hon ska också ta ett blodprov den dagen för att kolla hennes värden. Veterinären rekommenderade det eftersom Maja nu är över 10 år gammal.

Det märks dock på Maja nu att något inte riktigt stämmer. Hon är dock lika rörlig och är sig själv så det är inte där problemen sitter. Nej, de sitter i hennes mun och på hennes haka. Hon har typ helt tappat intresset för att äta godis, vilket i sig kan bero på att hon älskar torrfodret för mycket, för det äter hon riktigt bra av men jag tror vi börjar märka att hon har ont i munnen, men snart är ju det åtgärdat så jag hoppas hon återfår sin godisaptit efter det.

Hon har också fortfarande problem med svarta prickar på hakan och hon får finnar som verkar göra ont. Vad det beror på är jättesvårt, men vi har gjort allt vi kan för att eliminera fisk ur hennes diet. Det enda som är kvar är lite fiskolja som finns i hennes nya foder. De som säger att katter är allergiska mot fisk, säger också att de sällan reagerar på laxolja, för det är utan proteinet från fisken som är problemet eller nått sånt men jag vet inte. Vi byter skålar varje gång vi fyller på nytt foder och nu har vi börjat torka hennes haka med lite blött papper, och i morse tvättade vi rent med tvål och vatten. Vi får testa det också för att hjälpa torka ut prickarna och finnarna hon får. Jag vill ju att min lilla bebis ska må bra, så vi får göra vad vi kan för att få henne att må bra igen. Jag hoppas jag oroar mig över henne i onödan i alla fall och att alla hennes problem snart är över.

I övrigt så passar jag väl på att njuta av min lilla lediga tid jag har fram tills matematiken börjar nästa vecka, för då får jag lägga ett par timmar om dagen för att lära mig det, men jag hoppas det kommer gå bra och kännas roligt istället för allmänt ångestframkallande…

Vad gör du idag?

 

Mina tankar kring senaste veckans äventyr med kattlåda och domäner…

Jag verkar gilla att skriva långa bloggtitlar för tillfället, men jaja – vad ska man göra, liksom? Idéerna har sinat i mitt huvud senaste tiden och allt har handlat om tråkigt skit som bara jag bryr mig om, vilket är som vanligt domäner och annat bajs (bokstavligt talat i det här inlägget). Jag har dock efter veckans äventyr insett hur jävla trött jag är på det här och hur mycket jag bara vill lägga allt onödigt bakom mig på riktigt för en gångs skull.

Majas nya kattlåda – Automatisk och gigantisk

Innan jag går in på äventyren med mina domänbyten jag hållit på med senaste tiden så vill jag börja med att prata om något roligare, nämligen kattskit. Som jag skrev för ett bra tag sen så ville jag ha en ny kattlåda till Maja och vi beställde till sist en så kallad Litter Robot. Den var skitdyr. Kostade nästan 7000 kronor med frakt men vi fick hem den snabbt. Den kräver nästan en kvadrat i yta, för vi köpte till en trappa för att hjälpa Maja komma in i den, men även för att hjälpa till att samla upp kattsanden som kan hamna utanför. Maja är nämligen expert på att dra med sig kattsand utanför lådan, vare sig det är vanlig kattsand eller pellets från PeeWee lådan, och kattlådans entré sitter väldigt högt upp.

Först ställde vi den inne i vårt TV rum, men idag flyttade vi den in i köket istället. Det tog ungefär ett dygn innan Maja började använda den. Första gången hon gick och kissade i den så blev jag förvånad. Jag satt och kollade på YouTube i rummet och Maja kom bestämt in, gick rakt in till kattlådan, nosade en hel del och efter kanske en minut eller nått så gick hon in, kissade och sen gick hon ut. Jag började filma när hon klev upp till entrén. Efteråt fick hon massvis med beröm och hon tittade på mig som om att jag kom från en annan planet. ”Jag har ju bara kissat, Mamma?! Varför behöver du bli så glad över det?!”.

Rätt kul blick jag fick. Nu har hon använt den säkert 5 gånger om inte mer, för hon har kissat mer än vanligt tror jag senaste dagarna. Vanligtvis går hon på lådan tre gånger på en dag, två för att kissa och en för att göra nummer två. Det är i alla fall jävligt trevligt att slippa bry sig om lådan. Maja kommer alltid ha en ren låda att gå på och vi kommer bara behöva tömma underdelen kanske en gång i veckan. Vi har köpt miljövänlig kattsand dessutom, men vi kommer inte spola ner detta i toalettstolen som vi gjorde med PeeWee pellets, men det känns bättre för sinnet att veta att sanden gör lite mer nytta än annan betonitlera. Sanden vi har köpt är den som fått absolut bäst betyg, World’s best Cat Litter. Den är jättedyr, men med tanke på att det bara är det som är använt som kastas så blir det nog drygt i längden. Vi köpte en tre kilos påse först för att prova, men snart ska vi beställa en större säck.

Kanske var det lite sent att köpa allt detta efter att Maja snart fyller 11 i april, men det skiter vi i. Det är hon värd och vi (men mest jag) är grymt trötta på lukten av kattskit och piss på toaletten, pellets som ligger överallt och rensa lådor. Nä, även om detta var en dyr lösning så är det värt det i längden. Även om det inte blir fler katter efter Maja (för det har vi redan kommit överens om, även om jag mycket gärna vill fortsätta ha katt efter Maja), så tycker jag det här systemet är värt det. Vi köpte också ny kattmat till henne, Applaws Cat Adult Chicken Senior till henne och hon älskar det fodret så mycket att hon typ tappat intresse för all annan mat vi ger henne så det är ju lite positivt. Det är utan fisk (undantag laxolja), för veterinären misstänkte att hon är allergisk mot fisk. Maja har skrivit mer om detta i sitt senaste inlägg.

Om allt är ok med Maja så kommer hon förmodligen lätt leva minst 5 år till, kanske förhoppningsvis 10 år till. Katter har ju stora tendenser att bli typ 18 år, liksom… Hon har i större delen av sitt liv fått riktigt bra foder och varit superfrisk vad vi vet. Dock har hon tandsten som ska åtgärdas om ett par veckor. Då ska hon också vaccineras igen och hon ska ta ett blodprov så vi får veta hur hennes värden är. Jag är rätt övertygad om att hon är fortfarande väldigt frisk, för hon visar inga tecken på att hon börjar bli gammal. Hon är lika rörlig som alltid etc. Och sitt gamla vanliga jag, där hon är allmänt osocial om hon kan och jävligt gosig och pratglad när hon får möjlighet. Min lilla bebis… ❤

Så var det allt med domänerna då…

Ja, här kommer uppdateringen för #intresseklubbenantecknar, eller nått. Jag har sagt upp min ameriksson.se domän, och det gjorde jag på grund av all irritation jag har känt gällande allt med domäner och sånt. Jag är så trött på det! Den kommer alltså inte förnyas när den går ut i Juli nästa år. Men fram tills dess kommer den vidarebefordras hit. Det jag gjorde var att jag letade upp ställen där jag kunde hantera domänerna utan kostnad för att låta Google Webmaster Tools crawla de olika sidorna och pekas om rätt till alla bloggars nya domäner. Det har varit ett riktigt jävla helvete och det tog dagar, om inte veckor att få ordning på allt. Än så länge är inte allt 100% under kontroll, men jag börjar närma mig. För det första så stämmer namnservern igen till egensajt.se vilket har tagit veckor att få ordning på…

Till sist hittade jag Namecheap och flyttade namnservern för bägge mina domäner dit och använde deras gratis dns tjänst. Det tog inte lång tid innan jag kände mig tvingad att skapa ett konto på deras webb hotell, för att typ återskapa min gamla multisite. Orsaken till varför jag köpte webb hotell igen var för att det kostade mindre än 100 kr för ett helt år och säger man upp det inom 14 dagar får man tillbaka pengarna. Hur jag än gjorde dock så funkade inte mina subdomäner. Trots att jag installerat SSL certifikat etc. Jag höll på att bli lagom galen. Saken görs ju inte lättare att min hjärna tror att allt alltid går i 190 när det inte gör det, så att bara vänta är något jag är skitdålig på. En minut kan kännas som timmar i min hjärna, när jag vill att något ska hända eller jag väntar på något särskilt. Sen efter några dagars testning hit och dit så gav jag upp och sa upp allting och till min förvånad så funkade det sen att crawla de flesta sidor i alla fall via Google Webmaster Tools, men jag vill inte hålla på med webb hotell längre. Nej, för privat bruk vill jag inget hellre än bara lägga sånt bakom mig. Och ska jag någonsin ha en .se domän igen så ska jag i så fall ha den på en tjänst som jag vet är bra, typ Binero eller så men jag har förmodligen inget behov av det. Och det är skönt.

Faktum är att jag skiter just nu det här med att bli hittad på nätet. Det kommer lösa sig till sist ändå. Nyligen kollade jag också upp alla mina gamla subdomäner (samt ameriksson.se där min gamla hemsida för mitt CV låg) och vad folk söker på för att hitta dem. Alla bloggar utom den här, min personliga blogg har typ inte fått en enda sökning på månader, så då är det ju verkligen skit samma med hur det går att skicka domänerna vidare. Antons blogg med nya domänen funkar nu också och den har fått ett flertal sökningar som är Grand Danois relaterade, så det är nice. Största anledningen till varför omdirigeringarna är viktiga är för gamla länkar som folk kan råka ha klickat på från gamla delade inlägg etc. WordPress i sig självt är dock duktiga på att omdirigera gamla länkar till nya men jag vet inte riktigt hur det funkar. Jag tror det har med inläggets s.k. post_id att göra som alltid är samma oavsett länk till inlägget.

Majoriteten av de som läser mina bloggar är folk som känner mig via sociala medier. Jag får en hel del Google sökningar, men de sökningarna gäller väldigt enskilda inlägg och det som folk söker absolut mest på är min lösning för känsliga näsor, där man använder sesamolja och särskilda näsprayburkar köpta från bodystore för att slippa blöda näsblod som en tok. Över 90% av alla som söker på något kommer hit enbart för det inlägget. Sen är det lite spritt gällande min tandställning och några få sökningar kring Fibromyalgi och bloggar om Aspergers Syndrom. Detta är liksom grejer jag skriver om extremt sällan, så jag tycker knappt det är lönt att försöka då.

Det jag helst hade velat att folk skulle söka på för att komma hit är väl grejer om unika perspektiv, intressanta bloggar, humor etc. Jag vet att jag skriver mest om mitt vardagsliv, men det är sällan inläggen är i stil med att ”först gick vi dit, sen gick vi hem och sen tvättade jag strumpor”. Nä, som sagt – majoriteten av er är folk jag känner via sociala medier, där de flesta kommer först från Facebook, följt av Twitter och ytterst (om ens någonsin) från Google+. På sistone har jag dock fått många kommentarer på mina inlägg på G+ och det är något nytt vilket jag är tacksam för. Dock är kommentarer alltid som trevligast att få här på bloggen istället för på sociala medier, men hellre lite respons där än inget alls överhuvudtaget.

Jag bloggar ju främst för mig själv, för att få ut all skit som sitter i huvudet som inte kan hanteras på något annat sätt, men man vill ju gärna känna att det man upplever kan hjälpa någon annan och därför är det viktigt för mig att ha läsare som kan lära sig nya saker av att få höra mina åsikter och perspektiv på saker och ting.

Men nu är det i alla fall slut med allt tjafs om domäner på ett bra tag. För nu har jag alla bloggar där jag vill ha dem, på diverse ställen via WordPress.com.

Underbart!

Medan jag skrev det här lyssnade jag dock på den här spellistan på Spotify:

Adjö till blogg.ameriksson.se och Hej till ihuvudetpaengranddanoisgalning.blog!

Det här med domäner alltså… Herregud så jag har flyttat och haft mig under åren. Helt galet. Vilka domäner har jag haft under åren? Jag minns knappt alla. Jag skaffade i alla fall ameriksson.se domänen för att se lite mer professionell ut mot världen, men sen när jag hamnade på Funkibator så insåg jag att jag har fullständig rätt att alltid vara mig själv. Att jag bloggar privat har ju liksom ingenting med mitt yrke att göra, för den handlar ju om mitt personliga liv – utanför arbetet!

Som jag skrivit innan så hade jag flera anledningar till att både behålla min gamla domän, men även skäl att byta ut den och efter att jag lekt lite i domänsökningarna på lämpliga domäner så kom jag på att ihuvudetpaengranddanoisgalning.blog är det absolut bästa alternativet. Just för att hela titeln på bloggen finns med och den slutar på .blog, vilket indikerar att det är en blogg. Det är ju skitfräckt! Jag läste också om mina gamla inlägg från när jag slutade blogga på blogspot och flyttade över allt till WordPress och egentligen hade jag ingen direkt regel heller om att byta domän, utan bara mer än förhoppning om att det skulle bli det sista domänstoppet för bloggen, och domänen blogg.ameriksson.se har den här bloggen haft i typ 5½ år nu vilket är rätt fräckt. Jag skaffade den domänen 2012, så det är bra att jag haft en och samma domän så länge, och hade jag aldrig lämnat binero som webbhotell så hade jag ju inte alls haft tanken på att byta domän heller, men nu är saker och ting lite annorlunda.

För övrigt skall jag tillägga att namnservern för ameriksson.se till egensajt FORTFARANDE inte har löst sig. Sicket jävla galenskap till webbhotell, liksom. Därför säger jag nu ajöss till den domänen… Eller ja, det är en stor bidragande anledning, för det är för dyrt att flytta domänerna från egensajt till något annat ställe. FS data, bland annat skulle ha 500 kr för det och likadant sa GoDaddy så då sket jag i det.

Nu är bara frågan hur det kommer gå med 301 länkar, alltså att skicka vidare personer som går in på gamla domänen och automatiskt hamnar här och likaså att Google ska fatta att domänen bytt namn. När jag först flyttade över mina bloggar till wp.com så smällde jag ju ihop alla till en början, vilket jag inte skulle ha gjort. Det har lett till att Antons blogg blivit totalt osynlig på Google om man söker på saker relaterade till Grand Danois och nu i efterhand så verkar det smått omöjligt att skicka vidare de gamla subdomänerna till deras rätta ställen, för de existerar typ inte längre och jag vet inte hur jag ska rätta till det. Men det löser sig förhoppningsvis…

Till en början så hittade jag namecheap.com där jag håller på att flytta namnservern för mina domäner, för de erbjuder gratis service för allt sånt, för jag måste ha ett bättre ställe där jag kan hantera mina domäner på, sen får vi se vad som händer.

Jaja, nu ska jag i alla fall äta en kombinerad sen lunch/tidig middag för ikväll är jag gräsänka, då älsklingen käkar middag med jobbet.

Välkomna ska ni väl vara då till ytterligare en till domän för min fantastiska blogg!

Nu funkar vanliga domänen igen!

Efter ca tre dagars total galenskap så verkar det som om att den här bloggen återigen går att nå på sin vanliga domän, vilket är blogg.ameriksson.se. Dock efter allt skit jag har varit med om så har detta bara bidragit ytterligare till att sluta använda den domänen, men jag kan inte komma på någon annan som är bättre lämpad, även om jag har idéer. Enda anledningen till varför jag behöll den var för SEO:n’s skull och för att jag i flytten inte hittade en bättre domän och det gick att mappa domänerna. Det enda jag hade velat idag är att flytta över bägge mina domäner till wp.com, men de kan inte ta hand om .se domäner så där skiter det sig, tyvärr. Plus att jag orkar inte krångla och betala för flytt och annat heller. I alla fall inte just nu och idag. Kanske imorgon eller nästa vecka. Eller om tre år. Man kan ju hoppas på det senare med tanke på hur mycket jag hatar strul och krångel.

Att ha dem på egensajt.se är inte särskilt kul dock men det finns ju andra webbhotell som jag kan i så fall flytta dem till. Namnservern till egensajt.se har fortfarande inte ordnat sig, liksom! De är så långsamma när det gäller domänflyttar och annat… Men så länge som bloggen funkar så är allt lugnt just nu. Åtminstone får jag tvinga mig själv till att tänka så.

Nu eftersom allt är i sin ordning så får jag låtsas som om att inget har hänt och göra mitt bästa till att vänta och bara fortsätta blogga som vanligt. Åtminstone tills jag bestämt mig hur jag gör. Som ni vet så går det ju vanligtvis i 300 knyck från beslut till handling i min hjärna så jag lär ju agera hux flux precis som vanligt med det här när jag väl hittat en lämplig domän, eller bestämt mig hur jag ska göra.

Om ni har några förslag på lämpliga domäner (främst för denna bloggen I huvudet på en Grand Danois galning), så lämna gärna en kommentar. Om det gäller enbart denna bloggen så är ju domänen där redan given, men jag vill också tänka lite mer långsiktigt så jag slipper köpa flera domäner senare. Jag kan ju också återgå till greatdanemaniac.com kostnadsfritt har jag fått veta, men jag vet inte.

Det vore egentligen den bästa lösningen, för den domänen motsvarar mer bloggens namn och handling mer än blogg.ameriksson.se. Sen vet jag också om att namnet på min blogg är väldigt långt, men jag älskar titeln så jag kan liksom inte sluta använda den. Det är ju precis så den ska heta, liksom! För det är ju tusen saker vanligtvis som snurrar i mitt huvud som bara måste ut och jag är ju totalt supergalen i hundrasen Grand Danois.

Det kan ju dock bli förvirrande ifall engelska bloggen plötsligt stadigt får många fler läsare och den domänen representerar den här bloggen? Då vill jag ju förmodligen återgå att ha den domänen för min engelska blogg för enkelhetens skull. Med tanke på hur dåligt jag har det med läsare på min engelska blogg just nu så kanske det bara drar ner SEO:n för den här bloggen också. Men jag vet inte hur det hela fungerar.

Samtidigt så vill jag behålla min domän, eftersom jag inte vill ”bryta” mot min regel jag skapade för mig själv när jag återgick för evigt till WordPress som bloggplattform. Då hade jag heller inte planen att jag skulle flytta från self-hosted till wp.com heller och inte ha multisite som grund för alla bloggar. Därför var det liksom då en bra idé att ha samma domän med diverse subdomäner för de olika bloggarna jag valt att driva. Anton hade sin egna blogg på en bra subdomän, arkivet hade sitt och jag hade en perfekt domän för mitt CV och mer professionella hemsida. Det funkade liksom bra då. Nu känns det helt annorlunda eftersom wp.com är uppbyggt på ett annat sätt.

Det vore en helt annan grej om jag hade kunnat ha en domän som jag kan koppla kostnadsfritt via cname till de andra wp.com bloggarna, men vad jag vet så måste man ha en kostnadsplan och uppgradering numera för alla bloggar man har på wp.com ifall man vill ha personliga domäner och inte någon som slutar på wordpress.com. Och då blir det svindyrt. I dagsläget betalar jag typ 300 kr eller nått per år inklusive domän för den här bloggen. Det kan jag tycka är värt det eftersom jag har en stadig grupp läsare till varje inlägg, även om det är en relativt låg nivå. Och jag bloggar dessutom flera gånger i veckan i snitt.

Sist jag kollade låg det i snitt på 30+ läsare per inlägg vilket är helt ok för mig. Det hade ju självklart varit bättre om det istället hade varit 300 eller 3000 läsare, men så poppis är jag inte idag och kommer förmodligen aldrig bli. Inte förrän den dagen jag faktiskt har en Grand Danois och mitt bloggande om hundrasen kan sätta igång på allvar! Hade jag dock senare valt att skaffa domäner till både min engelska blogg och till Antons blogg så hade det kostat mig 3 gånger mer, och det blir då dyrare än alla webbhotell tillsammans så det är liksom inte något jag är intresserad av, om inte WordPress.com återgår till att erbjuda enbart domäner för $13 styck som de tyvärr nu tagit bort. Nu är man tvungen att ha en kostnadsplan om man vill ha domän, vilket är lite trist för bara en domän hade räckt för mig idag…

Just idag är ju det lite annorlunda eftersom jag är på wp.com nu och här vill jag stanna. Med vad jag vet nu så hade jag aldrig velat flytta från wordpress.com, eftersom det är inte så begränsande som jag en gång trott. Eller ja, det kanske var det i början men hade jag varit smart så hade jag ju gjort massa saker annorlunda, som ni borde känna till (mina trogna läsare, alltså). På ett vis är man ju fortfarande begränsad här, men å andra sidan är det perfekt när man bara vill blogga vilket jag måste för en gångs skull lära mig att göra. Allt det andra krånglet får liksom innebära att lära sig koda, kanske lära sig matematik m.m. Om jag har tur att komma in på en utbildning på högskola eller universitetsnivå till hösten så lär jag ju inte orka nått annat än bara skriva mina känslor om jag måste lära mig att bli programmerare i någon form. Så att fokusera på att blogga är något jag måste fokusera på. Inte allt annat skit med domäner, webbhotell och allmänt krångel.

Oj, så bra det går! Not…

Tillfälligt domänbyte!

Jag skrev på Facebook igår om att det var svårt att nå min blogg, och det problemet kvarstår. Särskilt på min ordinarie mappade domän, vilket är blogg.ameriksson.se. Jag skulle nämligen testa och kolla hur funktionaliteten var för att ladda upp ett eget tema på WordPress.com och för att göra det behövde min domän som jag mappat ha korrekta namnserver inställda, så jag ändrade dem till wp.com men utan att tänka mig för så förlorade jag tillgången till den mappade domänen som ni läsare använder för att läsa min blogg. Som tur var har jag inte tusentals läsare, så det är inte något gigantiskt mishap som skett p.g.a det här, men det är ändå astråkigt tycker jag. Och typiskt av mig – strulpelle deluxe gällande bloggar och hemsidor, liksom!

24 timmar senare, efter att jag har ändrat tillbaka namnservrarna till mitt webb hotell som har hand om den, så är domänen fortfarande inte tillgänglig. Det fick bli ett snack med supporten på WP, och därför har jag valt att tillfälligt gå tillbaka till min wp.com adress vilket är ihuvudetpaengranddanoisgalning.wordpress.com. När allt funkar igen så ska min mappade domän skicka er hit, så det lär väl vara så här i någon dag eller två och sen ändrar jag tillbaka det, eller nått…

Faktum är också att jag funderar starkt på att sluta använda min ameriksson.se domän för att antingen bara använda wp.com adressen eller byta till en bättre domän. Nog för att jag haft den här i flera år, men ändå. Jag får se hur jag gör. Det positiva med att byta domän är att denna gången kan WordPress ta hand om den och den ingår också i priset för det jag betalar för min personliga uppgradering, så det är väldigt nice.

Men aja… Jag ska ju egentligen bara fokusera på att blogga, vilket som vanligt är jättesvårt då jag är van vid att strula till det.