Mitt i alltihop blev jag så klart förkyld…

Och inte med vilken förkylning som helst, utan något hämtat direkt från helvetet. Jag och Henrik har legat sjuka här hemma i nästan en vecka. Vi var i Klippan i lördags och på tågresan hem började jag få ont i halsen. Riktigt ont dessutom och det kom från ingenstans, men jag hoppas och tänkte först att det kanske berodde på att jag precis hade pratat en del med Henriks familj, men det visade sig rätt snabbt att jag förmodligen skulle bli sjuk istället. Och sjuk blev jag. På söndagen kände jag mig lite däst i huvudet, men på Måndag morgon bröt allt ut i förkylning med feber, frossa, hosta och allt möjligt som är allmänt asjobbigt.

Och sen dess har man då varit sjuk… Från början fortsatte jag dock jobba lite och räknade lite matematik, men jag blev fort mycket sämre och i onsdags sjukanmälde jag mig från jobbet för första gången någonsin. Nackdelen med det är att jag förlorar en dagslön på grund av karensdagen, men just nu skiter jag i det. Jag har haft en för jävla jobbigt vecka, med hosta från helvetet, usel sömn, feber långt över vad som jag anser normalt och svettningar som förvandlat mig till ett hav eller nått sånt i den stilen. Nån som har en sån där ångmopp att låna ut? Sängen skulle behövas ställas på tork 😂 . Seriöst, alla sängkläder har varit i tvätten idag, och hade jag kunnat tvätta hela sängen skulle det behövas, med tanke på hur sjuka vi har varit senaste veckan.

Jag har verkligen mått piss, men idag är första dagen jag känner mig någorlunda ok. Dock inte tillräckligt för att jobba eller kanske ens räkna matte, så jag är sjukanmäld idag också. Däremot behövde jag bli av med lite känslor i ord och blogga gör jag på min fritid…

Extra jobbigt är det att vara sjuk, med tanke på att jag känner mig stressad över matematiken. Jag ligger redan efter för att jag tagit sådan tid på mig att lära mig varje tal och efter jag har räknat ett tal, och nästa ska räknas ut på samma sätt så är det som att jag måste göra allt från början igen. Informationen jag precis har lärt mig är som bortblåst eller nått, och sen är det ju det här med min låga energinivå. Det suger att inte orka! Sen jag började plugga matematik 2a den 5 februari så har jag gjort kanske 30 tal. Jag hade behövt göra minst det dubbla om inte ännu mer under den här tiden. Hade allt varit i sin ordning och min plan hade fungerat så hade jag gjort kanske 200 tal vid det här laget, men jag är trög, hjärnan funkar inte och självklart, när jag redan arbetar i snigelfart så blir jag sjuk och förlorar en vecka till med tid. Det hade varit en annan grej om allt bara fastnat direkt och jag varit medveten om mönstret, men även om jag är det så är min lärande hjärna inte det. Jag fattar ju att flera sub-tal i ett tal ska räknas ut på samma sätt för övningens skull, så varför glömmer man då bort allting för? Så jävla idiotiskt!

Å andra sidan känns det lite positivt att vara sjuk, för när jag har drömt på nätterna så har mycket kretsat kring matematiken, men jag är osäker på om det jag drömt om är korrekt eller inte. Jag vill inte lära mig fel sak och komma ihåg det, liksom. Just nu håller jag på med bråk, vilket jag alltid har haft så svårt för. Däremot har jag haft lätt för att räkna med procent, vilket är lite samma sak. Det är så hjärnan funkar, tydligen. I alla fall min tröga, konstiga skräphjärna…

Planen i alla fall när man blivit frisk från den här skiten är att åka till skolan oftare och sitta i deras räknestugor och få hjälp med lärare så ofta jag känns att det behövs. Jag lär behöva detta hela terminen skulle jag tro, om jag inte på nått mirakel kan få polletten att släppas eller hur nu det där uttrycket går. Jag vet att jag kan det här och primärt att jag kan lära mig det, men jag vet inte hur. Oftast handlar det om att associera det hela med något. Fast så är det väl för alla. Men just nu är det verkligen på liv och död det här och det stör mig som fan att ödet återigen ska sätta stopp för mig och göra att jag dels blir stressad i onödan och dels att jag blir ännu mer försenad med något jag faktiskt vill och MÅSTE lära mig. Dessutom så har jag räknat ut att om jag ska hinna med allt så måste jag sitta varje dag, sju dagar i veckan i säkert flera timmar i taget och räkna typ 50-60 tal (a, b,c & d subtal inräknade) PER DAG om jag ska kunna skriva första modulprovet i lagom tid. Det är heller inte inkluderat med repetitioner inför första modulprovet heller. Det blir mycket av min fritid som kommer gå åt till detta, men vad ska jag annars göra? Jag kan inte lära mig det här annars med min tröga hjärna…

Idag är jag bitter minsann, men också jävligt trött på skit. Som alltid. Ska det liksom vara så jävla svårt att ha lagom energi så man kan jobba, räkna matematik, städa lägenheten och hålla ordning samt laga lite mer hälsosam mat? Ja, jävligt svårt ska det vara…🤮 .

Men jag är hoppfull och tänker inte ge upp förrän jag fixar det här – oavsett vad jag måste göra för att få det o funka. Jag ska fan klara det här och göra det innan mina 20 veckor är ute, om jag så måste säga upp mig från jobbet eller nått för att hinna. Jag bryr mig inte. Detta ska fan gå! Men helst med bibehållet jobb, helt klart…

Maja var till veterinären igår…

Igår tog vi Maja till veterinären. Det behövdes, för förutom att en veterinär kom hem till oss för att titta på hennes haka så upptäcktes även rejäl tandsten. Så vi bokade tid till Erikslust veterinärklinik, hyrde bil via Sunfleet och åkte dit igår med henne. Veterinären på Erikslust rekommenderade att vi skulle ta ett blodprov på henne eftersom hon nu är över 10 år gammal och det var bra. Det visade sig att hon har rejält förhöjda njurvärden som förmodligen berott på alldeles för mycket protein i sin kost. Det innebär att hon nu måste äta ett foder med lågt protein under resten av sitt liv förmodligen. Det känns verkligen sådär, för såna foder är ofta fyllda med saker som katter inte är skapta för att äta. Jag kollade runt lite snabbt på nätet och hittade Hill’s foder som heter Kidney Care, och efter att vi hämtade hem henne igår så köpte vi en liten 1,5 kilos säck för nästan 400 kr som hon då ska äta.

pd-feline-prescription-diet-kd-with-chicken-dry-productshot_500
Bild på Majas nya foder, Hill’s Prescription Diet Kidney Care i torrfoderform. Bilden ska vara en länk.

Egentligen gör det inget om det här fodret hjälper henne. Jag vill ju att Maja ska leva minst 10 år till, liksom. Jag har dock svårt att tro att det här fodret hjälper henne må bra, utöver att det kanske hjälper henne få ner hennes njurvärden till mer normala eller låga nivåer. Jag förväntar mig att hennes päls kommer bli ännu mer mjällig, att bajset kommer börja lukta skunk och att hennes päls slutar vara glansig och att hon börjar få en doft som inte är neutral. Vi märkte nämligen när vi började ge henne en halv burk med lax mousse för några år sen att hon började lukta från pälsen, vilket förmodligen beror på alla spannmål och annan skit som katter inte ska äta så därför tänker jag logiskt kring det här. Å andra sidan så är det väl värt nackdelarna om det nu bromsar risken för att hon ska få njursvikt längre fram.

Tandsaneringen gick i alla fall bra, och hon blev även vaccinerad eftersom hon inte blivit det sen 2011. Vi hämtade hem henne vid 14.15 tiden och när hon kom hem så var hon hyper och rastlös för att inte tala om vrålhungrig. Hon hade varit fastande i nästan 1 dygn så inte så konstigt. Innan vi gav henne någon mat så spydde hon dock galla. Sen gav vi henne torrfodret och hon hällde i sig det praktiskt taget så vi blev lite oroliga så efter några minuter tog vi bort skålen och hon fortsatte hon kräva mat. Under kvällen och eftermiddagen så höll hon dock på att rapa som fan, så det var lite komiskt. Efter ett par timmar så fick hon sin halva burk med mousse och efter det så lugnade det ner sig. Idag är planen att hon ska få mat i etapper, och hon är fortfarande lite rastlös idag och inte så kelig som hon brukar vara men för närvarande ligger hon i samma rum som mig på soffan och vilar lite. Hon har också tappat rösten och jamar inte lika högt som hon brukar och för närvarande så pratar hon inte så mycket som hon annars brukar. Förhoppningsvis får hon tillbaka rösten snart och är tillbaka till sitt gamla vanliga jag.

Igår var jag väldigt orolig för henne, och visst börjar det uppgå för mig att hon blir äldre. Det känns bara så konstigt med tanke på att hon inte visat några tecken alls på att hon åldras. Hon har inte blivit grå i pälsen, hon är lika rörlig som hon alltid varit, lika kelig och ”osocial” som vanligt så inte undra på att tiden har gått. Jag bara hoppas att jag har fel om det här fodret hon har fått nu och att vi inte märker av några tydliga biverkningar från det.

Sen är ju hela grejen med foder och för högt protein som har fått mig att undra hur skyldig man ska känna sig. Sen minst 5 år tillbaka om inte mer har hon ätit spannmålsfritt torrfoder, främst Orijen. Nyligen så bytte jag foder till Applaws, eftersom veterinären trodde att hennes svarta haka berodde på foderallergi mot fisk, men det behöver inte vara så. Både Orijen och Applaws är spannmålsfria, har högt protein-innehåll och återspeglar i torrfoderform vad katter ska äta rent naturligt. Katter är ju köttätare och är inte skapta för att hantera kolhydrater. Den lilla del kolhydrater de kanske får i sig på naturlig väg är maginnehållet på den gnagare de har ätit eller om de äter lite gräs för att förhindra hårbollar etc. Mer än 95% av en katts diet ska komma från animalier i någon form. Hill’s foder är enligt mig skräp, för majoriteten av innehållet är spannmål och kolhydrater. Första ingredienserna är ris och majs. Precis det som katter INTE ska äta, men jag får lyssna på veterinären så hoppas vi på att jag har fel och att Maja kommer må skitbra och leva i typ 10 år till tack vare foderbytet eller nått.

Egentligen hade jag ju hellre gått över att ge enbart blötmat, för märken som Mjau (som hon får nu) innehåller bara animalier och inga spannmål och har väldigt lågt proteininnehåll. Maja äter dock bara mousse och inte de med bitar. Då slickar hon bara i sig såsen, vilket är lite trist. Så därför ger vi primärt torrfoder till henne. Att bara ge blötmat är också krångligt, för då måste vi ge henne mat på bestämda tider och när hon har fått en fylld skål med mat som hon tar några dagar på sig att äta upp så tror jag att varken hon eller vi hade uppskattat den ändringen. Burken med mousse får hon ju enbart vid middagstid när vi fixar vår mat, för att hon inte ska tigga vår mat. Det har funkat bra, för istället så skriker hon sig hes efter sina grejer. I början fick hon en mush-bulle per dag, men efter ett tag tröttnade hon på dem så då gick vi över till mousse och det har fungerat bra. Innan fick hon då en med lax, men nu får hon Mjau Kalkon mousse istället och den älskar hon verkligen! Hon slickar skålen tom varje dag så det är bra. Frågan är dock om vi kan fortsätta ge den maten till henne, för veterinären sa att det är viktigt att hon bara äter det här fodret nu och inget annat. Dock så köpte vi också en burk med paté i samma Kidney Care formula så jag antar att hon får en halv sån per dag framöver istället. Om hon nu vill äta det d.v.s. annars får vi väl se hur vi gör…

Jag vill bara att min bebis ska må bra och leva för evigt eller nått, och jag vill inte behöva oroa mig något mer över henne nu… 😥

Urtekram, Allra käraste syster och annat smått och gott…

Senaste veckan har det hänt lite grejer i livet som kan klassas både som positiva och negativa. Jag har börjat plugga matte och i Måndags skrev jag in mig på skolan och satt på informationsmöte med ett hundratal andra komvuxelever i Malmö. Det var trevligt, men det mesta visste jag redan. Igår började jag plugga på allvar och det gick bra. Det som förvånade mig mest är att jag har kunnat skriva i kollegieblocket och räknat ut uppgifter utan att få ont i händerna. Det är väldigt kul och häftigt och jag undrar vad det beror på. Jag som liksom brukar få ont i handen, timmar efteråt när jag har skrivit ner mitt mobilnummer i ett pappersformulär! Det är i alla fall skönt att jag kan skriva, för det har annars varit ett stort orosmoment.

Sakta men säkert ska allt bli ekologiskt, veganskt och inte djurtestat…

Jag gjorde en beställning på CDON häromdagen och beställde ett flertal filmer, men även två produkter från Urtekram. Tanken är att jag vill sakta men säkert se till att även mina hudvårdsprodukter och allt sånt inte är såna som förpestar miljön, förstör hud och hår samt innehåller djurprodukter. Det är också bra om de inte är djurtestade. Urtekram har ju massvis av såna produkter som heller inte direkt kostar skjortan. På senare tid så har inköpt en handtvål (Aloe Vera), en deodorant (Lime), och en handkräm som är parfymfri. Handkrämen är också tänkt (om det går, vilket det borde) att ersätta typ lotion i allmänhet, då jag vill ha en bättre kräm att ha i ansiktet när jag känner mig torr och ibland för händerna. Än så länge är jag väldigt nöjd med produkterna. Tids nog lär vi också köpa in schampo och balsam därifrån med. Min plan är också att ersätta alla hushållets handtvålar med antingen någon från Urtekram eller någon annan vegansk tvål men också diskmedel, tvättmedel och sköljmedel hoppas jag hitta veganska och miljövänliga alternativ. Även tandkrämen hade jag tänkt skulle bytas ut mot något bättre för miljön och för mina tänder. Självklart dock tänker jag fortsätta med flour! Allt annat vore korkat! När jag städar så har jag länge, under många år, bara använt mig utav Grumme såpa för att städa toaletter, handfat och liknande.

Om någon är intresserad av att få våra gamla produkter som är sprängfyllda av kemikalier och annan skit så hör av er. Jag planerar också att rensa mitt skåp på hygienartiklar och vill gärna göra mig av med deodoranter och annat som inte är bättre på alla sätt.

När jag har tvättat händerna med Urtekrams handtvål så har jag direkt märkt skillnad att jag blir inte lika torr efteråt som jag blir med andra tvålar. Det är förmodligen för att den är alkoholfri, skulle jag tro. Jag gillar den i alla fall och jag längtar tills alla produkter är ersatta med en bättre sort! För miljön, hälsan och för djuren.

Alla Astrid Lindgrens kortfilmer i DVD box?! 😀 😮

Äntligen går det att köpa alla de klassiska kortfilmer man sett tusen gånger som barn i en DVD box. De finns tydligen även på CMORE fick jag veta. Det är några av dem som jag sett kanske bara någon gång, dessa är: Gull-pian, Hoppa högst och Pelle flyttar till Konfusenbo. De andra kortfilmerna; Kajsa Kavat, Allra käraste syster, Inga rövare finns i skogen, Godnatt, herr luffare och Något djur till lame-kal har jag sett hur många gånger som helst, men det var åratal sen sist. Igår fick jag hem boxen. Jag hade även beställt Karlsson på taket på Blu-ray och i en separat beställning har jag köpt Du är inte klok, Madicken. En trevlig liten samling att ha. Jag älskar Astrid Lindgren och sakta men säkert har jag utökat mitt bibliotek av mina favoriter. Egentligen är jag inte superglad i Karlsson på taket, men jag vill ha den ändå. 59 kr och på Blu-ray, liksom? Då kan man ju lika gärna köpa, eller hur? Tids nog kanske jag också beställer Bröderna Lejonhjärta med, men jag får se när jag gör det.

Vart tog alla besökare vägen?

Till sist måste jag uppdatera er lite om hur det står till med bloggen. På sistone är den enligt Google helt död, för 99% av alla besökare är borta. Jag tror jag har fått kanske 7 besökare senaste veckan, när jag vanligtvis får minst 20 per dag! Orsaken är ju säkert något jag har gjort i och med domänbytet och jag hoppas att allt återställs snart. Jag märkte skillnad väldigt fort i alla fall efter bytet skedde, så det känns lite snopet. I övrigt har jag också valt att uppdatera hela bloggens länkar på ett snabbt sätt, vilket jag gjorde igår. En stor miss som hände var dock att jag inte fick tillbaka bilderna till bloggen. Efter mycket om och men så lyckades jag, men det är ett äventyr jag helst hade velat undvika. Jag är som sagt galet trött på strul och jag vill bara blogga när jag känner för det. Inte hålla på med något annat, men min tröga hjärna måste ju ha lite utmaningar och att hålla på med onödiga saker med mina bloggar är då alltid alternativ nr. 1 av någon skum anledning. För att hjälpa till i alla fall med det stora problemet med besökare så valde jag också till sist att spendera en extra hundralapp på att ha min gamla domän kvar här på bloggen, dock inaktiv men den pekar officiellt vidare hit till den rätta domänen och jag hoppas det leder till att google sökningarna och besökare i allmänt återgår till det normala igen. Oavsett vilket tänker jag bara fortsätta blogga när jag behöver det. Som jag nämnt innan så är ju över 90% av alla googlingar som hamnar här relaterade till mitt inlägg om en bättre nässpray liksom… Kanske det blir lite annat nu?

Man kan ju hoppas!

 

Normaltid är det enda rätta, och andra skitsaker…

Jag läste igår på omni.se att regeringen öppnar för att slopa tidsomställningen. Detta tycker jag är bra, så länge det är sommartiden som slopas. Varför? Jo, för att det är det mest logiska alternativet. Vintertid är ju nämligen vår normaltid. När det är sommartid så har vi flyttat fram klockan en hel timme, egentligen helt i onödan så att ha det på heltid är ju jävligt korkat, även om det i sig innebär att det kanske blir lite ljusare men det är för mig totalt ologiskt.

Något mer än det verkar jag inte ha att säga idag om det. Så då går vi vidare till annat privat prat.

Mer tankar kring högskoleprov och vårens studier.

När jag gick ut med att jag kommit in på matematik 2a som börjar på måndag och att jag dessutom senare ska skriva högskoleprovet så tyckte folk allmänt att jag är konstig som har så låga förhoppningar kring betyg och hur bra jag ska klara mig. Jag kan säga direkt att jag gör det av en anledning. Jag vill för en gångs skull i mitt liv vara realistisk, då jag har tidigare haft en tendens att förvänta mig typ guld och gröna skogar utan att ha direkt ”kämpat för det” och dessutom i samma veva då inte fått jättebra resultat. Jag har alltså förväntat mig höga betyg och bra beröm och istället presterat så jag knappt har klarat mig och fått kritik från lärare istället. Det är som sagt oerhört få gånger i mitt liv jag har kunnat klassa mig som duktig när det gäller studier. Enda gångerna det har hänt är något varit skitkul att utföra, vilket majoriteten av studierna jag har utfört inte har varit.

Jag är lite trött på det, och efter år av att inte ha studerat, varit typ skitnära att bränna ut mig (under 2017), tagit beslut om att omskola mig, vänta flera år till med Grand Danois 😥 och faktisk läsa både matematik och skriva högskoleprovet så vågar jag inte ha höga förhoppningar. Klarar jag godkänt och inte är i botten av de som skriver högskoleprovet så är det jättebra för min del idag. Sen innebär inte det att jag per automatik tänker (i dagsläget) bara prestera så jag precis kan få ett godkänt, utan jag tänker göra mitt bästa för att faktiskt lära mig matematiken. Förstå vad jag lär mig så jag vet hur jag kan applicera det på annat sen. I alla fall så långt jag orkar med tanke på hur min hälsa är idag. Klarar jag mig undan från bottenhögen gällande högskoleprovet så är det bra, men jag har lika stora möjligheter att typ få 1.5 också så det kan liksom gå precis hur det vill. Det handlar inte om att prestera lågt, utan att vara realistisk och försiktig och göra allt jag kan för att faktiskt förstå vad jag lär mig. Så nu vet ni det.

Kattskit och allmän oro över Majas hälsa

Majas nya robotlåda funkar i alla fall väldigt bra. Maja går på den flera gånger om dagen, och sju minuter senare så rensar den bort all skit och kiss som hamnat i lådan. Idag har vi haft lådan en vecka och vi får se när den tycker att det är dags för tömning. Har man tur kanske det räcker med att tömma den var 10:e dag eller så, men tillverkaren har själva sagt att ungefär en gång i veckan per katt är rimligt så vi får se när den säger till.  Maja har dock fått för sig att hon ändå ska gå på gamla lådan, men när jag får tummen ut ur röven så ska vi kasta den. Snart ska Majas tänder fixas också, då hon ska till veterinären för att ta bort tandsten. Jag hoppas att det varken blir för dyrt eller att ett antal tänder måste dras ut. Hon ska också ta ett blodprov den dagen för att kolla hennes värden. Veterinären rekommenderade det eftersom Maja nu är över 10 år gammal.

Det märks dock på Maja nu att något inte riktigt stämmer. Hon är dock lika rörlig och är sig själv så det är inte där problemen sitter. Nej, de sitter i hennes mun och på hennes haka. Hon har typ helt tappat intresset för att äta godis, vilket i sig kan bero på att hon älskar torrfodret för mycket, för det äter hon riktigt bra av men jag tror vi börjar märka att hon har ont i munnen, men snart är ju det åtgärdat så jag hoppas hon återfår sin godisaptit efter det.

Hon har också fortfarande problem med svarta prickar på hakan och hon får finnar som verkar göra ont. Vad det beror på är jättesvårt, men vi har gjort allt vi kan för att eliminera fisk ur hennes diet. Det enda som är kvar är lite fiskolja som finns i hennes nya foder. De som säger att katter är allergiska mot fisk, säger också att de sällan reagerar på laxolja, för det är utan proteinet från fisken som är problemet eller nått sånt men jag vet inte. Vi byter skålar varje gång vi fyller på nytt foder och nu har vi börjat torka hennes haka med lite blött papper, och i morse tvättade vi rent med tvål och vatten. Vi får testa det också för att hjälpa torka ut prickarna och finnarna hon får. Jag vill ju att min lilla bebis ska må bra, så vi får göra vad vi kan för att få henne att må bra igen. Jag hoppas jag oroar mig över henne i onödan i alla fall och att alla hennes problem snart är över.

I övrigt så passar jag väl på att njuta av min lilla lediga tid jag har fram tills matematiken börjar nästa vecka, för då får jag lägga ett par timmar om dagen för att lära mig det, men jag hoppas det kommer gå bra och kännas roligt istället för allmänt ångestframkallande…

Vad gör du idag?

 

Högskoleprov, matematik och desperation – Oh my!

Den här våren verkar det bli lite jävlar anamma eller nått i den stilen. I vanlig typisk stil så tar jag beslut i en handvändning. Jag har gått från att slippa allt vad matematik heter till att faktiskt söka Matematik 2 och kommit in på det och nu är det samma grej med högskoleprovet.

Högskoleprovet är något jag har skytt som pesten. Precis som allt annat tråkigt. Jag var väldigt glad att jag kunde komma in på min utbildning till samhällsvetare på BTH utan att behöva krångla till det för mycket. Jag behövde inte ta högskoleprovet för att komma in. Det räckte med mina kassa betyg och ett snitt runt 13 för att komma in. Men på den tiden så var inte söktrycket så enormt som det är idag. Hade jag vetat vad jag vet nu så hade jag ju absolut tragglat matte B en tredje gång och gått nått inom data ändå. På ett vis kan jag dock inte ångra min utbildning helt.

Den gav mig mycket förståelse kring hur man bemöter människor, hur forskningsprocessen funkar och djup insikt i orättvisor och hur det är att leva inom autismspektrat och vara arbetslös samtidigt. Men den gav mig inget jobb som jag nämnt så många gånger tidigare. Jag får inte jobb tack vare den och jag är på Funkibator idag för att jag är den jag är, men jag kommer aldrig kunna ha chans att arbeta heltid med det jag är utbildad för idag. Jag skulle bli ytterst förvånad om någon annan arbetsgivare på den generella arbetsmarknaden är intresserad av mig med tanke på vad jag arbetat med de senaste tre åren.

Jag gör ju liksom bara väldigt enkla administrativa arbetsuppgifter idag som vemsomhelst tekniskt sett hade kunnat göra. Eller en robot? Orsaken till varför just jag gör dem är för att jag har lite mer teknisk kunskap än de flesta på min arbetsplats. Åtminstone när det gäller Google och deras produkter. Jag vet att jag låter otroligt negativ där, men missförstå mig rätt. Jag gillar mitt jobb och jag är skitglad över att jag har fått spendera över 3 år på Sveriges mest fantastiska arbetsplats. Men jag behöver mer och jag måste utvecklas.

Därför ska jag ta högskoleprovet i vår, men jag har bestämt mig att inte direkt plugga till det. Jag förstår inte hur man pluggar till högskoleprovet. Det är ju inte att man måste plugga glosor och komma ihåg när Napoleon dog. Jag förstår att man måste vara allmänbildad och kunna rita ut vinklar och en area på en triangel samt ha någorlunda ok läsförståelse, men nåja. Jag ska ju plugga tråkig matematik under våren och har jag tur så får jag mattedelen genom de studierna. I övrigt är planen att jag senare i veckan ska testa skriva några gamla högskoleprov och se hur det känns. Jag är jävligt nervös inför allt som har med prov att göra.

Jag kan liksom mycket väl lära mig saker, men när jag ska sätta mig ner och skriva dem så tappar hjärnan all förmåga att minnas. Det är därför jag ofta har gått igenom skolan med G i betyg istället för VG eller ens MVG. Det brukar liksom gå bra på lektionerna och jag lär mig saker och kommer ihåg dem, men när jag ska bevisa det genom att skriva ett prov så glömmer jag mer än hälften eller så har jag inte pluggat alls inför det och ”skiter i” att prestera eller försöka. Eller så är jag jätteduktig i början på terminen för att senare slacka av och få sämre betyg för jag orkar inte engagera mig längre. Jag längtar då bara till jullovet eller nått. Typiskt mig.

Att plugga inför prov är min största akilleshäl tror jag, för jag har i praktiken nästan aldrig gjort det och under min högskoleutbildning så hade vi aldrig tentor, utan vi skrev uppsatser där vi kunde ha böckerna bredvid oss hela tiden. Därför klarade jag den utbildningen väldigt bra (förutom C-uppsatsen som var total katastrof). Det som jag är absolut sämst på dessutom är läsförståelse. Jag suger på att läsa, förstå vad jag har läst och sedan kan jag typ nästan inte alls koppla ihop olika händelser. Annat är det om jag ser en film, då förstår jag oftast det mesta. Läsning har ju aldrig gett mig någon som helst njutning, som ni borde känna till.

Denna gången får det fanimej dock bli annorlunda, men jag har så otroligt låga förhoppningar kring både matematiken och nu högskoleprovet. Det kan tyckas konstigt, men hellre för låga förhoppningar och bli jätteglad för allt som är bättre än det sämsta, än ha för höga förhoppningar och typ faila allt. Får jag som sagt E i betyg för matematiken så jublar jag av glädje och likadant om jag skulle få vadsomhelst över 0.0 på högskoleprovet. Så känner jag kring det här med att plugga igen. Kan man liksom inte bara spola förbi de närmsta 3 åren eller vad det kan bli tills efter jag är klar med allt vad programmeringsstudier heter så jag bara kan börja jobba med det? Jag vill ha programmeringskunskapen nu! Inte om tre år…

På något vis hade det varit skitbra om man, på den utbildning jag kan komma in på, har typ tentor i form av projektarbete istället. Att man bevisar vad man lärt sig genom att göra en applikation, ett eget CMS verktyg eller nått annat bra. Kanske ett spel? Istället för att svara på frågor i en tentasal med 70 andra svettiga och nervösa studenter på vad en metod är och vad roten ur 37 är. Om det nu ens går att svara på d.v.s. Jag lär mig mest genom ”learning by doing” och inte genom att bevisa något genom att skriva en tenta eller prov. Usch! Det grämer jag mig verkligen inför… Inte studierna i sig, men prov och tentor. Blä!

Men är jag desperat nog, vilket jag är så är jag villig att göra allt jag kan för att lyckas och det har jag lovat mig själv. Jag ska göra mitt absolut bästa för att fixa det här för att sedan få ett välbetalt jobb som funkar för någon som mig.

Jag ska fan komma dit!

Jag sökte till komvux igen och jag kom in på Matematik 2a!

Woohoo, eller nått! 😀 Jävligt glad blev jag över att jag lyckades komma in. Nästa måndag börjar jag och jag kommer plugga på distans via Pauliskolan i Malmö. Jag har redan beställt boken jag kommer behöva, som var svindyr och senare idag går jag på Emporia och köper mig miniräknaren som jag kommer behöva. Eller ja, det är en sån där svindyr grafräknare så jag blir bankrutt på kuppen. Nåja, det kanske lönar sig ändå. De pengarna jag lägger på utbildningen nu får jag ju igen om jag kommer in på en programmeringsutbildning till hösten.

Tumme upp för att jag ska plugga matematik 2a under våren 2018!

Jag har dock en oro och det är hur i helsike jag faktiskt ska klara av att läsa matematik 2. Som jag har skrivit innan så har jag ju försökt ge mig på att läsa Matematik B två gånger men misslyckats. Orsaken var ju dock inte själva utbildningens fel, utan att jag fick ”lära mig” minst två olika sätt att lära mig samma sak på. Det berodde på att det fanns alltid en ”bäst i klassen” elev som agerade som assistent mer än elev, vilket fick mig att bli oerhört förvirrad så till sist tappade jag typ all kunskap och hoppade av kursen. Jag hoppas att det kommer gå bättre denna gången.

Jag kommer satsa på att bara klara kursen, alltså göra allt jag kan för att bara få godkänt (E i betyg), men allt utöver det är mer än önskvärt och om jag faktiskt lär mig mer än vad just godkänt betyg kräver så är det skitbra. Med tanke på att jag inte pluggat nu på flera år och fått en sämre hälsa så får jag förmodligen lägga ner mycket tid på att bara lära mig det grundläggande. Jag är dock hoppfull för nu har jag ju verkligen anledning att ge mig fan på att klara det. Fixar jag liksom inte matematik 2 så är jag ju typ körd gällande min framtid och karriärsbyte till någon typ av programmerare.

När jag gick Matematik B på komvux för över 10 år sen så var det mest för skojs skull och jag tänkte att det är ju bra att ha matte B liksom, men nu är det ju typ blodigt allvar. Dels eftersom söktrycket har blivit så enormt, men också för att jag har blivit 10+ år äldre och redan har en kandidatexamen bakom mig och inga direkta stora chanser till arbete på en arbetsplats som funkar. Jag är ju som sagt nu på Funkibator, men har fått gå ner i tid, vilket är fullständigt ok men jag kan inte heller arbeta mer än max 50% med det jag gör idag, vilket är enkla administrativa arbetsuppgifter. Jag kan heller inte sitta och arbeta 25% i all evighet heller om jag någonsin vill utveckla mig själv eller ha råd med Grand Danois, som är mitt livs största mål. Och jag har ingen lust att typ sjukskriva mig eller försöka få sjukersättning på heltid. Nej, jag vill fan ha en bättre och högre stadig inkomst så jag kan få det jag drömmer om någon gång…

Jaja, nu ältar jag bara. Tack för att du läste och önska mig lycka till när jag väl påbörjar mina studier nästa vecka (5 februari 2018).

Mina tankar kring senaste veckans äventyr med kattlåda och domäner…

Jag verkar gilla att skriva långa bloggtitlar för tillfället, men jaja – vad ska man göra, liksom? Idéerna har sinat i mitt huvud senaste tiden och allt har handlat om tråkigt skit som bara jag bryr mig om, vilket är som vanligt domäner och annat bajs (bokstavligt talat i det här inlägget). Jag har dock efter veckans äventyr insett hur jävla trött jag är på det här och hur mycket jag bara vill lägga allt onödigt bakom mig på riktigt för en gångs skull.

Majas nya kattlåda – Automatisk och gigantisk

Innan jag går in på äventyren med mina domänbyten jag hållit på med senaste tiden så vill jag börja med att prata om något roligare, nämligen kattskit. Som jag skrev för ett bra tag sen så ville jag ha en ny kattlåda till Maja och vi beställde till sist en så kallad Litter Robot. Den var skitdyr. Kostade nästan 7000 kronor med frakt men vi fick hem den snabbt. Den kräver nästan en kvadrat i yta, för vi köpte till en trappa för att hjälpa Maja komma in i den, men även för att hjälpa till att samla upp kattsanden som kan hamna utanför. Maja är nämligen expert på att dra med sig kattsand utanför lådan, vare sig det är vanlig kattsand eller pellets från PeeWee lådan, och kattlådans entré sitter väldigt högt upp.

Först ställde vi den inne i vårt TV rum, men idag flyttade vi den in i köket istället. Det tog ungefär ett dygn innan Maja började använda den. Första gången hon gick och kissade i den så blev jag förvånad. Jag satt och kollade på YouTube i rummet och Maja kom bestämt in, gick rakt in till kattlådan, nosade en hel del och efter kanske en minut eller nått så gick hon in, kissade och sen gick hon ut. Jag började filma när hon klev upp till entrén. Efteråt fick hon massvis med beröm och hon tittade på mig som om att jag kom från en annan planet. ”Jag har ju bara kissat, Mamma?! Varför behöver du bli så glad över det?!”.

Rätt kul blick jag fick. Nu har hon använt den säkert 5 gånger om inte mer, för hon har kissat mer än vanligt tror jag senaste dagarna. Vanligtvis går hon på lådan tre gånger på en dag, två för att kissa och en för att göra nummer två. Det är i alla fall jävligt trevligt att slippa bry sig om lådan. Maja kommer alltid ha en ren låda att gå på och vi kommer bara behöva tömma underdelen kanske en gång i veckan. Vi har köpt miljövänlig kattsand dessutom, men vi kommer inte spola ner detta i toalettstolen som vi gjorde med PeeWee pellets, men det känns bättre för sinnet att veta att sanden gör lite mer nytta än annan betonitlera. Sanden vi har köpt är den som fått absolut bäst betyg, World’s best Cat Litter. Den är jättedyr, men med tanke på att det bara är det som är använt som kastas så blir det nog drygt i längden. Vi köpte en tre kilos påse först för att prova, men snart ska vi beställa en större säck.

Kanske var det lite sent att köpa allt detta efter att Maja snart fyller 11 i april, men det skiter vi i. Det är hon värd och vi (men mest jag) är grymt trötta på lukten av kattskit och piss på toaletten, pellets som ligger överallt och rensa lådor. Nä, även om detta var en dyr lösning så är det värt det i längden. Även om det inte blir fler katter efter Maja (för det har vi redan kommit överens om, även om jag mycket gärna vill fortsätta ha katt efter Maja), så tycker jag det här systemet är värt det. Vi köpte också ny kattmat till henne, Applaws Cat Adult Chicken Senior till henne och hon älskar det fodret så mycket att hon typ tappat intresse för all annan mat vi ger henne så det är ju lite positivt. Det är utan fisk (undantag laxolja), för veterinären misstänkte att hon är allergisk mot fisk. Maja har skrivit mer om detta i sitt senaste inlägg.

Om allt är ok med Maja så kommer hon förmodligen lätt leva minst 5 år till, kanske förhoppningsvis 10 år till. Katter har ju stora tendenser att bli typ 18 år, liksom… Hon har i större delen av sitt liv fått riktigt bra foder och varit superfrisk vad vi vet. Dock har hon tandsten som ska åtgärdas om ett par veckor. Då ska hon också vaccineras igen och hon ska ta ett blodprov så vi får veta hur hennes värden är. Jag är rätt övertygad om att hon är fortfarande väldigt frisk, för hon visar inga tecken på att hon börjar bli gammal. Hon är lika rörlig som alltid etc. Och sitt gamla vanliga jag, där hon är allmänt osocial om hon kan och jävligt gosig och pratglad när hon får möjlighet. Min lilla bebis… ❤

Så var det allt med domänerna då…

Ja, här kommer uppdateringen för #intresseklubbenantecknar, eller nått. Jag har sagt upp min ameriksson.se domän, och det gjorde jag på grund av all irritation jag har känt gällande allt med domäner och sånt. Jag är så trött på det! Den kommer alltså inte förnyas när den går ut i Juli nästa år. Men fram tills dess kommer den vidarebefordras hit. Det jag gjorde var att jag letade upp ställen där jag kunde hantera domänerna utan kostnad för att låta Google Webmaster Tools crawla de olika sidorna och pekas om rätt till alla bloggars nya domäner. Det har varit ett riktigt jävla helvete och det tog dagar, om inte veckor att få ordning på allt. Än så länge är inte allt 100% under kontroll, men jag börjar närma mig. För det första så stämmer namnservern igen till egensajt.se vilket har tagit veckor att få ordning på…

Till sist hittade jag Namecheap och flyttade namnservern för bägge mina domäner dit och använde deras gratis dns tjänst. Det tog inte lång tid innan jag kände mig tvingad att skapa ett konto på deras webb hotell, för att typ återskapa min gamla multisite. Orsaken till varför jag köpte webb hotell igen var för att det kostade mindre än 100 kr för ett helt år och säger man upp det inom 14 dagar får man tillbaka pengarna. Hur jag än gjorde dock så funkade inte mina subdomäner. Trots att jag installerat SSL certifikat etc. Jag höll på att bli lagom galen. Saken görs ju inte lättare att min hjärna tror att allt alltid går i 190 när det inte gör det, så att bara vänta är något jag är skitdålig på. En minut kan kännas som timmar i min hjärna, när jag vill att något ska hända eller jag väntar på något särskilt. Sen efter några dagars testning hit och dit så gav jag upp och sa upp allting och till min förvånad så funkade det sen att crawla de flesta sidor i alla fall via Google Webmaster Tools, men jag vill inte hålla på med webb hotell längre. Nej, för privat bruk vill jag inget hellre än bara lägga sånt bakom mig. Och ska jag någonsin ha en .se domän igen så ska jag i så fall ha den på en tjänst som jag vet är bra, typ Binero eller så men jag har förmodligen inget behov av det. Och det är skönt.

Faktum är att jag skiter just nu det här med att bli hittad på nätet. Det kommer lösa sig till sist ändå. Nyligen kollade jag också upp alla mina gamla subdomäner (samt ameriksson.se där min gamla hemsida för mitt CV låg) och vad folk söker på för att hitta dem. Alla bloggar utom den här, min personliga blogg har typ inte fått en enda sökning på månader, så då är det ju verkligen skit samma med hur det går att skicka domänerna vidare. Antons blogg med nya domänen funkar nu också och den har fått ett flertal sökningar som är Grand Danois relaterade, så det är nice. Största anledningen till varför omdirigeringarna är viktiga är för gamla länkar som folk kan råka ha klickat på från gamla delade inlägg etc. WordPress i sig självt är dock duktiga på att omdirigera gamla länkar till nya men jag vet inte riktigt hur det funkar. Jag tror det har med inläggets s.k. post_id att göra som alltid är samma oavsett länk till inlägget.

Majoriteten av de som läser mina bloggar är folk som känner mig via sociala medier. Jag får en hel del Google sökningar, men de sökningarna gäller väldigt enskilda inlägg och det som folk söker absolut mest på är min lösning för känsliga näsor, där man använder sesamolja och särskilda näsprayburkar köpta från bodystore för att slippa blöda näsblod som en tok. Över 90% av alla som söker på något kommer hit enbart för det inlägget. Sen är det lite spritt gällande min tandställning och några få sökningar kring Fibromyalgi och bloggar om Aspergers Syndrom. Detta är liksom grejer jag skriver om extremt sällan, så jag tycker knappt det är lönt att försöka då.

Det jag helst hade velat att folk skulle söka på för att komma hit är väl grejer om unika perspektiv, intressanta bloggar, humor etc. Jag vet att jag skriver mest om mitt vardagsliv, men det är sällan inläggen är i stil med att ”först gick vi dit, sen gick vi hem och sen tvättade jag strumpor”. Nä, som sagt – majoriteten av er är folk jag känner via sociala medier, där de flesta kommer först från Facebook, följt av Twitter och ytterst (om ens någonsin) från Google+. På sistone har jag dock fått många kommentarer på mina inlägg på G+ och det är något nytt vilket jag är tacksam för. Dock är kommentarer alltid som trevligast att få här på bloggen istället för på sociala medier, men hellre lite respons där än inget alls överhuvudtaget.

Jag bloggar ju främst för mig själv, för att få ut all skit som sitter i huvudet som inte kan hanteras på något annat sätt, men man vill ju gärna känna att det man upplever kan hjälpa någon annan och därför är det viktigt för mig att ha läsare som kan lära sig nya saker av att få höra mina åsikter och perspektiv på saker och ting.

Men nu är det i alla fall slut med allt tjafs om domäner på ett bra tag. För nu har jag alla bloggar där jag vill ha dem, på diverse ställen via WordPress.com.

Underbart!

Medan jag skrev det här lyssnade jag dock på den här spellistan på Spotify:

Adjö till blogg.ameriksson.se och Hej till ihuvudetpaengranddanoisgalning.blog!

Det här med domäner alltså… Herregud så jag har flyttat och haft mig under åren. Helt galet. Vilka domäner har jag haft under åren? Jag minns knappt alla. Jag skaffade i alla fall ameriksson.se domänen för att se lite mer professionell ut mot världen, men sen när jag hamnade på Funkibator så insåg jag att jag har fullständig rätt att alltid vara mig själv. Att jag bloggar privat har ju liksom ingenting med mitt yrke att göra, för den handlar ju om mitt personliga liv – utanför arbetet!

Som jag skrivit innan så hade jag flera anledningar till att både behålla min gamla domän, men även skäl att byta ut den och efter att jag lekt lite i domänsökningarna på lämpliga domäner så kom jag på att ihuvudetpaengranddanoisgalning.blog är det absolut bästa alternativet. Just för att hela titeln på bloggen finns med och den slutar på .blog, vilket indikerar att det är en blogg. Det är ju skitfräckt! Jag läste också om mina gamla inlägg från när jag slutade blogga på blogspot och flyttade över allt till WordPress och egentligen hade jag ingen direkt regel heller om att byta domän, utan bara mer än förhoppning om att det skulle bli det sista domänstoppet för bloggen, och domänen blogg.ameriksson.se har den här bloggen haft i typ 5½ år nu vilket är rätt fräckt. Jag skaffade den domänen 2012, så det är bra att jag haft en och samma domän så länge, och hade jag aldrig lämnat binero som webbhotell så hade jag ju inte alls haft tanken på att byta domän heller, men nu är saker och ting lite annorlunda.

För övrigt skall jag tillägga att namnservern för ameriksson.se till egensajt FORTFARANDE inte har löst sig. Sicket jävla galenskap till webbhotell, liksom. Därför säger jag nu ajöss till den domänen… Eller ja, det är en stor bidragande anledning, för det är för dyrt att flytta domänerna från egensajt till något annat ställe. FS data, bland annat skulle ha 500 kr för det och likadant sa GoDaddy så då sket jag i det.

Nu är bara frågan hur det kommer gå med 301 länkar, alltså att skicka vidare personer som går in på gamla domänen och automatiskt hamnar här och likaså att Google ska fatta att domänen bytt namn. När jag först flyttade över mina bloggar till wp.com så smällde jag ju ihop alla till en början, vilket jag inte skulle ha gjort. Det har lett till att Antons blogg blivit totalt osynlig på Google om man söker på saker relaterade till Grand Danois och nu i efterhand så verkar det smått omöjligt att skicka vidare de gamla subdomänerna till deras rätta ställen, för de existerar typ inte längre och jag vet inte hur jag ska rätta till det. Men det löser sig förhoppningsvis…

Till en början så hittade jag namecheap.com där jag håller på att flytta namnservern för mina domäner, för de erbjuder gratis service för allt sånt, för jag måste ha ett bättre ställe där jag kan hantera mina domäner på, sen får vi se vad som händer.

Jaja, nu ska jag i alla fall äta en kombinerad sen lunch/tidig middag för ikväll är jag gräsänka, då älsklingen käkar middag med jobbet.

Välkomna ska ni väl vara då till ytterligare en till domän för min fantastiska blogg!

Äntligen ska det bli förbjudet att röka på uteserveringar och allmänna platser!

Jag är inget fan av rökning. Det säger sig självt. Det stinker, man får cancer, det är dyrt etc. För att inte tala om  mina älskade morföräldrar. Bägge hade förmodligen levt om de aldrig hade rökt, eller åtminstone slutat röka i tid. Bägge fick lungcancer. Min mormor dog av det för över 10 år sen och min morfar levde med det i nästan lika lång tid.

Nä, bort med skiten! Det borde förbjudas helt och hållet, men ett stort steg i rätt riktning nu är i alla fall att (om källorna stämmer) att det från och med 1 januari 2019 ska bli förbjudet att röka på uteserveringar, men även på allmänna platser såsom busshållsplatser och vid entréer till lokaler. Det tycker jag är skitbra!

Tydligen hade jag inte så mycket mer att säga om det här, men jag har mer i huvudet så det lär komma fler inlägg inom kort.

Länken till artikeln på DN finns här

Ny svindyr kattlåda och nytt torrfoder utan fisk!

Idag spenderade mamma och husse skitmycket pengar på mig. Och det gjorde de förresten även förra helgen! Då köpte de en sån där kattgrotta till mig och nu idag har de köpt en svindyr kattlåda som är helt automatisk som rensar den helt själv. Den heter Litter Robot och kostade nästan 7000 kr med frakt.

På sistone verkar det också som om att jag är allergisk mot fisk, för jag har av och till i över ett år drabbats av sån där ”svart haka”, alltså pormaskar som sen även har blivit finnar som jag råkat klia sönder. Veterinären kom hem och klämde på mig sådär strax efter nyår och det var inte kul. Hon hade dock massa saker som luktade intressant, men jag gillade inte när hon kände på mig!

Veterinären upptäckte dock att jag hade massa tandsten som snart skall åtgärdas och i väntan på det så får vi se vad jag får äta numera. Mamma har fått byta ut lite allt möjligt här hemma. Istället för att jag får lax mousse när mamma och husse fixar middagen så får jag istället kalkon mousse som jag bara älskar! Jag slickar skålen ren varje dag och skriker mig hes för att de är så långsamma på att fixa mina godsaker!

Det nya fodret mamma har beställt heter Applaws Chicken for seniors eller nått sånt där. Jag hoppas det kommer smaka gott, men annars får vi se.

Det här var för övrigt första blogginlägget från mig här på mammas blogg på nästan 1 år. Har ni saknat mig?