Mina tankar kring senaste veckans äventyr med kattlåda och domäner…

Jag verkar gilla att skriva långa bloggtitlar för tillfället, men jaja – vad ska man göra, liksom? Idéerna har sinat i mitt huvud senaste tiden och allt har handlat om tråkigt skit som bara jag bryr mig om, vilket är som vanligt domäner och annat bajs (bokstavligt talat i det här inlägget). Jag har dock efter veckans äventyr insett hur jävla trött jag är på det här och hur mycket jag bara vill lägga allt onödigt bakom mig på riktigt för en gångs skull.

Majas nya kattlåda – Automatisk och gigantisk

Innan jag går in på äventyren med mina domänbyten jag hållit på med senaste tiden så vill jag börja med att prata om något roligare, nämligen kattskit. Som jag skrev för ett bra tag sen så ville jag ha en ny kattlåda till Maja och vi beställde till sist en så kallad Litter Robot. Den var skitdyr. Kostade nästan 7000 kronor med frakt men vi fick hem den snabbt. Den kräver nästan en kvadrat i yta, för vi köpte till en trappa för att hjälpa Maja komma in i den, men även för att hjälpa till att samla upp kattsanden som kan hamna utanför. Maja är nämligen expert på att dra med sig kattsand utanför lådan, vare sig det är vanlig kattsand eller pellets från PeeWee lådan, och kattlådans entré sitter väldigt högt upp.

Först ställde vi den inne i vårt TV rum, men idag flyttade vi den in i köket istället. Det tog ungefär ett dygn innan Maja började använda den. Första gången hon gick och kissade i den så blev jag förvånad. Jag satt och kollade på YouTube i rummet och Maja kom bestämt in, gick rakt in till kattlådan, nosade en hel del och efter kanske en minut eller nått så gick hon in, kissade och sen gick hon ut. Jag började filma när hon klev upp till entrén. Efteråt fick hon massvis med beröm och hon tittade på mig som om att jag kom från en annan planet. ”Jag har ju bara kissat, Mamma?! Varför behöver du bli så glad över det?!”.

Rätt kul blick jag fick. Nu har hon använt den säkert 5 gånger om inte mer, för hon har kissat mer än vanligt tror jag senaste dagarna. Vanligtvis går hon på lådan tre gånger på en dag, två för att kissa och en för att göra nummer två. Det är i alla fall jävligt trevligt att slippa bry sig om lådan. Maja kommer alltid ha en ren låda att gå på och vi kommer bara behöva tömma underdelen kanske en gång i veckan. Vi har köpt miljövänlig kattsand dessutom, men vi kommer inte spola ner detta i toalettstolen som vi gjorde med PeeWee pellets, men det känns bättre för sinnet att veta att sanden gör lite mer nytta än annan betonitlera. Sanden vi har köpt är den som fått absolut bäst betyg, World’s best Cat Litter. Den är jättedyr, men med tanke på att det bara är det som är använt som kastas så blir det nog drygt i längden. Vi köpte en tre kilos påse först för att prova, men snart ska vi beställa en större säck.

Kanske var det lite sent att köpa allt detta efter att Maja snart fyller 11 i april, men det skiter vi i. Det är hon värd och vi (men mest jag) är grymt trötta på lukten av kattskit och piss på toaletten, pellets som ligger överallt och rensa lådor. Nä, även om detta var en dyr lösning så är det värt det i längden. Även om det inte blir fler katter efter Maja (för det har vi redan kommit överens om, även om jag mycket gärna vill fortsätta ha katt efter Maja), så tycker jag det här systemet är värt det. Vi köpte också ny kattmat till henne, Applaws Cat Adult Chicken Senior till henne och hon älskar det fodret så mycket att hon typ tappat intresse för all annan mat vi ger henne så det är ju lite positivt. Det är utan fisk (undantag laxolja), för veterinären misstänkte att hon är allergisk mot fisk. Maja har skrivit mer om detta i sitt senaste inlägg.

Om allt är ok med Maja så kommer hon förmodligen lätt leva minst 5 år till, kanske förhoppningsvis 10 år till. Katter har ju stora tendenser att bli typ 18 år, liksom… Hon har i större delen av sitt liv fått riktigt bra foder och varit superfrisk vad vi vet. Dock har hon tandsten som ska åtgärdas om ett par veckor. Då ska hon också vaccineras igen och hon ska ta ett blodprov så vi får veta hur hennes värden är. Jag är rätt övertygad om att hon är fortfarande väldigt frisk, för hon visar inga tecken på att hon börjar bli gammal. Hon är lika rörlig som alltid etc. Och sitt gamla vanliga jag, där hon är allmänt osocial om hon kan och jävligt gosig och pratglad när hon får möjlighet. Min lilla bebis… ❤

Så var det allt med domänerna då…

Ja, här kommer uppdateringen för #intresseklubbenantecknar, eller nått. Jag har sagt upp min ameriksson.se domän, och det gjorde jag på grund av all irritation jag har känt gällande allt med domäner och sånt. Jag är så trött på det! Den kommer alltså inte förnyas när den går ut i Juli nästa år. Men fram tills dess kommer den vidarebefordras hit. Det jag gjorde var att jag letade upp ställen där jag kunde hantera domänerna utan kostnad för att låta Google Webmaster Tools crawla de olika sidorna och pekas om rätt till alla bloggars nya domäner. Det har varit ett riktigt jävla helvete och det tog dagar, om inte veckor att få ordning på allt. Än så länge är inte allt 100% under kontroll, men jag börjar närma mig. För det första så stämmer namnservern igen till egensajt.se vilket har tagit veckor att få ordning på…

Till sist hittade jag Namecheap och flyttade namnservern för bägge mina domäner dit och använde deras gratis dns tjänst. Det tog inte lång tid innan jag kände mig tvingad att skapa ett konto på deras webb hotell, för att typ återskapa min gamla multisite. Orsaken till varför jag köpte webb hotell igen var för att det kostade mindre än 100 kr för ett helt år och säger man upp det inom 14 dagar får man tillbaka pengarna. Hur jag än gjorde dock så funkade inte mina subdomäner. Trots att jag installerat SSL certifikat etc. Jag höll på att bli lagom galen. Saken görs ju inte lättare att min hjärna tror att allt alltid går i 190 när det inte gör det, så att bara vänta är något jag är skitdålig på. En minut kan kännas som timmar i min hjärna, när jag vill att något ska hända eller jag väntar på något särskilt. Sen efter några dagars testning hit och dit så gav jag upp och sa upp allting och till min förvånad så funkade det sen att crawla de flesta sidor i alla fall via Google Webmaster Tools, men jag vill inte hålla på med webb hotell längre. Nej, för privat bruk vill jag inget hellre än bara lägga sånt bakom mig. Och ska jag någonsin ha en .se domän igen så ska jag i så fall ha den på en tjänst som jag vet är bra, typ Binero eller så men jag har förmodligen inget behov av det. Och det är skönt.

Faktum är att jag skiter just nu det här med att bli hittad på nätet. Det kommer lösa sig till sist ändå. Nyligen kollade jag också upp alla mina gamla subdomäner (samt ameriksson.se där min gamla hemsida för mitt CV låg) och vad folk söker på för att hitta dem. Alla bloggar utom den här, min personliga blogg har typ inte fått en enda sökning på månader, så då är det ju verkligen skit samma med hur det går att skicka domänerna vidare. Antons blogg med nya domänen funkar nu också och den har fått ett flertal sökningar som är Grand Danois relaterade, så det är nice. Största anledningen till varför omdirigeringarna är viktiga är för gamla länkar som folk kan råka ha klickat på från gamla delade inlägg etc. WordPress i sig självt är dock duktiga på att omdirigera gamla länkar till nya men jag vet inte riktigt hur det funkar. Jag tror det har med inläggets s.k. post_id att göra som alltid är samma oavsett länk till inlägget.

Majoriteten av de som läser mina bloggar är folk som känner mig via sociala medier. Jag får en hel del Google sökningar, men de sökningarna gäller väldigt enskilda inlägg och det som folk söker absolut mest på är min lösning för känsliga näsor, där man använder sesamolja och särskilda näsprayburkar köpta från bodystore för att slippa blöda näsblod som en tok. Över 90% av alla som söker på något kommer hit enbart för det inlägget. Sen är det lite spritt gällande min tandställning och några få sökningar kring Fibromyalgi och bloggar om Aspergers Syndrom. Detta är liksom grejer jag skriver om extremt sällan, så jag tycker knappt det är lönt att försöka då.

Det jag helst hade velat att folk skulle söka på för att komma hit är väl grejer om unika perspektiv, intressanta bloggar, humor etc. Jag vet att jag skriver mest om mitt vardagsliv, men det är sällan inläggen är i stil med att ”först gick vi dit, sen gick vi hem och sen tvättade jag strumpor”. Nä, som sagt – majoriteten av er är folk jag känner via sociala medier, där de flesta kommer först från Facebook, följt av Twitter och ytterst (om ens någonsin) från Google+. På sistone har jag dock fått många kommentarer på mina inlägg på G+ och det är något nytt vilket jag är tacksam för. Dock är kommentarer alltid som trevligast att få här på bloggen istället för på sociala medier, men hellre lite respons där än inget alls överhuvudtaget.

Jag bloggar ju främst för mig själv, för att få ut all skit som sitter i huvudet som inte kan hanteras på något annat sätt, men man vill ju gärna känna att det man upplever kan hjälpa någon annan och därför är det viktigt för mig att ha läsare som kan lära sig nya saker av att få höra mina åsikter och perspektiv på saker och ting.

Men nu är det i alla fall slut med allt tjafs om domäner på ett bra tag. För nu har jag alla bloggar där jag vill ha dem, på diverse ställen via WordPress.com.

Underbart!

Medan jag skrev det här lyssnade jag dock på den här spellistan på Spotify:

Lämna gärna en kommentar!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s